Groddad bockhornsklöver och alfalfa

Alfalfa hade jag groddat förut, men bockhornsklöver var nytt. Fenugreek på engelska, sarviapila på finska. Säljs i t.ex. etniska affärer, i alla indiska åtminstone. Mina var ett par år gamla, men funkade jättebra i alla fall!

Särskilt intressant med bockhornsklöverns grodd är doften. Den började plötsligt dofta väldigt starkt av curry en dag in i groddningen eller så! Doften blev sedan mildare efter att grodden växte. Smaken är god, aningen besk. Bockhornsklövern ska ligga i blöt 8-10 timmar och groddar 2-3 dygn.

Alfalfan är så klart en klassiker som ofta finns i helt vanliga salladsbufféer.

Jättegod att ha i sallader och på smörgås. Nu har vi börjat om igen och har broccolifrön att groddas på nytt ... och efter det blir det säkert mungböna igen ...

Groddningen fortsätter - kikärtsgroddarna blev klara och nya på gång!

Kikärtsgroddarna blev klara. Speciellt med dem är att de måste förvällas 5-10 minuter innan de äts. Här på bilden är de förvällda 6 minuter. De smakar ju inte riktigt som färska groddar utan mer som kokta kikärter med de är mer lättsmälta och godare.

Jag har också i förrgår lagt alfalfafrön att groddas. De har nu kommit så här långt - se bilden nedanför som jag tog i morse medan jag sköljde dem! Imorgon kan vi antagligen börja äta dem. De är helt klassiska, såna där långa trådiga. Vi har ännu lite kvar av broccoligroddarna - de påminner om varann till utseende och användning fast smaken är helt olika.

Helt nytt för mig blir att grodda sesamfrö och bockhornsklöver. Jag har dem just nu i blöt.

Sesamfrö ska efter 5-8 h blötläggning groddas 0,5-1 dygn och utan sköljningar, med bara vändning av burken. De får bara en minigrodd på ca 1 mm. Man kan laga t.ex. rågröt eller pudding av dem sedan. Ska bli spännande att se hur de blir och hur de smakar.

Bockhornsklöver (fenugreek heter det på engelska, sarviapila på finska) ska ligga i blöt 8-10 timmar och sedan groddas 2-3 dygn. Hoppas det ska lyckas!

Sesamfrön till vänster (oskalade) och bockhornsklöver till höger.

Broccoligroddar och mungbönsgroddar, mums!

Broccoligroddarna blev jättegoda. Jag vet inte om de finns i varje butik, men jag kan nog rekommendera att testa ifall ni hittar! Groddningen tog modiga 5 dagar, så lite längre än vad de flesta andra groddar tar. Mungbönsgroddarna ansåg jag klara efter 3,5 dagar.

På bilden broccoligrodd i skålen och mungbönsgrodd på tallriken. Vi har ätit mungbönsgroddar igår kväll lätt värmda i panna i en typ av varm sallad med brysselkål och restpotatis bilden nedanför, och i morse båda sorterna på smörgås. Broccoligroddarna är jättegoda - de smakar lite vitkål och lite rucola.

Nu har jag haft kikärter att groddas ett dygn redan. De är lite annorlunda än andra groddar - de måste förvällas eller wokas 5-10 minuter innan de äts.

Hönsen har också fått av våra groddar. De älskar dem!

Groddarna gror!

Det är alltid lika roligt att ta fram en groddburk för sköljning och titta hur mycket det grott! Här är resultatet efter ett och ett halvt dygn.

Till vänster broccolifrön, till höger mungböna. Idag ska mina hönor få smaka på mungbönsgrodd till middag också, hoppas de gillar det! Broccoligroddarna får nog fortsätta gro ännu många dagar.

Groddning: broccolifrön och mungböna

I projektet billig novembermånad ska det så klart groddas. När jag kollade skåpen idag hade jag åtminstone fem saker som skulle gå att grodda: mungböna, alfalfa, gröna linser, kikärter och broccolifrön. Jag valde det klassiska mungböna och så broccolifrön, som jag köpt redan förra vintern men sen aldrig groddade.

Mungbönorna (till höger) blötläggs ca 12 timmar innan själva groddandet börjar med sköljning morgon och kväll, broccolifröna (till vänster) bara 4-6 timmar.

Särskilt broccolifröna ska bli spännande att se groddar på! De lär ska vara bland det mest näringsrika som finns i matväg.

Värt att höra: Carlo Petrini om slow food i Helsingfors 18.3.2012

I söndags åkte jag till stan för att lyssna på Carlo Petrini, Slow Food-rörelsens grundare, som besökte Finland. Han talade på Metropolia i Helsingfors. Hans föreläsning gick på italienska och konsekutivtolkades till engelska. Det var populärt - salen som rymde 200-300 personer var full. Det var verkligen värt att åka dit, jag lärde mig så många nya saker.

Petrini började med att berätta lite om Slow Foods historia. Varför rörelsen grundades. Han berättade om hur restaurangkulturen uppkom i Frankrike efter franska revolutionen när aristokratfamiljernas kokpersonal plötsligt blev arbetslös. Och hur vi förlorat 75 % av biodiversiteten sedan dess.

Petrini berättade sin åsikt om recept. Recept står för 10-15 % av gastronomin och är närmast gastronomins pornografi. När han förklarar det så bra så kan jag bara hålla med. Den riktiga gastronomin sker hela tiden, i hemmen.

Så berättade han om böndernas roll och den knipa de hamnat i. De äger sitt land men får ändå betala årliga avgifter åt multinationella bolag för att få säd.

Han berättade om hur vi förstör vår jord med kemikalier. Odlingsmarken har blivit drogberoende. Också vattenbristen kommer att öka i framtiden, det kommer att uppstå krig om vatten. Han nämnde också många exempel på hur marken förstörts av den moderna djurhållningen, och hur vattnens biodiversitet försvunnit då man planterat in rovfiskar.

Två huvudproblem såg Petrini:

1. Vi försöker tillämpa industrins praktik i jordbruket, men det går inte! Jordbruket är 10000 år gammalt, industrin bara ett par100 år.
2. Maten har förlorat sitt värde. Det har blivit en bruksvara. Vi måste ha respekt för matens ursprung, för vår identitet, för bönderna.

Vi lär ska använda mer pengar på att bli smalare än på att äta! Är inte det galet?

Allt handlar om kvalitet framför kvantitet. Vi måste ändra vår konsumtion, inte öka den. Vi måste stöda våra lokala producenter. I dagens läge producerar vi mat för 12 miljarder mänskor, men vi är bara 7 miljarder. Resten av maten slängs bort (eller tja, över en miljard äter så klart också över sitt behov, och rejält eftersom de har fetma), och en miljard är undernärda.
 
Även utbyte är viktigt. Närmat är alltså inget absolut begrepp. Vi kan inte ha identitet utan utbyte. Utbytet kan ske mellan regioner eller länder. Men utgångsläget för utbytet ska givetvis vara kvalitet, inte det att något är billigare att producera i ett land långt borta!

Vi måste vara intelligenta med hjärtat och inte bara med rationellt. Det finns två saker som behövs för mänskans överlevnad: vi måste äta mat och vi måste älska! Njutningen ska finnas i båda. Ändringen ska, enligt Carlo Petrini, komma med glädje, lycka och njutning! Smak, njutning och kunskap ska kunna gå hand i hand.
_

Skockor i massor - vill du ha?

Mannen tog just upp resten av våra jordärtskockor. Men vi har så mycket att vi omöjligt orkar äta upp dem!

På bilden finns två ämbars innehåll, och vi har lika mycket till. Vill du ha några? Kontakta mig och kom och hämta.
_

Herbie kom fram igen

Nu när min egna persilja är slut var det dags att ta fram Indoor Gardens Herbie igen. Jag skrev några inlägg om den förra våren, bland annat det här: http://flo-food.blogspot.com/2011/03/prylen-har-ateruppvackt-mina-halvdoda.html.

Vi hittade en ny plats åt den på andra sidan av köket än vi hade den i våras. Det passade bra i det här mörka hörnet.

Vi har nu basilika, timjan och citronmeliss i den.
_

Sista skörden...

Nu blir det frost och sista skörden är plockad. En gurka (de fem sista är ännu så små så jag tar en risk och kollar om de överlever några nätter till, för de växer ännu), en stor skål tomater, ett knippe bönor, sex gröna paprikor och tre små squascher.

Vi tog in resten av tomatplantorna idag också, de gröna tomaterna, som det ännu finns mer än hundra av. Vi skar av plantorna och hängde dem upp-och-ner i klädrummet, där det är varmt men mörkt. Får se om tomaterna ännu mognar, har hört att det skall kunna funka.
_

Stevia-plantan

Så här ser den ut, steviaplantan. Jag hade turen att få en planta av en bekant (vinkar åt dig som känner dig träffad, om du läser här, tack!!).

Bladen är minsann ännu sötare än jag kunde föreställa mig. Ja, hur kan något vara så sött? Utan att innehålla socker?

Stevia är alltså en ört och den används som sötningsmedel. Den kan malas till pulver, eller ätas som sådan, eller extraheras till ett flytande extrakt. Ämnena som ger sötman kallas steviol-glykosider, och de är kring 300 gånger sötare än socker.

Stevia har används som sötningsmedel i flera hundra år, och kommersiellt i bland annat Japan i tiotals år. Man har inte hittat några skadliga bieffekter av stevia, i motsats till många artificiella sötningsmedel, som t.ex. aspartam.

Du kan köpa stevia i pulverform åtminstone på Ruohonjuuri eller via Internet, t.ex. Luontaistukku, Terveysapila eller E-bay. På vissa ställen, åtminstone E-bay, får du det också i flytande form.
_

Tomater, mycket!

Nu har tomaterna fått fart. Mitt projekt Självförsörjande augusti har gått till ända, och tyvärr kommer slutrapporten att dröja lite då jag har för bråttom just nu.

På bilden en dagsskörd av egna körsbärstomater.

Hur som helst så undrar jag om inte september är en ännu bättre skördemånad än augusti? I augusti har vi visserligen haft alla vinbären och körsbären, och bättre med sallad. Men i september har vi mer svamp och tomater, och så har vi just nu massor av plommon och äpplen.
_

Paprikan växer, långsamt...

Paprika har vi försökt odla i växthuset också i år. Förra året blev det inte en enda. Idag har vi några frukter på kommande, men bara på en av de fem plantorna. Blommor syns till på alla de andra, men inga frukter :(. Inte vet jag var som gått fel. Vi har nog skakat, och insekter har där också varit.

Nå, här är de störa frukterna på bild! De växer varje dag. Ska bli spännande att se. Fyra stycken på kommande åtminstone.

Där är den ju! Tomaten.

Den första röda tomaten för i år, hurra!! Igår var den orange, idag är den röd. De övriga 499 är fortfarande gröna.

_

Inga röda tomater ännu

Fint har våra tomatplantor vuxit, men inte en enda tomat har blivit röd ännu. Inte ens orange. Jag fattar inte! Jag börjar oroa mig snart. Självförsörjande augusti går lite dåligt i år då det enda vi har ordentligt av just nu är typ potatis. Gurka får vi några i veckan av, rödbeta och morot knappt ens det, ärterna är slut, bönorna blir det minimalt av, squaschen har paus... :(

På övre bilden körsbärstomater/busktomater och på den nedre våra pålitliga Money Maker-tomater som vi haft i flera år (jag menar samma sort).

Har era tomater redan rodnat?
_

Körsbärstider: körsbärssylt

Det har plockats en väldans massa bär hos oss de senaste dagarna. Mest körsbär (som tekniskt sett så klart är frukter, men ändå), samt svarta, gröna och röda vinbär.

Nytt för i år är körsbärssylt. Supergod! Inte för söt, just lagom. Det var mannen som lagade. E-fri var den inte, förutom syltsocker innehöll den också gelatinblad. Så att den skall hållas bättre på smörgåsen.

Av körsbären har vi för övrigt lagat färskpressad saft och smoothie, samt vispgröt, både på manna och spelt. En del varmpressad (kokad) saft har också redan frusits ner, likaså en del kallpressad. Den kallpressade saften har mennen gjort genom att bara pressa körsbären genom en sil. Det i silen har han sedan kokat och silat.
_

Fem ganska stora broccoliplantor

Förra året fick jag bara en enda broccoliplanta att överleva, och den producerade en enda broccoliblomma, som vi åt med andakt (se bild i länken).

I år lyckades jag med fem plantor, i mitten på bilden. De har nu blivit stora och starka och på ett par skymtar en liten liten broccoliblomma. De ska få växa ännu många veckor.

_

Mera gurkor!

Växthusgurka är verkligen en grönsak jag kan rekommendera alla med växthus. Vi har redan fått typ 10 gånger mer mat ur den än ur förra årets djungelgurkor.

Vi har nu skördat tre gurkor. Den senaste mätte jag, den är 36 cm lång.

Det här är nästa som kommer, den är ca 15 cm på den här bilden.

Och så här ser plantan ut. Inte riktigt lika illa djungel som djungelgurkan, men ganska stor blev den här också. Tur att vi bara tog en planta!
_

Den franska gurkan och den finska

När vi åkte iväg till Frankrike på morgonen 7 juli tog vi med oss den nyss mogna allra första gurkan ur växthuset. När vi kom fram fick vi en fransk gurka av värdarna, som växte i deras trädgård. Det var en viss skillnad på storleken... :)

Smaken var bra i båda. Men den franska måste skalas, skalet var hårt och beskt. Nu, nästan tre veckor senare, har vi redan många nya små gurkor på kommande.
_

Broccolin har tagit sig

Någon loppa såg ut att äta upp mina broccoliplantor för en månad sedan. Deras blad var helt håliga och en del dog. Nu har i alla fall fem plantor överlevt, och verkar bli starkare för varje dag. Hurra!

_

Gurkan växer till sig!

Min första lilla gurka i växthuset som jag skrev om för en vecka sedan skrumpnade ihop. Men nu har jag en nya på gång som redan är ca 12 cm! Är den inte fin!

Förutom den här är där åtminstone en till riktigt liten på väg. Av nån orsak blir de flesta blommorna inga frukter, helt som det ofta är på squaschen. Vet inte varför. Vet du?
_