torsdag 6 maj 2010

Veckans snabbis: pyttipanna

Råkar man ha överbliven kokt potatis och kött, gärna två sorters köttrester, då är det perfekt att laga pyttipanna! Har man inte kött, eller har man bara lite kött, så skarvar man med korv!

Tid: 20 minuter. För 6 personer (hade besök idag).

Jag hade 8 kokta potatisar, tre överblivna lamminrefiléer, en liten bit griskött, 4 skivor bacon och en stor handfull stekt grön sparris att bli av med. Tillsatte även två stora lökar. Först skar jag löken i bitar och fräste den i smör och olivolja. Sedan potatisen, sedan resten. Jag kryddade med paprika.

Till sist lade jag pyttipannan i ett skilt kärl och stekte 6 ägg i samma panna, det tog bara 3 minuter till. Jag är lite bekväm av mig så jag brukar söndra äggen och vända dem till sist, även om de skulle se finare ut med hela gulor.

Om skolhälsovården i Finland

Jag läste häromdagen i läkaren Antti Heikkiläs blogg en väldigt sorglig historia skriven av en förälder, vars 8-åriga barn insjuknade i diabetes. Jag vill dela med mig av historien åt så många som möjligt. Det här är sakerna som driver mig i mitt kall. Jag kan inte se dessa saker hända mer utan att göra något!

Antin blogi: SUOMALAISEN KOULUTERVEYDENHOIDON ARKIPÄIVÄÄ

Kort sammandrag för alla bloggläsare som inte kan finska:
Barnet insjuknade i diabetes som 8-åring. Läkarna rekommenderade "normal" kost med mycket kolhydrater, samt insulinbehandling i form av injektioner vid varje måltid. Pojkens blodsocker hoppade i räckan 1-30 dagligen. Föräldrarna prövade på lågkolhydratdiet, varvid blodsockret blev mycket bättre. De samarbetade med skolhälsovården så att pojken kunde få med sig mer passande mat de dagar skolmaten inte passade hans diet.

Men sedan anmälde skolpersonalen föräldrarna till socialen! För de ansåg att föräldrarna misskötte barnet då de gick emot läkarns råd. Långa diskussioner följde med olika myndigheter, och just nu har föräldrarna gett upp för de är helt slut, och ger barnet den kost läkarn föreskrivit, och pojken mår inte bra. Till sommarlovet ska de börja ge pojken lågkolhydratkost igen, och sedan ta upp kampen mot myndigheterna på nytt.
Hur kan sånt här få hända, i Finland??

Här är förresten lite mer info om varför diabetiker mår bättre av mindre kolhydrater och mer fett: Kostdoktorn, Studier på diabetiker

onsdag 5 maj 2010

Veckans lamm: lammfilé med grön sparris

Idag stod jag vid köttdisken i min lokala matbutik och fick syn på fina inre filéer av lamm, så jag slog till. Då hade jag redan passerat grönsaksavdelningen, och fick gå tillbaka efter något som passade till lammet. Det blev grön sparris (från Spanien, men det må vara). Varför placeras förresten grönsaksavdelningen alltid i början av varje butik? Jag vill välja en bra "protein" först, och sedan matcha grönsaker till det. Tydligen är jag inte main-stream...

Tid: 45/15 minuter. För 5 personer.

Jag marinerade köttet (850 g, men 650 g skulle räckt) en stund i lite olivolja, äppelvinäger, salt och peppar (jag glömde faktiskt vitlöken), och lämnade dem att stå i rumstemperatur. Så stekte jag lammfiléerna i smör i ett par omgångar, 1-2 minuter per sida. Jag saltade och pepprade lite till och lade dem i folie i 150 graders ugn för ca 7 minuter. Efter det ska de vila i folien i 10 minuter.

Jag tog bort de träiga ändorna två knippen grön sparris, och skar dem i bitar. Så fräste jag dem i smör och olivolja, och lät dem mogna i pannan på låg värme i ytterligare ca 15 minuter. Till sist saltade jag och smaksatte med lite sesamolja och sesamfrön.

Gott! Stora flickan som nog ätit sparris men aldrig gillat det särskilt, tyckte det var gott och tog till.

Smör

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om hur margarin tillverkas. Idag vill jag berätta hur smör tillverkas. Liksom margarintillverkningen beskriver jag smörtillverkningen också ganska kortfattat.

Det finns huvudsakligen två olika metoder som används: smörmaskin eller kärning. Det finns åtminstone två skillnader mellan dessa. För det första, i smörmaskinen är processen kontinuerlig, medan kärningen sker satsvis. För det andra sker i regel syrningen i kärningen före kärningen, varvid kärnmjölken som uppstår är sur, och vid tillverkning med smörmaskin först efteråt. Här är bilder på en traditionell smörkärna och en modern smörmaskin.

Så här går smörtillverkningen till i korthet.
1. Grädden separeras från mjölken och pastöriseras. Temperaturen vid pastöriseringen verkar enligt källor variera i olika fabriker och också under olika årstider inom räckan 78-95 grader. Grädden kyls sedan ner igen till kärningstemperatur.
2. Grädden slås mekaniskt så att fettkornen urskiljs. Det kallas urkärning eller kärning, beroende på om det görs i smörmaskin eller kärna. Biprodukten är kärnmjölk som är så gott som fettfri.
Ifall av smörmaskin, sker här ytterligare två steg:
3. Kärnmjölken separeras i en roterande trumma.
4. Smöret ältas, genom att det pressas genom hålplattor. Det gör konsistensen jämnare och får ut ännu lite vatten ur smöret.
Syran tillsätts alltså i smörmaskinen efter urkärning och ältning, och i den mer traditionella kärningsmetoden före kärningen. Syran som används vid smörmaskinstillverkningen produceras av skummjölk och mjölksyrabakterier. Saltningen sker efteråt.

Oberoende av tillverkningsmetod innehåller det färdiga smöret naturliga vitaminer, bland annat A-, D- och E-vitamin, och fettsyrorna är i samma kemiska form som i naturen. Majoriteten av smörets fetter är mättade, men även en betydande andel är enkelomättade.

Ekologiskt kärnat smör kan du köpa åtminstone i centrum av Helsingfors på Eat&Joy Maatilatori i Glaspalatset. Det är det smöret jag tagit bilden av. Det är supergott, med ganska syrlig smak. Det hade också betydligt kortare hållbarhet än annat smör, bara några veckor framåt. En bra orsak till att välja ekologiskt smör är att balansen mellan omega3- och omega6-fettsyrorna alltid är bättre i mjölk från kor som lever mer naturligt, och just i smöret är skillnaden störst.

Annat kärnat smör får man ofta i vanliga matbutiker, bland annat ÅCA:s smör (Ålands Centralandelslag). Jag tycker det också är godare än t.ex. Valios mejerismör.

Tycker du smör är för hårt att breda? Här är några tips.
1. Håll alltid en liten mängd, t.ex. ett tredjedels paket, framme i en smörbytta med lock. Det tar ändå slut på några dagar, och så länge håller smör sig bra i rumstemperatur.
2. Håll smöret i kylskåpet men använd osthyvel istället för smörkniv
3. Ta fram smöret 20 minuter innan du ska breda din smörgås.

Och vill du prova göra smör själv? Jag har aldrig provat, men jag lovar prova nån dag! Det lär ta bara 10 minuter. Man häller 2 dl vispgrädde i en bunke och vispar grädden tills skummet blir grynigt och bildar smörkulor. Den fasta delen är smöret och vätskan (kärnmjölken) hälls bort. Så är det bara att smaksätta med lite salt. För lite syrligare smak smaksätts grädden med t.ex. ett par matskedar surmjölk eller turkisk yoghurt.

Men är inte mättat fett dåligt, orsakar det inte hjärt- och kärlsjukdomar? Å nej, det är ett gammalt missförstånd som härstammar ända från 1950-talet. Ett större intag av mättat fett har faktiskt inte i undersökningar kunnat bevisas leda till ökat antal hjärt- eller kärlsjukdomar. Så glöm det och ät smör om du vill.

(Huvudsakliga källor: http://www.jobbpartiet.se/pdf/Margarintillverkning.PDF, Smörfrämjandet samt Wikipedia (med källorna Arla Foods etc.)) På Sanna Ehdins blogg finns också ett trevligt inlägg om smör

tisdag 4 maj 2010

Vad vill du läsa?

Vad vill du helst läsa på min blogg? Svara på frågan genom att kryssa i ett eller flera alternativ i röstningen högst uppe i högra spalten. Om du vill kan du svara mer utförligt genom att kommentera i det här inlägget!

För dig som gillar att följa med kommentarer på min blogg har jag förresten nyligen lagt till en box som visar de fem senaste kommentarerna. Den finns i högra spalten underom alla etiketterna men ovanför bloggarkivet. Ovanför den finns nu också ikoner för länkning i Facebook eller Twitter.

Nattmat: Janssons frestelse

Du har kanske undrat varför det inte kommit nya vardagsrecept på några dagar? Det är nämligen så att vi hade byfest på första maj, och traditionen är knytkalas så vi blev med en hel del mat. Bland annat janssons frestelse.

Jag stod tillsammans med grannfrun kl nio på förstamajkvällen och gjorde Janssons frestelse, som jag på morgonen till all lycka förberett så långt att jag skalat 2-3 kg potatis och 7 stora lökar.

Tid efter det: 60/10 minuter. För en hel by.

Jag satte på ugnen (225 grader), smorde en stor plåt och strimlade potatis och lök i några omgångar i min urgamla men supereffektiva hushållsassistent. De ska rivas grovt. (Har du inte en maskin att riva med skjuter du dig nog i foten...!) Tyvärr har jag inte den glada händelsen dokumenterad, men tog en bild av apparaten efteråt istället. Grannfrun öppnade tre ansjovisburkar och hällde på dem inklusive spadet mellan varven. Sedan hällde jag på 8 dl grädde och ännu ett par dl röd mjölk efter det (när jag insåg att grädden tog slut).

Överst sedan strödde jag skorpsmulor, och så hyvlade jag smör med osthyvel ovanpå det. Det ska vara mycket smör, 50-100 % av ytan ska vara täckt :) Sen bara in i ugnen för 45-50 minuter. Höj temperaturen på slutet om den ser för blek ut, den ska bli lite gyllene. Bilden visar tyvärr hur den såg ut dagen efter, den såg betydligt finare ut nygräddad.

Världens godaste nattmat! Och inte illa dagen efter heller, eller varför inte som vanlig vardagsmat.

måndag 3 maj 2010

Påläggstips: kokt tunga

Tunga brukar dela åsikterna. Här om dagen nämnde jag "kokt tunga" vid kaffebordet på jobbet, och tre kolleger sa "usch" och tre "mums". Jag säger "mums", jag. Det här är mitt nästbästa e-fria påläggstips. Man kan koka både gristunga och nöttunga. Jag råkade hitta gristunga i butiken, så det blev gris den här gången.

Koka upp vatten så det nätt och jämnt täcker tungan/tungorna. Salta ca 1,5 tsk per liter vatten. Krydda med t.ex. svartpeppar, lagerblad, lite lök och morot - lite som när man kokar buljong. Lägg i tungan och låt koka tills den är helt mör.





För gristunga tar det en och en halv timme eller knappt det, för nöttunga minst ett par timmar. Känn efter med en tandpetare att det är mjukt igenom.

När tungan är färdig ska du dra av skinnet och sedan låta den svalna i sitt kokvatten. Skär sedan tungan i tunna skivor och använd som pålägg. Man kan också äta tungan varm som en huvudrätt.

söndag 2 maj 2010

Superfood-serien: Mandel

Jag har återupptäckt mandel. Vi äter mycket nötter, och av nån orsak har det varit mest cashew och pistasch, och ibland valnöt och hasselnöt. Mandlar har varit något vi skaffat till julglöggen, och då helst färdigskållad, för enkelhetens skull. Men - för en tid sedan råkade jag läsa om mandelns näringsinnehåll, och jag köpte mandlar hem. Med skal. Och de är ju mycket godare än de skållade! Då en hel del av smaken tycks sitta i skalet kanske också en del av näringen gör det? Jo, precis så är det. Där sitter flavonoiderna.

Det finns en del forskning om flavoinoider men det finns ännu mycket man inte vet. De spelar i alla fall en stor roll i förebyggande av cancer och inflammatoriska sjukdomar.

Mandlar innehåller rikligt med vitamin E, essentiella fettsyror, samt en del vitamin B2, vitamin K och karotenoider. Mandlar kan hjälpa till att stärka immunförsvaret tack vare sitt E-vitamin och de essentiella fettsyrorna. Dessutom kan de hjälpa förebygga åldrande, tack vare antioxidanterna. E-vitaminet skyddar mot solbränna och lindrar ärrbildning. Det finns också forskning som tyder på E-vitaminets effekt på ömma bröst vid pms. C-vitamin och selen ökar kroppens förmåga att uppta E-vitamin.

Dessutom innehåller mandlar mineralerna magnesium och mangan. Magnesium behövs för att bygga upp skelettet, där det fungerar tillsammans med kalciumet. Magnesium är också stressförebyggande samt kan lindra menskramper, muskelkramper och astma. Magnesium upptas bättre i kroppen om man samtidigt äter tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Mangan spelar en roll i ämnesomsättningen samt i upprätthållandet av goda kolesterolvärden.

Och framför allt så är det ju mycket vettigare att äta mandlar än godis, om man blir sugen på något gott på kvällen eller som mellanmål!

(Huvudsaklig källa: Ian Marber, Super eating)

Månadens utmaning: Kalakukko

Tack alla för fiskutmaningarna! Av förslagen som kom in valde jag kalakukko, föreslaget av Monica W. Där fanns många spännande saker jag gärna skulle tillrett, och kanske kommer jag att testa på en del av de andra ännu inom kort. Kalakukkoutmaningen blev jag bara så förtjust i, och så råkade den passa så bra in i förstamaj-buffén som ett lagom annorlunda inslag. Nån mujka fick jag inte tag på, men min kollega som är från trakterna intygade mig om att både mujka och abborre duger lika bra.

OK, så här gjorde jag.

Tid: 7,5 h/40 minuter. Blev mer mat än jag anade, hela byn har ätit av den och ännu finns det kvar...

Jag började med att ta fram 800 gram abborrfilé och 350 gram sidfläsk från gris. Jag tog 200 gram smör som jag ställde på ett lite varmt ställe för att mjukna lite. Så började jag göra degen. Jag började med att mäta upp 6 dl vatten och 3,5 tsk salt. Sedan började jag arbeta in mjöl, 2/3 råg, 1/3 vete (jästbrödsmjöl). När en liten del av mjölet arbetats in rörde jag ner smöret, och fortsatte röra ner mer mjöl. Ugnen sattes på 275 grader. Jag har ingen aning om hur mycket mjöl som slutligen gick åt - kanske knappt 2 liter.

När degen började lossna från skålens kanter välte jag ner den på mitt mjölade bakbord. Jag kavlade ut degen till en 1 cm tjock platta. Så radade jag ett lager fläsk på mitten av degplattan. Därefter radade jag abborrfiléer, och saltade lite mellan varje varv. Överst sedan resten av fläsket. Ganska raskt lyfte jag sedan upp degkanterna så att kalakukkon slöt sig.

Jag lyfte kalakukkon på en plåt ovanpå en bit aluminiumfolie, och så åkte den i den heta ugnen. Efter 50 minuter sänkte jag temperaturen i ugnen från 275 grader till 130 grader, virade in kalakukkon i folie och så fick den ligga i ugnen i ytterligare drygt 6 timmar. Sedan tog jag ut den och virade in den i en handduk och ett stort undanlagt lakan, och ställde den ut på verandan till natten där den fick svalna.

Resultat: överraskande god och faktiskt inte alls besvärlig att göra. Rekommenderar!

Nästa utmaning blir maj-utmaningen, som jag öppnar nångång mot slutet av maj.

lördag 1 maj 2010

Utmana Flo i april - smygtitt

Vad är det som händer här då? Jo, det är april-utmaningen som redan är på gång...

Undrar om man kan gissa vad det är fråga om? :)