Föreläste för Esbo stadsbiblioteks personal

Jag har redan haft sju föreläsningar i år samt en utbildningsdag och två kurskvällar, och i onsdag har jag igen en föreläsning. Det är därför jag inte hunnit blogga så mycket. Men nu tänkte jag berätta om en av föreläsningarna, eftersom jag lyckades bli plåtad i min Lilla My-frisyr och allt :). I onsdags höll jag en föreläsning för Esbo stadsbiblioteks personal. 

Det handlade om hur man ska äta för att må bättre och även gå ner i vikt ifall det behövs. Jag talade om varför naturlig mat är viktigt, vilken mat som är den naturliga för mänskan, och vilken mat som är onaturlig för mänskan. Jag berättade lite om tillsatsämnen och deras roll i livsmedlen, och förklarade hur margarin tillverkas. Jag talade också om fettets och kolesterolets roll, och gav några konkreta tips på bättre mat.

Det var en trevlig föreläsning, och jag fick många bra frågor. Bland annat om varför diabetikerna förr avråddes att äta socker och stärkelse, men idag avråds från fettet.
_

Sista föreläsningen för år 2011 avklarad

Idag höll jag föreläsning på Esbo Arbis. Slutligen anmälde sig hela 13 personer, och 12 kom på platsen. Det lär ska vara ett bra resultat för en svensk föreläsning som dessutom är mitt på förmiddagen. En del bekanta fanns också i publiken, bland annat min egen pappa och syster! Så lite spännande var det. Men nervös har jag tydligen slutat vara, och det är ju skönt.

Jag hade delat upp föreläsningen i Introduktion, Socker, Fett och kolesterol, Tarmen och Riktig mat i praktiken. Det kom sedan så många bra frågor att tarmen och den riktiga maten fick lite mindre tid än jag planerat. Men det gör inget, för att känna till sockrets påverkan, samt hur fettet och kolesterolet fungerar i kroppen, är viktigt också. Och åhörarna har lov att kontakta mig för att få hela materialet sänt till sig per e-post om de vill referera efteråt. På bilden ser du mina nio första slides.

Jag fick frågor bland annat om effekter av lågt blodsocker, hur olika sorters mat påverkar kolesterolvärdena, om hurdana livsmedel som innehåller mycket kolhydrater om omega 6/3-balansen och om fullkornsspannmål i förhållande till vitt mjöl. Och många till, tyvärr har jag svårt att komma ihåg alla frågor efteråt då jag under föreläsandet är så "inne" i min grej. Det var en mycket bra publik!

Skulle gärna ha flera föreläsningar på Esbo Arbis. Nu under den kommande vårterminen har jag inget inprickat på Esbo Arbis, men däremot kommer jag att ha två föreläsningar på Helsingfors Arbis i januari och februari! Tisdag 10.1 kl 18.05 med rubriken Hur påverkar kosten din hälsa? och tisdag 7.2. kl 18.05 Ät naturlig mat! Mer om dessa senare.
_

Du har chansen att höra mig föreläsa torsdag 24.11!

Det finns ännu platser kvar på min Esbo Arbis-föreläsning torsdagen 24 oktober kl 10-12.15 i Hagalund. Adressen är Östanvindsgränden 8, IV våningen i finska Esbo Arbis' utrymmen.

Här kan du anmäla dig: https://ilmonet.fi/ilmo/#KurssitiedotView-112787-3-&f& 

Jag kommer att tala om på vilka olika sätt vi kan börja må sämre av maten vi äter, och hur vi ska råda bot på det. Bland annat behandlar jag övervikt och fetma, trötthet och högt blodsocker. Det blir också tips på förbättringar i kosten som vi alla mår bra av. Välkommen! _

Tekla-föreläsningen gick bra!

Skönt att ha det över, även om det var jätteroligt! Jag föreläste i förrgår för personalen på Tekla, där jag själv jobbat i drygt 10 år och numera jobbar deltid.

Liksom jag skrev i måndags var rubriken "Kuinka juuri minun pitäisi syödä, jotta voisin hyvin?". Dvs "Hur borde just jag äta för att må bra?". Jag hade underrubriker om bland annat hur nutidens mat påverkar kroppen, vad kolesterol egentligen är, och om tallriksmodellen.

Jag har stått i detta samma auditorium och presenterat olika saker genom åren: utbildningsmaterial för Tekla Structures (programvaran vi producerar på Tekla), hur kundutbildningarna ska arrangeras på bästa sätt, Intranätets administration, hur man gör videor med Adobe Captivate, det förnyade Extranätet, planeringsprocessen för vår dokumentation och utbildningsmaterial... säkert mycket mer. Men aldrig har det ändå varit pirrigt och spännande på det här sättet.

Salen som normalt har 70 stolar, och kan fyllas upp med flera också, var nästan fullsatt. Tippar på drygt 60 åhörare.

Jag var lagom nervös de två eller tre första minuterna, för att sedan gå in i ett klart flowstatus. Oftast går det så - ju mer jag är nervös och pirrig, desto säkrare blir det flow sedan, och en lyckad föreläsning.

Bilderna till höger tog jag innan föreläsningen startade. Jag hade tänkt ge kameran åt någon i första raden för att ta bilder av mig in action, men det glömde jag tyvärr sedan.

Det kom ännu mer frågor än jag hoppats på. Den första frågan kom redan när jag bara talat några minuter! Frågorna handlade bland annat om oivariini, om lågkolhydratkostens råvarors höga pris, om spannmål, och om färdigmat. Tyvärr har jag glömt många frågor nu, för jag var på något sätt så inne i föreläsningen just då.

Feedbacken har varit positiv. De som har kommenterat har sagt att jag var en bra föreläsare, helt "i mitt rätta element", att jag framförde saker på ett så sakligt sätt att det inte gjorde något att åhörarna inte hade samma åsikt på varje punkt, man kunde ändå lyssna. En åhörare hade skrivit så här på min finska blogg: Nina luennoi Teklassa 26.10.2011.
_

Föreläsning på Tekla i onsdag

I övermorgon ska jag hålla en två timmar lång föreläsning på Tekla. Jag har själv jobbat drygt 10 år på Tekla, och jobbar där numera deltid.

Föreläsningen har rubriken "Kuinka juuri minun pitäisi syödä, jotta voisin hyvin?". Dvs "Hur borde just jag äta för att må bra?". Underrubriker är:

• Hur påverkar maten och vårt sätt att äta våra kroppar?
• Vad är egentligen kolesterol?
• Passar tallriksmodellen alla mänskor? (Kan man gå ner i vikt utan hunger?)
• Hur ska just jag äta för att må bra?

Jag ser fram emot föreläsningen! Det ska bli en spännande och annorlunda upplevelse att föreläsa för sina arbetskompisar. Det ryms drygt 100 personer i salen, så det kan samtidigt bli min hittills största föreläsning, vad publiken beträffar.

Jag rapporterar efteråt!
_

Om fettets katabolism...

... och annat biokemiskt. Min sommarkurs om enzymer och ämnesomsättning på Öppna Uni lider mot sitt slut.

Jag föll ganska rejält av kärran i början med alla enzymräkneövningar och krångliga enzymatiska reaktioner, men själva ämnesomsättningen var som tur lättare att förstå. Det är ju till stor del bekanta saker för mig.

Av den besvärliga början fick jag i alla fall den ödmjuka insikten att enzymer är otroligt avancerade grejer och otroligt viktiga! Jag har också förstått vad ett enzym egentligen gör. Alltså med vilken mekanism de försnabbar en kemisk reaktion. Den flyttar helt enkelt på atomer i molekyler från ett ställe till ett annat så att atomen ska komma rymdmässigt närmare den atom den ska reagera med. Helt självklart, inser jag nu.

Senaste gången talade vi om fetter och kolesterol. Hur biokemiskt man än försöker se på en så omdebatterad sak som dessa, så blir det ju alltid diskussion! Vår föreläsare Pirjo Nikula-Ijäs, som ser det hela ur biokemins synvinkel, kunde inte förstå varför läkarna har fått för sig att kolesterolvärdena i blodet är något man ska sänka för att få bättre hälsa. Statiner (kolesterolsänkande medicin) tyckte hon var totalt onödiga och felaktiga i de allra flesta fall. Kolesterol är ju helt enkelt ett byggnadsmaterial som används till att bygga upp viktiga ämnen i kroppen, bland annat alla könshormoner, samt cellväggar. Varför skulle man medicinskt försöka minska halten av detta i blodet, tyckte hon. Jag kunde så klart bara hålla med!

I morgon kväll har jag den sista föreläsningen. Jag vet inte om jag nånsin kommer att tenta kursen, då jag missade de flesta räkneövningarna. Kursen har oberoende varit värd att gå på!
_

Hört: Pertti Mustajoki på Sydänmessut

I lördags besökte jag mässan Sydänmessut i Hagalund. Mässan arrangerades av Espoon Sydänyhdistys. Jag gick dit bland annat för att få höra professor Pertti Mustajoki tala. Professor Mustajoki är specialläkare i inremedicin och har forskat i fetma och skrivit flera böcker om ämnet.

Mustajoki talade i en knapp timme för en nästan fullsatt Tapiola-sal, där var åtminstone över 600 åhörare. Hans föredrag hade rubriken "Onko sydänriskien hallinta mahdollista elämänlaadusta tinkimättä? - Onko pieni ylipaino sittenkään haitallista? - Perinkö sukuni taudin?", fritt översatt till svenska "Är det möjligt att ha koll på riskerna för hjärtsjukdom utan att pruta på livskvaliteten? Är det kanske ändå inte farligt med en liten övervikt? Ärver jag släktens sjukdom?". Det handlade huvudsakligen om riskfaktorer för hjärtsjukdom och övervikt. Han var en mycket bra talare och hade mycket kunskap att ta till. Han verkar också ha tänkt själv i många situationer. Men tyvärr inte i alla. Kaske det beror på att han själv äter fettsnålt men är helt slank och frisk. Det finns ju många det fungerar bra för, men tyvärr inte alla, eller ens hälften av oss!

Jag gjorde flitigt med anteckningar och tänker nu citera en del saker han sade, och ge min åsikt om saken.

Mustajoki: "Att lägga till grönsaker och frukter i dieten förhindrar alltid fetma."

Nja, skulle det göra det? Visst är det bra med mer grönsaker och frukt. Men har du redan övervikt (BMI 25-30) så kan du nog mycket enkelt utveckla fetma även om du ökar andelen grönsaker och frukter i dieten, och t.ex. äter fettsnålt samtidigt. Jag har ju sett detta otaliga gånger. Så nä, jag tycker inte det stämmer.

"Vi vet det om mättnad, att när magsäcken är full är vi mätta. Magsäcken vet ingenting om kalorier."

Nå, det stämmer ju, magsäcken är en matbehållare och "vet" ingenting. Men det är helt irrelevant vad magsäcken vet, eftersom mättnaden styrs även av hormoner, och i högre grad än av magsäckens fyllnadsgrad enligt min åsikt. Därför finns det många saker som har betydelse för mättnaden, bland annat energi- och kolhydratsinnehållet i maten, även om det inte är magsäcken som registrerar dessa.

"Tallriksmodellen är en ofattbart genial uppfinning" (originalcitat på finska: "Käsittämättömän nerokas keksintö")

Trots att majoriteten av finländarna är överviktiga eller feta? Trots att jag vet otaliga feta mänskor som tillämpar tallriksmodellen till 100 %? Nej, den är på inget sätt genial, tyvärr.

"Snabba kolhydrater är värre än man hittills trott."

Jepp! Här instämmer jag till hundra procent.

"Aspartam är tryggt" "Light-lemonad är bättre än sockrad lemonad"

Nå - för många mänskor är det nog bättre. Men tryggheten är jag osäker på. Jag tar inte ställning till det, för det finns inte tillräckligt med forskning, tycker jag. Däremot tycker jag det självklara valet för den som är mån om sin hälsa är att undvika bägge.

"Ett glas apelsinjos om dagen skadar knappast någon mänska."

Hallå! Klart det skadar många. För det första tål mångas magar inte det, och för det andra tål många personer med sänkt insulinkänslighet inte snabba kolhydrater, särskilt då i vätskeform.

"Kampanjföringen som pågår om att mättat fett är nyttigt är konstig fanatism."

Detta hade han inte så mycket mer att säga om än just detta. Han hävdade att ingen forskning bevisat att mättat fett är nyttigt, även om det inte heller bevisats farligt. Grejen med mättat fett är ju den att det är stabilt i kroppen, höjer inte omega 6-värdet, och håller oss mätta länge, vilket för otaliga leder till en varaktig viktminskning. Dessutom stärker mättat fett immunförsvaret. Så är det inte nyttigt då?

"Fettfri mjölk är utan vidare ett bra val."

En större andel kolhydrater och en mindre andel fett höjer alltid blodsockret mer och gör en snabbare hungrig på nytt. Vilket inte alls är något att sträva efter. Fet mjölk är därför bättre ifall man vill jämföra.

"Statiner skrivs ut på alltför lösa grunder, totalkolesterolet borde inte få avgöra behovet av medicinering."

Håller helt med, bravo Pertti!

Definitivt värt att höra Mustajoki. Men det skär lite i mitt hjärta att han med sin stora auktoritet kom med så många halvsanningar och dessutom svartmålade lågkolhydratsdieten, som jag vet kunde hjälpa så många med just den sak han talade om - att sänka sin risk för hjärtsjukdom.
_

Läsvärt: Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontroll

Det här är alltså läkare Annika Dahlqvists bok, som jag av någon anledning läst först nu. Antagligen för att jag känt till Annikas tankar och åsikter så bra via hennes blogg, och det hade jag rätt i. Inte en enda överraskande tanke kom upp i boken. Men den var mer välskriven än jag väntat mig, kanske för att Annika alltid är så kortfattad på bloggen.

Annika Dahlqvist är kanske den mest kända förespråkaren för LCHF-kost i Sverige och därmed hela Skandinavien. Hon har själv ätit kosten sedan hösten 2004. Före det var hon överviktig och hade mag- och tarmkatarr och en massa andra krämpor.

"Jag kunde inte förstå hur man kunde bli så slut som människa vid 55 års ålder, från att tidigare ha varit en frisk gymnast", 

berättar Dahlqvist. Efter kostomläggningen blev hon fri från alla problem. Hon har också den aktiva bloggen Doktor Dahlqvists blogg.

Bokens totalt 200 sidor var i alla fall tät och saklig text. De många patientfallen luftade upp läsningen och gav den mer djup. Just den approachen tycker jag en läkare, som har alla dessa patientfall att ta till, ska ha.

I motsats till Andreas Eenfeldts bok är den här boken helt inställd på LCHF-kost. Jag tycker som bekant inte att alla mänskor ska äta LCHF. Det tycker kanske inte Annika heller, men hon ger egentligen inte så mycket flexibilitet heller.

Den första delen av boken är den kanske mer teoretiska, men även den är ganska praktisk och jordnära. Sedan kommer en väldigt konkret del, som beskriver olika hälsovinster med LCHF-kosten. Sist, i den tredje delen "Vetenskap och debatt", kommer några artiklar om bland annat tillsatser (särskilt glutamat) och kolesterolet. Den här sista delen, tillsammans med alla vittnesbörd från patienter, gav mest åt mig personligen, eftersom allt annat var sådant som jag läst i så många andra källor redan.

Definitivt en bra och läsvärd bok för alla som vill sätta sig in lågkolhydratkost på en praktisk och jordnära nivå. För den som vill veta lite mer om bakgrunden rekommenderar jag däremot Andreas Eenfeldts bok "Matrevolutionen".
_

Läsvärt: Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt

Sällan har jag jag läst så mycket av en författare redan innan jag läst en enda bok av honom! Det gäller naturligtvis Andreas Eenfeldts första bok, Matrevolutionen, som kom ut helt i början av januari i år. Andreas är mannen med webbsidan www.kostdoktorn.se, som jag besöker så gott som dagligen sedan nästan tre år.

Vad handlar boken om?
Förväntningarna var därför höga, och de blev lyckligtvis uppfyllda också. Hela boken är både lättläst, sällsynt välskriven och rolig. Även om det mesta av innehållet är bekant för mig så fanns där många anekdoter som var nya för mig. Jag uppskattar också alltid en ny vinkling i hur man beskriver fysiologiska processer, så som t.ex. hur kolesterolet fungerar. Andreas' sätt var klart och tydligt och får säkert otaliga mänskor att inse hur det hänger ihop.

Boken gör skäl för sitt namn, som har en viss dubbelbetydelse: Matrevolutionen. Boken, som har 230 sidor plus referenser, är nämligen uppdelad på ett särskilt sätt. Det blir både evolution, revolution och mat nämligen.

• Första delen heter Bakåt. Som ni anar, börjar den med evolutionen, och slutar med den fetmaepidemi som drabbat världen de senaste decennierna.
• Andra delen, den längsta, heter Framåt. Den berättar om bland annat viktnedgångens fysiologi, om de västerländska sjukdomarna, och om kolesterolet. Och i det sista stycket av delen Framåt kommer revolutionen: En friskare framtid. Vad kan du göra för att förbättra din hälsa, och sedan, om du vill göra mer, för att förbättra andras hälsa?
• Tredje delen heter Guide. Den beskriver i korthet hur du går tillväga för att äta dig friskare. I den här delen ingår också kapitlet "Frågor, svar och myter" som är ett av de användbaraste i boken. Just de frågor som läsarna kommer att få när de börjar diskutera ämnet i kafferummet på jobbet..!

Vad tyckte jag mer?
Andreas ger en bra överblick av alla de väsentliga personerna som påverkat både de rådande, bristfälliga och felaktiga kostråden, och lågkolhydratskostens framfart i världen. Jag tycker balansen mellan historian och fysiologin är just lagom. Och den lagom långa delen som behandlar praktiken, med till och med en handfull recept. Den här boken bör därför kunna fånga de flesta typer av mänskor. Den är liksom både vetenskaplig och underhållande, vilket ganska få böcker lyckas bra med.

Jag uppskattar särskilt mycket att stilen i boken, trots att den är både direkt och underhållande, inte är sarkastisk. Livsmedelsverket i Sverige, till exempel, kritiseras på ett strängt men sakligt sätt.

Om jag hade fått önska några tillägg så hade de varit dessa: mer om gluten och dess påverkan på mycket fler av oss än vi här i Norden fattat, och mer om sockerberoendet.

Vem ska läsa boken då?
Jag rekommenderar boken särskilt åt alla näringsterapeuter (i Finland kallas alltså dietisterna så) och åt alla läkare. Jag rekommenderar boken åt alla som jobbar på Folkhälsan och andra institutioner som vill befrämja hälsa, och åt alla Marthor. Jag rekommenderar boken åt alla överviktiga och alla diabetiker, och åt alla med typiska vardagsohälsoproblem såsom magproblem eller hudproblem, men även åt personer med epilepsi. Jag rekommenderar boken åt alla som inte ännu läst jättemånga böcker om lågkolhydratkost, och kanske åt dessa också. 

Och jag rekommenderar givetvis boken åt alla mina klienter. Kom just på idén att jag kanske borde köpa ett lager och ha boken att ingå i kostrådgivningsprogrammet. Därför är jag glad att den kommer att komma ut på finska, även om jag inte vet exakt när, jag hoppas redan i år.

Tillägg 6.2.2011 kl 18:01:
Här kan du läsa mer om boken, och även läsa hela första kapitlet (!): http://www.kostdoktorn.se/matrevolutionen.
Och här kan du läsa fler bloggrecensioner: http://www.kostdoktorn.se/ytterligare-bloggreaktioner-pa-boken och http://www.kostdoktorn.se/nya-bloggreaktioner-pa-matrevolutionen
_

Mera smör på bordet i A-talk

I torsdags kom det ett debattprogram om det mättade fettets farlighet eller ofarlighet, A-talk: Voita pöytään. Här kan du se programmet på Yle-arenan ännu 29 dagar till, dvs till mitten av oktober.

I programmet möttes generaldirektör Pekka Puska (för svenska läsare kan vi kalla honom Finlands Stephan Rössner), docent Mikael Fogelholm, kirurg Taija Somppi och professor Kari Salminen.

Jag analyserar programmet ganska kort. Vill ni läsa en mer ingående analys kan ni läsa t.ex. på Christer Sundqvists blogg (på finska): 

Jag fick mycket hopp av att se programmet. Några saker är värda att nämna.

• Pekka Puska kunde inte ange en enda studie som antydde att mättat fett är skadligt för hälsan eller leder till hjärt- och kärlsjukdom
• Pekka Puska hade inte ens bemödat sig att se MOT-programmet från måndagen så han visste inte riktigt vad folk gick så heta om den här veckan, vilket han alltså själv medgav (tycker jag tyder på bristande intresse?)
• Kari Salminen talade sakligt och bra, hade många vetenskapliga referenser bakom sig
• När Pekka Puska drog fram det trötta argumentet att "enstaka" positiva erfarenheter inte kan ändra den rådande uppfattningen" hänvisade Taija Somppi till tusentals mänskors erfarenheter
• Taija Somppi framförde att aterosklerotiska plack inte alls består av det fruktade kolesterolet, såsom ofta framförs i läroböckerna, utan innehåller högst några procent kolesterol
• Mikael Fogelholm medgav klart och tydligt att det verkar som om mättat fett verkligen inte är skadligt, utan en tillsats av fleromättat fett istället är nyttig
• Mikael Fogelholm berättade att han skulle vilja att de kommande förnyade kostrekommendationerna har ett minskat kolhydratintag och ett högre fettintag än de nuvarande (!!!!), med betoning på mindre andel snabba kolhydrater.

Personligen hoppas jag att Fogelholm kommer att få en stor roll i debatten. Han är modig som har ändrat sin åsikt till det mättade fettets fördel, genom att följa med alla de nya undersökningarna. En annan bra sak är att läkaren Antti Heikkilä inte bjuds in i varje debatt mer. Vi behöver se att det finns många andra läkare än han som tänker annorlunda.

Fett- och kolesteroldebatten sätter fart i Finland, hurra!

Igår kväll kom det ett verkligt sevärt program: MOT: Rasvainen Kupla. Programmet, som tar en knapp halvtimme, kan ses på Yle-arenan ännu ca 1 vecka. Så passa på, och försök gärna skicka länken åt eventuella fettfobiska bekanta du har:

MOT: Rasvainen Kupla på Yle-arenan: http://areena.yle.fi/video/1272481

I programmet intervjuas Pekka Puska, Generaldirektör på THL (Institutet för Hälsa och Välfärd) samt Uffe Ravnskov, dansk-svensk kolesterolforskare, samt ett flertal läkare och professorer som genomskådat kolesterolmyten. Många forskningsresultat som bevisar att mättat fett är snarare nyttigt än skadligt hänvisas till. Och givetvis är de enda studierna Puska kan hänvisa till Seven countries-studien, som inte har något värde, samt Norra Karelen-studien, där inget i världen bevisar att det mättade fettet hade den minsta roll.

Fortsättning följer i MOT, YLE1, den 25 oktober kl 20:00, då om kolesterol och statiner.

Värt att höra: Paula Heinonen live

Jag hade igår den stora turen att få höra näringsexperten Paula Heinonen tala om kostens inverkan på hälsan i hela två timmar, och det var mitt jobb som bjöd på föreläsningen för alla på mitt kontor. Paula Heinonen har ett företag som heter Pro Health Oy. Hon har ju något gemensamt med mig faktiskt, hon är diplomingenjör till utbildningen (men även tekn.lic.) och har börjat läsa näringslära av personligt intresse först i mogen ålder. Företaget grundade hon redan år 1996, och det baserar sig på s.k. funktionell läkekonst. Hon utbildar själv näringsexperter inom funktionell läkekonst.

Jag var lite reserverad när jag kom till föreläsningen, för jag var orolig att hon skulle säga att mättat fett är dåligt. Men det gjorde hon inte. Hennes Powerpoint-slides var däremot inte lika uppdaterade som hon - där stod att man ska undvika mättade fetter och transfetter. (Paula! Uppdatera dem, please!!) Hon sade också under föreläsningen att mättade fetter är OK, men inte i för stor mängd. Under frågestunder passade jag på att fråga henne vad denna för stora mängd kan vara. Hennes svar var bra - det visade sig att hon själv har ett genetiskt högt kolesterolvärde (totalkolesterol 7.7) och att hon själv därför inte kan äta hur mycket mättat fett som helst, men att dom flesta inte tycks ta skada av det. Bra! En annan i publiken frågade också hur hon ställer sig till LCHF-kost, och hon svarade att det funkar prima för många, inga fel med det, men inte för alla.

Hon talade väldigt mycket om hur viktigt det är att få i sig tillräckligt mycket fett överhuvudtaget, och särskilt de långkedjade omegafettsyrorna EPA och DHA, som huvudsakligen finns i fet fisk. Hon förklarade om eikosanoiderna, som hon kallade superhormoner, som styrs av omega 6/3-balansen, och i sin tur styr massor av andra viktiga hormoner. Hon talade om transfetternas och den processade industrimatens katastrofala följder på vår hälsa. Inte minst om margarinet! Hon beskrev karismatiskt hur hemsk margarinets tillverkningsprocess är. Av fetterna rekommenderade hon smör, kallpressad olivolja och kokosolja.

Ett annat fokusområde var spannmålet. Hon förordade fullkornsspannmål, dock med reservationen att många av oss inte tål gluten över huvudtaget, särskilt inte vete. Hon avrådde starkt från att äta vitt mjöl och socker i en enda form. Särskilt avrådde hon från Cocacola, där fosforsyran är ännu värre än sockret, då den urkalkar mänskans skelett.

Hon talade också om D-vitaminets betydelse, samt magnesium och zink, sömnen, stressen och många andra saker. Det var mycket hon hann tala på två timmar! Jag var nästan utmattad av att bara lyssna, hon var så karismatisk när hon talade. Visst överdrev hon emellanåt - men ibland måste man väcka mänskor, och det var väl hennes syfte! Jag måste säga att jag inte kan förstå varför t.ex. Antti Heikkilä har en negativ inställning till henne - för av allt det hon sa fanns inte en enda sak jag skulle kunnat opponera mig mot.

Särskilt bra i Paulas attityd tyckte jag det var att hon utgår från att mänskor är individuella, det finns ingen kost som exakt passar alla. En del mår bra av av LCHF, andra av den kost hon själv äter, med mycket fullkorn. För av allt att döma mådde hon utmärkt - hon hade med kostens hjälp botat sin mycket svåra astma och ett otal andra krämpor. Men ingen mår optimalt av vitt mjöl och socker, det är vi överens om. En annan sak jag gillade var hennes åsikt om att bantning, idealvikter etc. är helt överflödiga. Istället har kroppen en balans, och äter man rätt så söker sig kroppen till denna balans och hålls sedan där.

Har du nångång chansen att höra Paula Heinonen så rekommenderar jag henne absolut. Jag överväger själv att gå någon form av kurs hos henne för att bygga på mina kunskaper.

Läsvärt: Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes

Det här är en bok jag önskar varje läkare och dietist skulle läsa. Utgångspunkten för det sätt att se på kost och hälsa som jag representerar är evolution, vetenskap och beprövad erfarenhet. Gary Taubes' bok står huvudsakligen för vetenskapen. Han går igenom all forskning inom området kost - diabetes - övervikt som gjorts sedan 1800-talet och synnerligen sakligt och kritiskt.

Det är ingen lätt bok! Och tyvärr har den inte översatts till svenska eller finska. Den innehåller mycket vetenskaplig och medicinsk terminologi. Det tog mig nästan hela semestern att plöja igenom den. Men det var det minsann värt.

Gary Taubes är en prisbelönt vetenskapsjournalist som specialiserat sig på kontroversiell vetenskap. Han har skrivit för Science och andra stora tidskrifter i tiotals år. Bara för den här boken intervjuade han över 500 personer, bland annat läkare och forskare. Källförteckningen är häpnadsväckande.

Boken, som är över 500 sidor lång, är indelad i tre huvuddelar. På de första knappt 100 sidorna behandlas fett-kolesterol-hypotesens uppkomst och antagning. I den andra delen, på drygt 100 sidor, behandlas kolhydrathypotesen, som fanns långt före fett-kolesterol-hypotesen, och vilka undersökningar som stödde den. I den tredje och största delen behandlas övervikt och fetma.

En av de saker som kommer fram i boken är hur otroligt svaga grunder fett-kolesterol-hypotesen ens nånsin stod på. Idag finns det inga grunder för den. Jag talar alltså om hypotesen att fett i kosten leder till högre kolesterol som i sin tur leder till hjärtsjukdom. På 50-talet fanns en enda studie, och det var Six countries-studien, som ansågs stöda hypotesen. För det första var det enda resultatet av den studien ett statistiskt samband, som inte är samma som ett orsakssamband. För det andra  var studiens resultat tillfuskade - närmare tjugo länder hade lämnats bort från de publicerade resultaten för att ge ett vackert samband. Läggs alla länder dit, försvinner sambandet.

En annan sak som kommer fram i boken är hur otroligt starka grunder det finns för kolhydratshypotesen, det vill säga att ett stort intag raffinerade kolhydrater (socker, vitt mjöl) leder till hjärtsjukdom. Och alla andra sjukdomar som associeras till det metabola syndromet, bland annat övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, demens och cancer. Praktiskt taget all forskning som gjorts ända sedan 1800-talet har visat detta samband. Men sedan fett-kolesterol-hypotesen antogs som en sanning har kolhydratshypotesen hamnat helt i skymundan.

Om du är intresserad kan du läsa mer om fett-kolesterol-hypotesen genom att klicka på etiketterna fett eller kolesterol.

Snabbt om lågkolhydratkost

Har du nångång försökt övertyga någon om varför man inte behöver vara orolig för det mättade fettet i t.ex. smör, eller varför det ofta är klokare att äta mindre kolhydrater än vad staten rekommenderar? Eller varför det är lättare att gå ner i vikt med lågkolhydratkost än med tallriksmodellskost? Det är inte så lätt, för skepsisen är stor omkring oss.

Nu följer lite reklam faktiskt, även om jag inte får betalt för det. Det är nämligen så att jag gillar extremt mycket en viss svensk hälsoblogg, som också råkar vara Sveriges största. Om du, eller nån i din närhet, har problem med hälsan, t.ex. övervikt, högt blodtryck, "kolesterolproblem" eller diabetes, så finns där jättenyttig läsning. Flyern här nedan kan du också skriva ut och ge vidare i pappersform.


På www.kostdoktorn.se kan du läsa om många olika hälsorelaterade ämnen, och mest skrivs det om kosten. Det talas mycket om LCHF på Kostdoktorn. LCHF är enligt min åsikt ingen absolut sanning eller vetenskap, men tiotusentals svenskar och finländare har redan haft stor glädje av LCHF-sättet att äta. Vill du veta vad LCHF är på tre minuter, läs den här broschyren:

Högre kolesterol >> hjärtsjukdom?

Ska man sänka sitt kolesterol för att minska risken för hjärtsjukdom? Ska man det? Jag tror inte det, åtminstone inte på konstgjord väg. Statiner är bland de mest vinstbringande medicinerna i världen, och hundratusentals finländare tar redan av dem. Men få är medvetna om alla biverkningar statiner har. Och ännu färre anar att de kanske tar dem förgäves.

Den här videon kanske ger lite nya synvinklar.



Här finns mer information om kolesterolet på Kostdoktorn: Snabbkurs i kolesterol
Och här är en artikel som publicerades på Dagens Medicin i onsdags: Ännu en myt - det "hjärtvänliga" Becel

Superfood-serien: Kokosolja

Kokosolja är bland det mest nyttiga fettet man kan tänka sig! Sedan jag upptäckte den för ett par år sedan har det gått åt några burkar. Jag använder det allra mest till wok, äggröra, gröt och purésoppor. Andra användningsområden är som tillsats i kokt ris, på smörgås, eller till och med i kaffet. Eller precis vad du hittar på. Kokosoljan tål upphettning utmärkt, så endast fantasin är din gräns. Många tar 2-4 matskedar om dagen.

Kokosoljan ska vara kallpressad, och du kan köpa den i hälsokostaffären eller på Internet i bl.a. 500 grams och 1000 grams glasburkar. Det silverfärgade paketet i matbutikens kallhylla ska du inte köpa, det är en annorlunda produkt. Så här ser den kokosoljan ut som jag har hemma nu: CocoVi.

Varför är det så nyttigt då? Det finns många orsaker. För det första består kokosoljan till största delen av mättat fett och är därför väldigt stabil jämfört med de flesta andra växtfetter. Men kokosoljans fettkedjor i motsats till animaliska fettkedjor medellånga, och inte långa. De är därför bättre lösliga i vatten än andra mättade fetter. Kokosfettet är dessutom flytande i kroppen, eftersom dess smältpunkt är ca 26 grader. Kokosfettet upptas väldigt snabbt och effektivt i kroppen. Det påskyndar ämnesomsättningen istället för att lagras som fett i kroppen.

Kokosoljan innehåller rikligt med laurinsyra. Samma ämne finns i bröstmjölken. Laurinsyran stärker immunförsvaret och har en antibakteriell verkan genom att den omvandlas till ett ämne som är giftigt för många virus, bakterier och svamp. Den har en skyddande effekt mot bland annat herpes simplex och influensa och kan döda parasiter i tarmen.

Man har också kunnat konstatera att intag av kokosolja har sänkt LDL-kolesterolvärden. Detta beror på oljans positiva effekt på sköldkörtelns funktion.

Koksolja kan också stimulera viktminskning hos överviktiga. Inte minst genom att den minskar sötsuget effektivt, och ökar ämnesomsättningen.

Kokosolja har visat sig ha en gynnsam effekt på minnesfunktionen hos äldre. En artikel hos Kostdoktorn beskriver ett intressant fall där en man lyckades lindra sin alzheimer med hjälp av kokosolja: LCHF och alzheimers.

Kokosolja kan användas både invärtes och utanpå kroppen! Kokosoljan är utmärkt för torr hud, t.ex. fotsulor och händer, eller som massageolja. Kokosoljan gör dessutom huden mjukare och kan fördröja åldrande i huden. Den kan hjälpa också mot eksem och psoriasis.

Huvudsakliga källor, samt här kan du läsa mer om kokosolja:
Solid Health: Varför kokosolja?
Näringsterapeuten.se: Kokosolja
Kokosolja - kallpressad medicin

(coconut picture by mconnors)

Det mättade fettet

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om margarin och ett om smör. Dessa handlade huvudsakligen om hur dessa två livsmedel tillverkas.

Jag gick inte så mycket in på vilket som är hälsosammare, för historien är ganska invecklad. Men det vågade jag redan påstå, att margarin inte borde få kallas "gott mjukt fett", då man känner till den hårda process som växtoljorna genomgår för att bli margarin!

Den här videon kan kanske klargöra en del av det. Den berättar väldigt överskådligt på två och en halv minut varför livsmedelsindustrin har fått oss att tro att smör leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror på ett missförstånd som härstammar ända från 1950-talet.