måndag 16 april 2012

Vi skrev om skolmaten i Kotitalous

I år har jag tillsammans med Lena Lietepohja, hushållslärare på Rudolf Steiner-skolan i Helsingfors, skrivit två artiklar om skolmaten i hushållslärarnas facktidning Kotitalous.

Del 1

Den första artikeln hette "Den ständigt aktuella skolmaten" och kom ut i slutet av januari 2012. Den andra delen kom ut helt nyligen, och heter "Skolmaten - vad kan vi göra?".

Del 2
Om du klickar på bilderna så blir de större, kanske så stora att du kan läsa texten också.

Lena Lietepohja och jag skrev texterna tillsammans. Lena har följt med många av de aktuella projekten som nämns i texten. Själv stod jag mer för den näringsmässiga sidan av skolmatsproblematiken.

Jag citerar här ännu faktarutan om skolmatens problem, som finns med i första delen:

Skolmatens problem:
1. Långt processade livsmedel. Råvarorna har förlorat vitaminer, antioxidanter och enzymer.
2. Dålig smak. Smakförstärkare får all mat att smaka lika. Mat borde smaka det som den är gjord av.
3. Tillsatser. De flesta anses vara säkra, men man vet för lite om cocktail- och långtidseffekterna.
4. För lite näringsrika grönsaker. Grönsaker tillredda på platsen skulle vara godare och mer näringsrika, och ha större åtgång.
5. Dåliga, onaturliga fetter, t.ex. bordsmargarin och flytande margarin. Vanligt smör används i de flesta skolkök inte.
6. För lite naturligt fett. Barnen blir sötsugna och trötta, och tyr sig till godis och energidrycker. Med tillräckligt fett skulle barnen hållas mätta längre och kunna koncentrera sig bättre på skolarbetet.
7. För mycket snabba, tomma kolhydrater. Stärkelse tillsätts i maten bara som utfyllnad. Ökad risk för bland annat övervikt.
8. Barnen serveras inte närmat. Man borde tänka ekologiskt och hållbart. Samtidigt som man skulle stöda lokala producenter och undvika onödiga transporter skulle maten bli godare och mer näringsrik.
9. Skenbar billighet. Råvarorna i skolmat av äkta råvaror med riktig smak skulle kosta mindre, eftersom processning kostar.

2 kommentarer:

  1. Det som är av största betydelse och vikt är kökspersonalens delaktighet i denna måltidsframställning och måltidsfostran. Om inte kökspersonalen ges den rätta förhållningsregeln och inspirationen är det föga värt att tala om kalorier eller ens om den hälsosamma effekten av det hela när inte råvaran är för ändamålet den rätta, det här har jag nu snart i 25 år försökt förbättra, men tendensen verkar luta mot att man skall verka för ännu större enheter för skolmaten vilket betyder att eleven får mindre påverkningsmöjligheter och blir bara ett kolli i den stora livsmedelskedjan och kökspersonalen blir ännu mera omotiverad. Ni står inför en stor kamp och en kamp som inte verkar få någon gehör hemma i Finland. Jag vill framhålla att det är råvaran och hanteringern av den som är det väsentliga och det har man ännu inte lärt sig förstå i vårt land. Tyvärr en sanning vi kockar ser dagligen. Framtiden för skolmaten är mer en dyster och kräver stora uppoffringar av såväl personal som stat för att överhuvudtaget kunna förbättras och frågan är om man har den viljan eller om man faller offer för den enkla lösningen... Det är hemskt behöva nämna det men jag ser redan tendenserna till det sistnämnda trots mycket vackert tal om en bättre framtid.

    SvaraRadera
  2. Vad kan viocg vad borde vi göra: För det första ställa hårda krav och sätta fokus på elevernas välmående utan konstlade utsvävningar i orimligheter. Våga stå för den egna och kritiska åsikten till dagens skolmat. Sätta gränser för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. I värsta fall ta eleverna ut ur skolan för att demonstrera den negativa hälsoeffekt som ges dem via maten. jag vet, jag provocerar men jag gör det också medvetet. Skolköken och personalen behöver en rejäl fot i arslet och en hel del omskolning eller vidareskolning för att detta skall lyckas, fås vi inte skolköksorna och deras chefer, kosthållsföreståndarna att förstå allvaret i det hela så är nog skutan menad att sänkas, så illa är det tyvärr för Finlands del i detta skede, och det här säger jag på basen av vad vi statskockar vet om situationen sett ur vårt perspektiv.

    SvaraRadera