Rågröt - bästa frukosten!

Jag har blivit helt hooked på att laga rågröt. Inte råggröt, utan rågröt. Gröt som är rå.

Rågröt på hirs, aprikoser, cashewnötter och rivet citronskal

Att laga rågröt går i princip till så här: Man sköljer t.ex. hirs- eller bovetegryn i några vatten på kvällen och lägger dem i blöt i rikligt med vatten över natten. Likaså lägger man några torkade frukter, t.ex. aprikos, fikon, russin eller dadlar, i blöt över natten. På morgonen häller man av vattnet från grynen, sköljer dem och lägger dem i blendern, samt den blötlagda frukten och dess blötläggningsvatten. Så kör man blendern så gröten finmals.

Här är ett grundrecept, för 2-4 portioner.

Rå bovetegröt

Du behöver:

2 dl hela bovetegryn
10 mandlar
6 hela torkade fikon
(en liten nypa salt)

Gör så här:

Föregående kväll: Skölj bovetegrynen en gång i hett vatten och två gånger i kallt vatten, använd sil. Häll dem i en skål som du fyller med ca 5 dl kallt vatten. Lägg mandlarna i samma vatten. Blötlägg fikonen skilt i ett par dl kallt vatten. Lägg fat över skålarna och låt dem stå framme i rumstemperatur hela natten.

På morgonen: Skölj grynen och mandlarna i en sil och häll över dem i blenderkannan. Häll i fikonen och deras blötläggningsvatten samt en nypa salt om du vill. Kör till en jämn gröt - tillsätt vid behov lite mer vatten.

Dekorera gärna med några överlopps hela eller hackade, blötlagda mandlar, eller t.ex. gojibär.

Rågröt på bovete, mandlar och russin.

Rågröt på linfrön, hasselnötsmjöl, nektarin och gojibär.

Rågröt på chiafrön, mandlar och fikon.

Rågröt på hirs, chiafrön, fikon, bananer och svarta vinbär.

Variationer:

• Alla typer av nötter och mandlar, solrosfrön, andra frön
• Chia- och linfrön - dessa ska blötläggas men deras blötläggningsvätska kommer med eftersom de bildar ett geleigt slem
• Alla sorters torkad frukt
• Bär och färsk frukt - dessa behöver inte blötläggas
• Bärpulver, fruktpulver som t.ex. lucumapulver, kakao, kryddor (t.ex. kanel).

Pröva!

Två hönor fler och en färre

Tydligen har det gått exakt ett fjärdedels år sedan jag senast bloggat på svenska. Men bättre sent än aldrig! Nu har det minsann hänt viktiga saker i hönshuset och det tänkte jag avreagera mig om.

Nå - för det första så fick vi i onsdags två kycklingar! Det är Olga och Esmeralda och de är 8 veckor gamla. Dom är så söta och vackra så det inte är sant. De kommer från samma fina ställe i Ingå som Milou, Elvira och Shakira kom från.

Här är några bilder. Olga är betydligt försiktigare och lite mindre. Esmeralda flög redan första dagen av ren nyfikenhet ut i inhägnaden men har sedan varit lite lugnare och hållit sig ett par dagar inomhus tillsammans med Olga.

Här har de just kommit till oss.

Det är Esmeralda som står högre upp här, Olga nedanför.

Här hör de ett flygplan och vänder huvudena mot ljudet.

Ralli-Esme har flugit upp på takstödet.

Olga tar det lugnt i redet.

Här åt de sin frukost i morse. Stora hönorna har mest varit ute och även här äter de stora sin frukost ute i inhägnaden.

De har fått lite sol inne också.

5+2-1=6. Samma kväll som nykomlingarna kom så slaktade vi Olivia. Vi hade beslutat från början att hönsen inte är på pension hos oss, inte i alla fall i evighet. Olivia visade sig aldrig lägga ägg, och vi gav henne ett ultimatum till påsken, ifall att flytten till oss bara tog så hårt på att hon tog en tidig paus. På påsken värper alla höns som nånsin ska värpa, tänkte vi. Och hon värpte fortfarande inte. Så vi beslöt att slakta henne.

Vi hade tidigare redan tagit reda på hur man gör, nu repeterade vi lite till och fick lite tips, och så var det menoks. Inte var det roligt, verkligen inte! :( Men som hönsägare har man ett visst ansvar, för man kan hamna utföra nödslakt eller nödavlivning när som helst på grund av till exempel olycksfall eller sjukdom.

Här är Olivia förra sommarn. Vi brukade säga att hon hade uggs på fötterna - hon hade stajliga fotfjädrar.

Jag höll i och mannen slog hönan först medvetslös och sen höggs halsen av och jag höll kroppen neråt i ett ämbar så blodet rann dit. Sedan tog vi det lugnt en stund, gick in och tvättade händerna och samlade oss. Mellanflickan, 16 år, som vill bli läkare, var med och tog det bra. (Själv tog jag det inte alls bra - jag sov väldigt dåligt och kort följande natt.)

Vi kokade upp vatten i en stor gryta, doppade fågelkroppen i det heta vattnet några gånger, och så var fjädrarna lätta att plocka. Vissa fjädrar på vingarna satt ändå ganska hårt. Sedan blev det min tur att ta ur inälvorna, för mannens hand ville inte riktigt rymmas. Efter en god stund tror jag att allt var ute. Mannen sköljde kroppen väl.

Så har vi läst att köttet ska hängas, och att lämplig hängningstid är 40 dygnsgrader. Det innebär att köttet hänger t.ex. 4 dygn i 10 graders värme eller 8 dygn i 5 graders värme. Vi har haft köttet och hängas strax 3 hela dygn i ca 13 graders värme, så det ska vara 40 dygnsgrader. Ikväll kan vi med andra ord koka gryta eller soppa på Olivias kött.

Här hänger köttet, fast i ett galler hängande över en lådas kanter.

Hoppas du inte tycker det känns för makabert med köttbilden - men det ser ju inte så annorlunda ut än en vanlig butiksbroiler. Vingarna är starkare och låren slankare. Det fanns också mer fett runt gumpen. Kommer jag att kunna äta det? Ingen aning! Det har nog känts som att det ska kunna gå, men jag vet ju inte ännu med säkerhet. Jag har varit utan att äta kyckling / broiler nu i några månader, och nog äter jag hellre en Olivia som hade ett fint liv än broiler. Lilla flickan (13 år) och mellanflickan sade för länge sedan skarpt ifrån, men mellanflickan kunde nu efter slakten nog tänka sig att äta köttet. Kanske det dessutom blir helt för segt, vi vet inte hennes ålder med säkerhet, och kanske något misslyckats under hängningen. Men det ska bli intressant att se hur det blir.

Här kommer ännu en sista bild av Olivia, livslevande. Även om hon försökte picka Shakira och Elvira, så var hon till sist lägst i rang och sov på den lägre pinnen medan de övriga sov högre upp. Vi minns henne som en snäll och alert höna, som brukade kommunicera när hon såg en fara nånstans. När Olga och Esmeralda kom var hon helt lugn och lämnade dem i fred.

R.I.P. Olivia

Olivia var dessutom väldigt vacker och hade en underbart rundad triangelformad äkta hönskropp. Det enda vi vet om hennes ras är att hon var en hybrid. Sådana slutar ofta värpa väldigt tidigt. Eftersom hon aldrig värpte hade hon ganska liten matlust, men blomfrön brukade hon alltid bonga i gräsmattan och picka i sig. Olivia tog väl hand om sina snygga fjädrar och såg, förutom en kort ruggningsperiod i början av hösten, alltid tip-top ut.

Höns på vintern

Redan innan vi skaffade hönsen beslöt vi att vi vill behålla dem över vintern också. Inga lånehönor!

I vinter har hönorna under flera veckor fått maten serverad inomhus.

Så vi isolerade hönshuset ganska ordentligt, även om fönstren är enkla. Till hösten skaffade vi en värmelampa på 250 W som ger en viss värme.

 

Hösten var ju mild, och likaså början av vintern, ända tills det på mellandagarna plötsligt blev kallt. Och så blev det riktigt smällkallt, -24 som värst. Och plötsligt sjönk temperaturen under noll grader en morgon och det låg is i deras vattenkärl. Till all lycka fick vi då överta ett gammalt oljefyllt värmeelement av en snäll granne, och det var frid och fröjd igen.

Vi gjorde flera saker för att förbättra värmeisoleringen hos hönshuset:

• Vi tillverkade fönsterluckor på utsidan av det stora fönstret. De är gjorda av faner och styroxskiva. De är bra också för eventuell mörkläggning ifall vi eventuellt nångång skaffar en tupp.
• Vi spikade upp en dubblevikt trasmatta på utsidan av det lilla fönstret för att förhindra drag och förbättra isoleringen.
• Vi täckte golvet i "tamburen" med en styroxskiva. Hönsens golv har spån och de fick också ett par säckar spån till när det blev kallare.
• Vi spikade upp en urgammal sovsäck från 70-talet framför ytterdörren på insidan. Den räcktes att gå dubbel nästan hela vägen och höjden räckte mer än väl till - sådana vara sovsäckarna på den tiden. Och stajlig är den dessutom! :)

Största behovet av extra uppvärmning har det varit de blåsiga dagarna. Det har jättestor betydelse, större än vi hade tänkt.

Det absolut bästa för isoleringen var nog ändå snön som kom för en knapp vecka sedan. Nu har vi kunnat ha elementet på nästan minimivärme och värmelampan på sin lägre effekt och trots att det är -12 ute så hålls det på ca 4 grader hos hönsen! Vi har termometern ca 40 cm ovanför golvet, på sovpinnen är det några grader varmare.

Taket har ett lagom tjock snötäcke på, och så har vi skyfflat snö upp mot husgrunden så att golvet också fått en extra isolering. I början av hösten radade vi lite ved mot ett par ytterväggar - nu med snön till funkar det fint.

De stackars hönorna har alltså inte kallt men nog är de uttråkade! Ibland hänger vi upp ett halv kålhuvud eller något annat gott åt dem att knapra på. Och igår, när det äntligen var "bara" -7 grader öppnade jag luckan och då kom Elvira faktiskt ut en stund. Men hon gillade inte alls snön. Hon hade förstås hoppats på lite gräs och mask, så jag förstår hennes besvikelse. Shakira kom några steg ut på stegen, Nemi och Milou stod och tittade ut, och Olivia ville inte ens komma nära luckan.

 

Nog ska de bli glada sen när snön smälter och de kan röra sig fritt igen!

Groddningen fortsätter - kikärtsgroddarna blev klara och nya på gång!

Kikärtsgroddarna blev klara. Speciellt med dem är att de måste förvällas 5-10 minuter innan de äts. Här på bilden är de förvällda 6 minuter. De smakar ju inte riktigt som färska groddar utan mer som kokta kikärter med de är mer lättsmälta och godare.

Jag har också i förrgår lagt alfalfafrön att groddas. De har nu kommit så här långt - se bilden nedanför som jag tog i morse medan jag sköljde dem! Imorgon kan vi antagligen börja äta dem. De är helt klassiska, såna där långa trådiga. Vi har ännu lite kvar av broccoligroddarna - de påminner om varann till utseende och användning fast smaken är helt olika.

Helt nytt för mig blir att grodda sesamfrö och bockhornsklöver. Jag har dem just nu i blöt.

Sesamfrö ska efter 5-8 h blötläggning groddas 0,5-1 dygn och utan sköljningar, med bara vändning av burken. De får bara en minigrodd på ca 1 mm. Man kan laga t.ex. rågröt eller pudding av dem sedan. Ska bli spännande att se hur de blir och hur de smakar.

Bockhornsklöver (fenugreek heter det på engelska, sarviapila på finska) ska ligga i blöt 8-10 timmar och sedan groddas 2-3 dygn. Hoppas det ska lyckas!

Sesamfrön till vänster (oskalade) och bockhornsklöver till höger.

Broccoligroddar och mungbönsgroddar, mums!

Broccoligroddarna blev jättegoda. Jag vet inte om de finns i varje butik, men jag kan nog rekommendera att testa ifall ni hittar! Groddningen tog modiga 5 dagar, så lite längre än vad de flesta andra groddar tar. Mungbönsgroddarna ansåg jag klara efter 3,5 dagar.

På bilden broccoligrodd i skålen och mungbönsgrodd på tallriken. Vi har ätit mungbönsgroddar igår kväll lätt värmda i panna i en typ av varm sallad med brysselkål och restpotatis bilden nedanför, och i morse båda sorterna på smörgås. Broccoligroddarna är jättegoda - de smakar lite vitkål och lite rucola.

Nu har jag haft kikärter att groddas ett dygn redan. De är lite annorlunda än andra groddar - de måste förvällas eller wokas 5-10 minuter innan de äts.

Hönsen har också fått av våra groddar. De älskar dem!

Groddarna gror!

Det är alltid lika roligt att ta fram en groddburk för sköljning och titta hur mycket det grott! Här är resultatet efter ett och ett halvt dygn.

Till vänster broccolifrön, till höger mungböna. Idag ska mina hönor få smaka på mungbönsgrodd till middag också, hoppas de gillar det! Broccoligroddarna får nog fortsätta gro ännu många dagar.

Groddning: broccolifrön och mungböna

I projektet billig novembermånad ska det så klart groddas. När jag kollade skåpen idag hade jag åtminstone fem saker som skulle gå att grodda: mungböna, alfalfa, gröna linser, kikärter och broccolifrön. Jag valde det klassiska mungböna och så broccolifrön, som jag köpt redan förra vintern men sen aldrig groddade.

Mungbönorna (till höger) blötläggs ca 12 timmar innan själva groddandet börjar med sköljning morgon och kväll, broccolifröna (till vänster) bara 4-6 timmar.

Särskilt broccolifröna ska bli spännande att se groddar på! De lär ska vara bland det mest näringsrika som finns i matväg.

Shakiras och Elviras första ägg

Så härligt alltså, i snart en vecka har vi fått mer ägg igen. Precis har Milou tagit paus för vintern, och Nemi har ju haft paus redan en tid, och då börjar Shakira och Elvira värpa! Om jag räknat rätt var de ca 24 veckor gamla när de nu började värpa.

Vi gissar på att Shakira gjorde de två första, för hon var långa stunder i redet. Sedan fanns det plötsligt två små ägg på en gång i redet, och nästa dag såg vi Elvira i redet också.

Idag var det Shakira som var i redet, och resultatet är ett skojigt, lite buckligt ägg. Vad som nu har hänt. Vi har aldrig fått buckliga ägg förut, bara prippliga, och dem har Nemi stått för.

De nya miniäggen har varit 38-40 gram. Milous ägg var i slutet av säsongen helt likadana till utseendet men drygt 50 gram stora.

Vi har redan ätit de första äggen. Här steks de tillsammans med Milous sista för säsongen. De var helt vanliga, kanske lite extra fasta och fina till både gula och vita, fast vi hört att de kan vara lite gryniga. Det är så klart möjligt att de egentligen lagt sina allra första ägg i nån buske, de har varit så mycket ute nu dessa fina höstdagar. Följande bilder är tagna idag!

Viri = Elvira

Shacki = Shakira (i bakgrunden Nemi och Olivia)

Värme och ljus - Hönshuset - del 13

Nu har hönorna det bra. I natt har de haft ca 11 grader varmt, för igår fick vi de sista eljobben slutförda.

Igår kväll när vi kopplade på värmelampan, på läge 1 av 2, var det sju grader i hönshuset. I morse kl 9 när vi öppnade och gav hönorna frukost var det 11,5 grader.

Där hänger värmelampan, mitt i rummet, framför sovpinnen. Den lyser alltså inte, utan värmer endast. Vi har planer på att bomma igen det större fönstret, som syns till vänster, till vintern, sedan när de slutat värpa, så hålls värmen ännu bättre. De får ändå en del äkta dagsljus från det lilla fönstret. Och så kan vi ha på lampan så mycket det behövs.

Lampan är nu inställd med timer att lysa mellan 7 och 8.30 på morgonen. Sen när dagen blir ännu kortare kan vi ha den på från ca 6 tills gryning. Skymningen låter vi ha sin naturliga gång - åtminstone så länge de går fritt ute på eftermiddagen för då går de in när den naturliga skymningen börjar. Ska kolla sen i december om vi ännu ändrar det här, kanske vi kan ha på belysningen också t.ex. kl 14-16. Eller tända på den ännu tidigare på morgonen. Jag tror hönsen behöver ca 10 h ljus tid för att orka äta tillräckligt även då de inte värper.

Jag hängde också upp den nya matautomaten. Så fort de börjar vakna lite tidigare än vi själva så tänkte jag att de kan äta sin frukost huvudsakligen från den. Det ryms 1,5 kilo foder i den. På bilden är den till vänster, den större är vattenautomaten. Kanske försöker göra en blandning av havre och lite frön och vad jag hittar. Vi har också fyllt på ett par säckar spån till på golvet.

Nästan varmt! Hönshuset - del 12

Lyckligtvis blev det lite varmare efter att våra stackars hönor redan hunnit börja frysa. Eller rättare sagt Olivia har frusit, hon har i stället för på sovpinnen tillbringat några nätter i redet, med fötterna ingrävda under halm... Men nu har elektrikern varit här och fixat nästan allt, och imorgon ska han fortsätta.

En kabel drogs mellan huset och hönshuset, i marken. Diket grävdes igen. Hönshuset har redan fått en dosa och några uttag och avbrytare. Återstår ännu några små saker och så att lägga på strömmen.

Idag fick jag värmelampa med posten. Till vänster ser du kupan med skyddsnät. Själva lampan, i mitten av bilden, är keramisk och ska bara värma, inte lysa. Vi har nu 250 watt, och hoppas det ska räcka så långt som möjligt. Vi testade lampan idag ute på vår veranda. Visst värmer den ju lite, men blir det -32 i en vecka så får vi nog ändå ta in hönsen i duschrummet tror jag!

Samtidigt beställde vi en liten foderautomat (den grönvita) att ha nån typ av torrfoder i sedan när det blir för kallt för hönsen att gå ut och äta dagligen. Tror jag ska lägga dit nån blandning av hel havre och något proteinrikt, har inte ännu beslutat vad. Industrifoder blir det troligen inte. Sörpa har jag tänkt fortsätta föra till dem en gång om dagen.

Imorgon kommer vår elektriker och fortsätter jobben.

Stå ut lite till, hönor! Hönshuset - del 11

Det blev plötsligt kallt. Hönorna rör sig fortfarande ute dagligen. De söker upp soliga, skyddade platser alltid när de har en chans. Däremot släpper vi inte alltid ut dem för några timmar på dagen för de är nästan omöjliga att få in förrän vid 6-tiden då de själva går in. Så släpper vi ut dem så är de ute hela eftermiddagen. Vilket de ofta varit - alltid när någon av oss är hemma hela eftermiddagen.

Det var frost i morse för fjärde morgonen i rad. Några morgnar har det varit is på vattnet i tunnan så vi fick tömma sista tunnan också och lägga bort den för vintern. Hönorna kommer ännu gärna ut på frukost, även om Nemi tvekade en stund på tröskeln i tisdags. Bilderna är från i morse, då de fick lite banan, tomat, vindruvor och en ostrest samt havre.

Vår elektriker har varit här och vi har planerat hur elektriciteten ska dras. Jag håller ännu på att söka upp och skaffa lämplig värmelampa e.dyl. samt belysning.

Mannen har grävt upp ett litet dike för kabeln. Det blir nästan 40 meter från huset till hönshuset, och kabeln kommer att skyddas med nån typ av rör.

Fortsättning följer, hoppeligen inom kort, så inte hönorna förfryser kammarna! :)

På Ruohonjuuri

Som en del av er vet så "extraknäcker" jag på Ruohonjuuri, som är en ekologisk matbutik i Helsingfors. Närmare sagt jobbar jag för CocoVi, som är en finländsk importör av superfoods, med att förevisa produkter på Ruohonjuuri. CocoVi ägs numera av FuncFood.

Jag började med det här jobbet ännu medan jag jobbade som ingenjör på Tekla, för drygt 3,5 år sedan. Då hade Ruohonjuuri två butiker i Helsingfors. Nu har de redan fyra. Jag jobbar varje månad en dag i var och en av de fyra butikerna - Kampen, Citypassagen, Hagnäs och Östra centrum. Bilden är tagen på Ruohonjuuri i Itis, alltså Östra centrum, i förrgår. Min arbetstid är kl 12-18, och jag kan själv välja vilka dagar jag jobbar. Reserverar jag dagarna långt på förhand har jag många dagar att välja bland. De har ju också andra producenter och importörer som står i butikerna och förevisar sitt. Ibland är jag också i någon av Life-butikerna, och en gång har jag varit i Pur. Jag brukar numera koncentrera mina dagar så just nu har jag en period då jag jobbar alla september- och oktober-dagar inom ett par veckor. Då har jag mer tid att göra annat sedan däremellan.

Att komma ut bland folk några gånger i månaden är ganska kul tycker jag, som annars, förutom när jag håller kurs eller föreläsning, jobbar mest här hemma. Man blir ju lite "mökkihöperö" annars - vad det nu sen kan heta på svenska.

Det blir också omväxling då det är fyra olika butiker varje månad, och varje månad är det olika produkter jag förevisar. CocoVi har varje månad tre olika produkter på specialerbjudande, och dem förevisar jag. Nu i september har vi haft chiafrön, lucumapulver och sprängtickate. Jag hade den här månaden förberett mig genom att laga en vit råchoklad med lucuma som jag bjöd kunderna på.

Sprängtickate hade jag i termos. Chiafrö har jag ofta bjudit på i form av chiapudding med t.ex. granatäpple men den här gången hade jag bara gjort en enkel gelé som man fick smaka på om man ville.

Nästa månad, som ju börjar imorgon, blir det bl.a. kokosolja. Den är, liksom chiafröna, en återkommande favorit.

Det allra bästa med att stå i Ruohonjuuri är ändå att tala med mänskor. När man diskuterar kost får man alltid höra intressanta saker och lära sig något nytt. Om hur någons mage har blivit så mycket bättre tack vare chiafrön, eller hur någon har hållit sig frisk med sprängtickate. Och ofta träffar man bekanta i butiken. Idag klev till exempel en gammal lärare till mig in, som jag inte sett sedan skoltiden. Det var roligt att få hjälpa henne med att hitta bra produkter. Ja - ofta frågar ju kunder också om andra produkter än just de jag förevisar. Det är också givande och lärorikt.

När jag jobbar i stan passar jag på att äta lunch ute. Då får man nya idéer och lite vardagslyx också. På Ruohonjuuri i Citypassagen finns en Delidisk, där man kan köpa bl.a. jättegoda vegetariska lunchsallader, smoothies och rågrötar eller puddingar. Förr fick man också chiapudding, men myndigheterna har förbjudit säljande av förädlade chiaprodukter. När jag jobbar i Citypassagen äter jag alltid Ruohonjuuris deligrejer. När jag jobbar i Hagnäs brukar jag äta på Onda, en supertrevlig restaurang med vegetariska alternativ och mycket raw food. Ibland äter jag på Raiku eller på thairestaurangen Lemon Grass. I Itis äter jag oftast på Cafe Stoa, ibland på FLQ. Idag när jag jobbade på Kampen åt jag på Om Nom, också jättegott och helt vegetariskt.

Ruohonjuuri är en bra butik. De som jobbar där är alltid beredda att hjälpa kunderna och de vet jättemycket om produkterna. Med tiden har jag också hunnit prova en stor del av produkterna, speciellt på matsidan men också en del av kosmetiksidan, som t ex. det enda ekologiska schampoot jag använder (Ole hyvä) och den ozonerade olivoljan. Förutom de fyra butikerna i Helsingfors har Ruohonjuuri också butiker i Åbo, Tammerfors och Uleåborg och en webbutik.

Du är jättevälkommen att hälsa på när jag jobbar på Ruohonjuuri! På deras webbsidor kan du alltid se när jag är där. Det står i händelsekalendern "CocoVi Superfoodit". Ca 13.30-14 bukar jag ha lunchpaus, annars står jag alltid där. Nu i fredag är jag i Östra centrum igen, vilket står i Itis' händelsekalender. I måndag 5.10 är jag på Kampen, i tisdag 6.10 i Citypassagen, och fredag 9.10 i Hagnäs.

Hönshuset - del 10 - extra utegård

I de tidigare delarna har jag beskrivit de viktigaste delarna i hur vår lekstuga byggdes om till ett hönshus, och hur hönsens inhägnad byggdes. Jag har också beskrivit lite hur hönor beter sig och vad mina hönor äter.

Då hönsens trygga utegård, inhägnaden, är bara ca 10 m2 stor så planerade vi från början en utegård till. Vi hade två olika alternativ: en flyttbar inhägnad, så att de ständigt har tillgång till färskt gräs, eller en större fast inhägnad. Och så skulle vi ju ha hönsen fritt på gården också en viss tid varje dag, förutsatt att vi var hemma själva. Då har de ju ändlös tillgång på färskt gräs, natagräs, insekter med mera.

Vi beslöt att göra en stor, men lägre, lättare inhägnad. Den byggde vi av ett antal låga stolpar, ca 1 meter högt nät (som vi hade extra av) och fågelnät ovanpå. Nätet är inte nedgrävt i marken, så om vi är borta hemifrån mer än en kort stund så har vi hönsen bara i den gamla trygga, fasta inhägnaden. Vi byggde en ny lucka mellan den gamla och den nya inhägnaden.

 

 

Vi inredde den nya inhägnaden med en gammal röd trädgårdsbänk för barn, som jag själv suttit på när jag var liten. Här matar stora flickan Shakira och Elvira med rölleka.



Här är Elvira på min arm, medan jag tittar på Shakira som just håller på att landa på min andra axel men är utanför bilden.

Där finns inte ståhöjd för vuxna, men man kan gå in och sitta och umgås med hönsen. Vilket också barnen gjorde en hel del, särskilt innan Shakira och Elvira släpptes ut fritt på gården.

Den nya låga inhägnaden har också en port ut men med en enkel mekanism, ingen egentlig dörr eller lucka.

Det här systemet har funkat riktigt bra. Hönsen har gott om utrymme, och det färska gräset har räckt bra till. De får också vara ute allt längre tider då de nu vet var det är tryggt att hålla till och vi vet att de hålls på vår gård.