måndag 31 oktober 2011

Smörstekta gösfiléer med ris och tomatsalsa

Tomatsalsa tänkte jag kalla det, något mannen gjorde till fisken häromdagen. Inte vet jag om det är rätt ord men gott var det i alla fall.


Tid: 25/15 minuter. För 5 personer.

Vi panerade fyra gösfiléer i kokosmjöl som var saltat och pepprat. Satte basmatiris att koka, inte särskilt mycket, högst 2 dl på 5 personer.

Salsan vad i stället huvudsaken. Mannen skar 3 lökar i bitar och ca 10 röda tomater (vi har fortfarande egna kvar), fräste i olivolja, sakta. Kryddade med salt, peppar och lite röd sås. Salsan fick puttra sig god medan riset och fisken tillreddes.

Jag stekte de panerade gösfiléerna i rejält med smör på medelhög värme, bara ett par minuter per sida. Klart!

Kokosmjölet gav bra smak åt fisken. Jag tror jag fortsättningsvis ska panera vit fisk i kokosmjöl.
_

Läsarnas favoritsvampar och favoritbär

Här kommer Flo Food-bloggens läsares favoritsvampar och favoritbär! I september frågade jag efter favoritsvampar, och i oktober efter favoritbär.

Svampar:
  1. Kantarell
  2. Trattkantarell
  3. Karl-Johan
  4. Svart trumpetsvamp
  5. Delad femte plats: Taggsvamp och smörsopp
Bär:
  1. Blåbär
  2. Hallon
  3. Lingon
  4. Delad fjärde plats: Hjortron och körsbär

Av svamparna blev endast sandsoppen helt utan röster. Men annars tyckte jag det var lite tråkig spridning på rösterna. Men kanske nu bara kantarell och trattis helt enkelt är så omtyckta. Själv röstade jag smörsopp och Karl-Johan.


Av bären fick alla röster utom odonet. Till och med slånbäret hade fått en röst. Du som röstade - hur äter du slånbär? Och ni andra som hade mer sällsynta favoriter, som rönnbär, aronia, nypon, fläderbär och tranbär, hur föredrar ni era bär? Eller ni som röstade på de mer populära också för den delen?

Jag röstade själv på rönnbär (samt hallon, hjortron, havtorn och körsbär). När jag var lite älskade jag rönnbärsgelé på cornflakes. Nu äter jag inte corn flakes mer, men gillar ändå rönnbärens lite bittra smak väldigt bra. Skulle gärna gå och plocka om jag bara hittade passliga ställen som helst inte är helt invid bilvägarna.
_

söndag 30 oktober 2011

Råchoklad med mandelmjöl

Den här varianten var väldigt lyckad! Det är kanske den sjunde gången jag lagade råchoklad, och resultatet brukar likna sig, men den här sade mannen var den godaste hittills.


Tid: 10 minuter + en timme minst i kylskåp. Ca 13 st då jag fyller formen nästan till brädden.


Jag smalt en bit kakaofett i vattenbad på ca 45 graders värme. Det kan ha varit ca 70 gram. Den här gången hade jag alltså inte någon kokosolja, för den var dessutom slut. Tillsatte ca 2-3 msk kakaopulver, 1 tsk honung, 1 tsk macapulver, ett tag med saltkvarnen och två droppar steviaextrakt. Rörde noggrant. Tillsatte till sist en matsked mandelmjöl.


Satte några kakaonibs i varje silikonform. Hällde massan i formarna. Lade i kylskåp. Efter en timme är de färdiga att smakas!
_

lördag 29 oktober 2011

Glutenfri chokladkaka för skolans basar

I morse bakade jag tre chokladkakor för barnens skolas höstbasar. Eller egentligen en stor och tjock chokokaka som jag delade i tre delar och förpackade skilt. Jag berättar här receptet för en lagom stor kaka. Jag lagade ungefär 2,5 sats av detta för basaren.


Tid: 10 minuter plus 13-15 minuter i ugn (men längre, upp till 22 minuter ifall du har dubbelsats).

Vispa 4 ekologiska ägg och 1/2 dl socker pösigt. Det tar flera minuter. Smält under tiden 100 gram smör i kastrull. Rör ner smöret i ägg-socker-blandningen. Rör sedan ner 1/2 dl kokosmjöl, 1/2 dl jyttemjöl, 1/2 dl kakaopulver, 1 tsk fiberhusk och 1 tsk bakpulver.


Smörja en ganska liten kakform med smör. Häll i smeten, jämna dess yta. Grädda i 175 graders ugn 13-15 minuter för denna enkelsats, längre ifall du har mer smet. Den får vara lite lite kladdig men tandpetaren ska vara sgs ren när man testar.

Jättegod kaka, fast jag hittade på receptet i morse! Skulle det inte ha varit för basaren skulle jag lagt lite mer kakao (3/4 dl), lite mer smör (150 g) och lite mindre socker (1/3 dl). Och vill du ha en LCHF-version så skippar du jyttemjölet och tar 3/4 dl kokosmjöl och 2 tsk fiberhusk.
_

fredag 28 oktober 2011

Tekla-föreläsningen gick bra!

Skönt att ha det över, även om det var jätteroligt! Jag föreläste i förrgår för personalen på Tekla, där jag själv jobbat i drygt 10 år och numera jobbar deltid.

Liksom jag skrev i måndags var rubriken "Kuinka juuri minun pitäisi syödä, jotta voisin hyvin?". Dvs "Hur borde just jag äta för att må bra?". Jag hade underrubriker om bland annat hur nutidens mat påverkar kroppen, vad kolesterol egentligen är, och om tallriksmodellen.

Jag har stått i detta samma auditorium och presenterat olika saker genom åren: utbildningsmaterial för Tekla Structures (programvaran vi producerar på Tekla), hur kundutbildningarna ska arrangeras på bästa sätt, Intranätets administration, hur man gör videor med Adobe Captivate, det förnyade Extranätet, planeringsprocessen för vår dokumentation och utbildningsmaterial... säkert mycket mer. Men aldrig har det ändå varit pirrigt och spännande på det här sättet.

Salen som normalt har 70 stolar, och kan fyllas upp med flera också, var nästan fullsatt. Tippar på drygt 60 åhörare.

Jag var lagom nervös de två eller tre första minuterna, för att sedan gå in i ett klart flowstatus. Oftast går det så - ju mer jag är nervös och pirrig, desto säkrare blir det flow sedan, och en lyckad föreläsning.

Bilderna till höger tog jag innan föreläsningen startade. Jag hade tänkt ge kameran åt någon i första raden för att ta bilder av mig in action, men det glömde jag tyvärr sedan.

Det kom ännu mer frågor än jag hoppats på. Den första frågan kom redan när jag bara talat några minuter! Frågorna handlade bland annat om oivariini, om lågkolhydratkostens råvarors höga pris, om spannmål, och om färdigmat. Tyvärr har jag glömt många frågor nu, för jag var på något sätt så inne i föreläsningen just då.

Feedbacken har varit positiv. De som har kommenterat har sagt att jag var en bra föreläsare, helt "i mitt rätta element", att jag framförde saker på ett så sakligt sätt att det inte gjorde något att åhörarna inte hade samma åsikt på varje punkt, man kunde ändå lyssna. En åhörare hade skrivit så här på min finska blogg: Nina luennoi Teklassa 26.10.2011.
_

På seminarium för företagarkvinnor

Jag tillbringade lördagen på ett seminarium för företagande kvinnor, Naisyrittäjyysseminaari. Temat var välmående. För att företaget ska kunna må bra måste företagaren själv må bra. Här ser du seminariets program.


Det var både networking-möjligheten och några av föreläsarna som drog mig dit, särskilt näringsexpert Patrik Borg och musikbranschens Katja Ståhl. Networkingen skedde på varje paus samt redan i skjutsen som hade ordnats från centrum av stan till Nordsjö där seminariet hölls.

Visst var både Patrik och Katja bra, men dagens bästa föreläsning var ändå Pirkko Lahti med rubriken "Yrittäjän jaksamisen rajat", dvs. "Gränser för hur mycket företagaren kan orka". Pirkko Lahti är psykolog och fil.lic, och verkade ha både forskat och arbetat nära klienter. Hon talade både med humor och med tänkvärda historier, och konkreta tips för företagare:
  • Vi måste kunna känna igen de förändringar i samhället som påverkar vårt arbete som företagare.
  • Det är viktigt att känna till alla organisationer och samfund som tangerar vårt område.
  • Man måste specialisera sig.
  • Man måste upprätthålla sin kunskap, ständigt. Man behöver sitta på utbildningar emellanåt.
  • Man måste ha nätverk, och det är bra att ha en företagarkompis att bolla idéer med.
  • Stress klarar man bra av en tid, det gör till och med gott, men aldrig långa perioder.
  • En vän räcker inte, man behöver faktiskt flera vänner, de är dina kistbärare och därför är t.ex. 6 st ganska lagom!
  • Ingen vänskap fungerar 50/50, utan det hör till att den ena ger mer och den andra tar mer.
  • Det är nyttigt att lyssna på folk som har motsatt åsikt.
  • Hobbyn och en positiv attityd, för att inte tala om sömn och motion, är viktigare än du tror.
  • Regelbundna dagsrutiner hjälper företagaren att orka.
  • Man kan skriva av sig, och helst för hand, då det känns kaotiskt eller tungt.

Och mycket mer nyttigheter. Har du nånsin en chans att höra Pirkko Lahti tala rekommenderar jag det varmt!


Senare på förmiddagen delade vi oss i runda diskussionsbord, och diskussionsvärdar med olika ämnen bytte bord med 10-15 minuters mellanrum så att vi fick gå igenom alla ämnen. Det var bland annat arbetslöshetsskydd, att kombinera företagandet med familjen (på bilden), franchising, hur få företagets ekonomi på säker grund. Bra ämnen, bra diskussioner.


Katja Ståhl, mångsysslare inom media- och musikbranschen, talade om musikbusinessen. Hon var väldigt rolig! Hon berättade bland annat härliga anekdoter om när Ville Valo var 18 år och deras samarbete började. Hon lärde sig mycket om barnskötsel under den perioden. Hon poängterade att i business är det ofta mänskorna det handlar om, inte så mycket sakerna.

Både Niina Kuhta, ägare till och vd för Niinatar, journalist och författare Ulla-Maija Paavilainen, och Pirkko Lahti tog i sina föredrag fram många samma saker, även om de är vitt skilda personligheter och sitter i olika businessverksamheter. Bland annat det att man ska ha en reservplan, ifall ens business inte bär, att rutiner, motion och en klar dagsrytm hjälper en att orka, och att man ska lyssna på dem som vet mer och använda professionell hjälp.


Sist men inte minst talade näringsexpert och -forskare Patrik Borg under rubriken "Syö hyvin", alltså "Ät bra". Eftersom vi är lite i samma bransch så var det givetvis det allra mest intressanta för mig. Han talade om att målsättningen när han arbetar med klienter alltid är att personen ska få en så avkopplar inställning till mat som möjligt och kunna njuta av varje måltid, inte ha dåligt samvete. Han ansåg att ingen behöver avstå från sina favoriträtter, och att strejker inte funkar. Han ansåg att tre saker är viktiga:
  • att inte vara så sträng med sig själv att det slår tillbaka
  • att äta tillräckligt mycket under dagen
  • att inte försöka råda bot på alla problem på en gång.
Kloka ord, mannen har mångfalt mer erfarenhet än jag av att arbeta särskilt med klienter med ätstörningar av olika slag, så jag tog till mig av allt han sade. Om lågkolhydratkost, då det kom upp i en fråga från publiken, talade han i positiv ton. Han ansåg att det är ett bra sätt att äta, ifall det är väl förverkligat. Han ansåg också att normalisering av ätandet som helhet (samvetet, etc.), måltidsrytmen och att äta mer grönsaker är de tre sakerna som påverkar en viktminskning allra mest.

Läs mer om Patrik Borgs idéer på hans blogg Pöperöproffa!

Dagens om helhet var mycket lyckad och givande. Lite störde det mig att tiderna hölls så dåligt, redan efter ett par timmar var programmet nästan en timme försenat från det meddelade, och några nya tider för lunch etc. angavs inte, trots att speakern Teresa De Rita-Cavlek annars skötte sitt jobb utmärkt. Stämningen var bra, jag fick många nya kontakter och lärde mig om företagandet. Kommer antagligen att besöka seminariet nästa år igen.
_

tisdag 25 oktober 2011

Gammal dörr blir nytt arbetsbord - del 5

Inte heller den här delen handlar riktigt om det nya bordet, men desto mer om mitt nya arbetsrum. Salen/arbetsrummet ska nu få sin mellanvägg till köket, så att jag kan stänga om mig när jag jobbar, särksilt då jag har klienter.


Och en ny pardörr blir det också på den nya väggen, samt en ny pardörr mellan salen och tamburen.

På bilden har jag modellerat de nya konstruktionerna med Teklas programvara. De gula konstruktionerna är de som ska byggas till, de gröna och magentafärgade står redan där.

Det var egentligen så vi hade ritat vår bottenvåning från början. Men under byggskedet beslöt vi att lämna bort hela väggstumpen mellan de två bärande pelarna så att det varit öppet mellan sal och kök alla dessa 8,5 år vi bott här.
_

måndag 24 oktober 2011

Föreläsning på Tekla i onsdag

I övermorgon ska jag hålla en två timmar lång föreläsning på Tekla. Jag har själv jobbat drygt 10 år på Tekla, och jobbar där numera deltid.

Föreläsningen har rubriken "Kuinka juuri minun pitäisi syödä, jotta voisin hyvin?". Dvs "Hur borde just jag äta för att må bra?". Underrubriker är:
  • Hur påverkar maten och vårt sätt att äta våra kroppar?
  • Vad är egentligen kolesterol?
  • Passar tallriksmodellen alla mänskor? (Kan man gå ner i vikt utan hunger?)
  • Hur ska just jag äta för att må bra?
Jag ser fram emot föreläsningen! Det ska bli en spännande och annorlunda upplevelse att föreläsa för sina arbetskompisar. Det ryms drygt 100 personer i salen, så det kan samtidigt bli min hittills största föreläsning, vad publiken beträffar.

Jag rapporterar efteråt!
_

söndag 23 oktober 2011

Rostbiff med stekta gröna tomater, bönor, paprika och svampsås

Ännu ett recept med gröna tomater för er som ännu har såna kvar. Vi har ännu 3-4 dussin av dem, ett dussin halvt orange. Vi får också en grön paprika att gå åt.


Tid: 20 minuter, när rostbiffen redan är klar från föregående dag. För 5 personer.

Mannen skivade gröna tomater ganska tjockt och vände dem i ett uppvispat ägg och kokosmjöl som han saltat och pepprat. (Det går så klart lika bra med vanliga skorpsmulor, men för dem som inte äter vete, eller följer LCHF, är kokosmjölet bra.) Så stekte han dem i smör på båda sidorna.

Vi skar upp rostbiff, kokade potatis och rosenbönor, och stekte bitar av grön paprika.

Så lagade vi en snabb svampsås till av torkade trattisar: trattis, lök och grädde som fick småsjuda 10-15 minuter, och så salt och peppar.
_

torsdag 20 oktober 2011

Oktoberfrågan: Vilka är dina favoritbär?

Svara på frågan uppe till höger i bloggen! Rösta på 3-5 favoriter.


Finns ditt favoritbär inte med? Berätta mer i en kommentar! Eller berätta annars bara varför du gillar just dina favoriter. Vad gör du av dina favoritbär?
_

onsdag 19 oktober 2011

Sapere med Mikaela

Igår kväll hade den stora glädjen att få uppleva en saperekväll med Mikaela Wickström på den lokala marthaföreningen Marthini i Esbo: "Sapere - för matglada barn". Mikaela har bloggen Socker under, socker på... där hon numera skriver ganska lite om socker men desto mer om riktig mat och sapere (se t.ex. etiketten Sapere).


Vad är sapere då? Sapere är smakskola, ett koncept som utvecklats i Frankrike på 70-talet för skolbarn och sedan på 90- och 2000-talen spritt sig till många länder, bland annat till Sverige och Finland. Idén var att lära barnen tycka om smaker av riktig mat igen istället för bara smaken av söt och konstgjord industrimat. Du kan läsa massor om sapere t.ex. här i min bloggarkollega Monicas blogg: Jacques Puisais, matfilosofen eller på samma blogg på etiketten Sapere.


Mikaela hade gjort massor av förberedelser för kvällens alla smaktest. Vi möttes av ett vacker bord dekorerat med de mest fantastiska höstiga lönnblad, och säsongens grönsaker framsatta i skålar av bland annat savojkål. Finurligt!

Mikaela inledde med lite information om vad sapere är och saperes historia. Sapere handlar i sista hand om att äta mångsidigt. Hon förklarade mycket om hur barn upplever smak och hur de använder sina olika sinnen vid måltiderna, för det är barn Mikaela jobbat mest med hittills, och många av marthorna ville också höra om barnen. Jag lärde mig bland annat att små barn ofta behöver känna på maten för att våga smaka på den. Och att de ofta vill ha alla råvarorna serverade var för sig. Självklart, när man hör det förklaras, men kanske inte så självklart i vardagen.

Jag lärde mig också att smaken faktiskt inte sitter i maten! Utan i munnen. Kanske självklart, men ändå spännande. Och så lärde jag mig att 80 % av smakupplevelsen består av annat än den egentliga smaken, t.ex av minnen. Så om maten inte smakar så är det väldigt sällan kockens eller ens matens skuld.

Smaktesten under kvällen var många och spännande! Jag är lite fräck och tänker inte alls avslöja alla, för många har ett överraskningselement. Men det kan jag säga att vi började med att testa varje sinne för sig. Först doft, sedan smak, så syn, känselsinne och hörsel. Och så hade vi burkar med olika dofter och ljud och de burkarna kan man spela sapere-memory med. Vilken härlig idé, tycker jag.


Efter många övningar fick vi till sist laga en sapere-smörgås åt oss. Den skulle innehålla både sött, surt, beskt, salt och umami. Bordet dignade av allt möjligt gott som representerade de olika smakerna, bland annat cantaloupe, honung, citron, surbrödet själv, selleri, savojkål, sallad, flingsalt, skinka, parmesanost. Min smörgås ser du på bilden. Visst är det idé i att inkludera alla smakerna i en måltid för den var jättegod!


Till sist presenterade Mikaela ännu vad det finns för litteratur för dem som är intresserade av att lära sig mer. Och så är hon tillgänglig för sapereuppdrag t.ex. på barnkalas eller bjudningar för vuxna.

Jag blev i alla fall intresserad av att hålla på mer med sapere. Kommer åtminstone att göra några små test i kockklubben på Mårtensbro skola som jag är ledare för. Ska bli så spännande!
_

Mediedebuten

Jag försökte hitta ett inlägg om när Hufvudstadsbladet intervjuade mig i våras då jag för ett par veckor sedan skrev om och länkade till intervjun med mig i Familjeliv (hela programmet är värt att höra, men intervjun med mig kommer från och med 40 och en halv minut). Men tydligen har jag inte nånsin skrivit om Hbl-intervjun här, utan bara på min Facebook-sida och min Twitter-profil.

Anyways, här är en länk till min mediedebut, som var intervjun med mig i Hufvudstadsbladet 23.3.2011: Helsingforsbarnen matas med e-koder Det handlar om skolmaten.
_

tisdag 18 oktober 2011

Gammal dörr blir nytt arbetsbord - del 4

Den gamla dörren har nu blivit ett bord och kommit på rätt plats i rummet men saknar ännu glasskivan. Här finner du del 1, del 2 och del 3. Hyllan, som den skulle få till kompis, har däremot framskridit mer. Vi hittade en gammal A-stege som vi bygger om till en hylla.


Vi har nu sågat av de ruttna benen. Nertill såg stegen alltså ut som på bilden, rutten och lite möglig.


Vi har också sågat av stegens "bakre ben" så att den står mot väggen och stegen bildar vågräta ytor. Vi har också borstat stegen, men ska ännu mögeltvätta den med ättika. Men den står redan mot väggen invid det nya bordet som du ser hörnet av på bilden.


Stegen/hyllan ska ännu få några "förstorade" steg så den blir mer praktisk. Kanske i glas. Kanske något annat. Hyllans karaktär av stege får ju inte förloras. Vi håller ännu på och skapar idéer. Har du någon idé?
_

Risrätt med räkor, ägg, bönor och gröna tomater

Helt påhittat och improviserat, och väldigt gott. Bra användning för de gröna tomaterna. Och några av de sista rosenbönorna och broccolibuketterna från trädgården.


Tid: ca 20 minuter. För 5 personer.

Jag började med att koka ris för 4-5 personer. Jag använde basmatiris. Jag tycker om att spara disk, så jag kokade ett knippe rosenbönor, några broccolibuketter och fem ägg i samma kastrull faktiskt, och tog ut äggen när de var klara, efter ca 8 minuter. Bönorna fick koka till slutet.

Jag tog fram räkor ur frysen.

Jag stekte en halv strimlad paprika och en strimlad lök i olja, samt några klyftade gröna tomater. När riset sedan kokat klart lade jag i också det, samt bönorna och broccolin. Rörde om allt, smaksatte med lite grön sås.

Skalade äggen och halverade dem. Serverade risrätten med äggen ovanpå, samt klippt persilja och pumpafrön.
_

måndag 17 oktober 2011

Superfood-smoothie: gröna vinbär, kokos, maca och lucuma

Smoothiekock idag: jag. För två personer (barnen är på stugan).


En banan, ett par dl gröna vinbär (går också med andra inhemska bär), 1 dl kokosmjölk, 2 tsk macapulver, 2 tsk lucumapulver, 2 tsk kakaonibs, ca 1 dl vatten. Kör i blender. Jättegott!
_

söndag 16 oktober 2011

Rostbiff med gröna tomater, rostad kålrot och pepparrotssås

Har du också gröna tomater kvar, som aldrig hann bli röda? Vi fick många röda, men har ännu fler gröna. De är goda i matlagning. Här är ett tips.


Vi hade rostbiff av nöt, som vi tillagade på riktikt klassiskt sätt i ugn med stektermometer med så kallad fransk rostning, dvs 125 grader varm ugn, tills termometern visade ca 57 grader.

Mannen skar kålrot i ganska tjocka stavar och rostade även dem i ugn med olja, salt och peppar, och timjan. Mot slutet tillsatte han gröna tomater i klyftor så de fick mogna med kålrötterna. Kålrötterna behöver ca 40 minuter, men färgen och konsistensen avgör, känn efter.

Till detta lagade han en sås av majonnäs, grädde, rysk yoghurt och riven pepparrot. Han lät det bara puttra varmt under omrörning, och så smakade han av lämplig pepparrotssmak och salt och peppar.

Jättegod kombination.
_

New Nordic Food-konferensen 11-12.10.2011 Tankar - del 2

Nu ska jag slutföra reportaget om konferensen jag var på i veckan. Jag skrev om konferensens första dag, tisdagen 11.10, redan för några dagar sedan.

Onsdagen 12.10 inleddes för min del med temat barns kost och hälsa. Förmiddagen var nämligen indelad i hela tre olika salar. I de två andra salarna behandlades huvudsakligen sjukhusmat respektive havre.


Emil Bruun Blauert, Danmark, talade om vikten av att bilda nätverk och tänka på att ha en strategi, för att få saker att gå framåt. Det vill säga få barnen att lära sig laga mat igen och tycka om riktig mat. Han talade om fyra så kallade bloodlines: gastronomin, manifestet från år 2004 om matens betydelse, forskning om den nordiska matens hälsoeffekter och den offentliga måltiden. Han ansåg att då vi "förlorat" en generation så ska vi nu lära barnen laga mat istället. Han hoppades på en snöbollseffekt (se bilden) då vi börjar lära barn uppskatta och laga riktig mat.

Niels Heine Kristensen, Danmark, talade om känsla, smak, njutning, skapande och matkultur. Man måste försöka planera maten och matlagningen ur barnens perspektiv. Grejer som till exempel en blender är överraskande populära och inspirerande för barn. Barn tycker också om att ta bilder och videor av mat de själva skapat.

Pär Bergkvists, Sverige, presentation var verkligen inspirerande. Han hade för några sedan beslutat att avverka 100 michelinstjärnor på ett år, vilket han gjorde. Men mot slutet av året ansåg en av hans döttrar, som troligen saknat sin pappas närvaro en hel del under årets lopp, att han skulle komma och äta med dem i skolan istället. Och det gjorde han. Hans följande projekt blev att testa 100 skolkök på ett år! Hans första fråga: Varför tycker vi vuxna att 8-10 kronor per måltid är rätt nivå? Det är nämligen det lägsta möjliga priset man kan laga en varm måltid för. Värt att tänka på! Och varför ser vi inte sambandet mellan skolmat och studieprestationer? Vi måste se helheten: Mat ska vara måltid. Matrast ska ses som lektion. Skolkökets ansvar ska vara skolans ansvar. Vi måste öka kunskapen och intresset hos dem som lagar maten. Enligt Bergkvist behövs, för att lyckas, bara fyra saker: kostchef, passionerad skolkock, rektor och förälder.

På kaffepausen var det speed-dating. Var och en skulle hitta två nya personer att tala med och utbyta idéer med om vad vi kan göra för att barnen ska äta bättre. Jag talade bland annat med Anna-Karin Mellblom, svensk kock bosatt i Sibbo som drar bland annat saperematklubbar för barn och unga. Så fort jag började tala med henne insåg jag att jag hört henne intervjuas på radio i programmet Familjeliv. Det var givande att tala med henne.


Senare på förmiddagen talade Harriet Strandvik om Operation Skolmat. Harriet berättade att barnen åt 5-7 gånger mer grönsaker under veckorna då Operation Skolmat höll grönsaksbuffé i skolorna. Hon ansåg att vi helt enkelt måste fundera på vilket som är vårt mål: vill vi ha industrilösningar eller kunnig personal? Centralisering dödar måltiden.

Vi hörde Riitta Cederberg tala om hur man kan integrera smakskola i ämnen som matematik, biologi och språk. Och vi hörde Arja Lyytikäinen berätta att det kostar bara en euro per elev och vecka att ha en hel del sapere-pedagogik med i undervisningen.

Vi hörde Ida Berg Heuge, Norge, tala om Smakens Uke som äger rum årligen i november. Hennes presentation var superbra och inspirerande, och erbjöd generöst alla i Norden att ta del av allt material de skapat och använda det. Hon visade också på video hur det kunde se ut på Smakens Uke. Här är en jag hittade:



Speciellt med Smakens Uke är att verksamheten är väldigt organiserad, och koncentrerad till en enda vecka per år. De har ett smak-team med vita rockar, en Smakens Uke-kappsäck med alla instrument för smakningen, de ger diplom, har hela set med uppgifter för barnen, med mera.

Ragnheidur Hedinsdottir, Island, berättade om forskning hon varit med och gjort bland barn och skolmaten.  Även hon hade kommit fram till att barn äter mat, inte näringsämnen, att mat inte ger näring om den inte äts upp, och att skolmaten inte åtnjuter respekt idag. Den viktiga utmaningen är att översätta kostråden (näringsrekommendationerna) till måltider. Enligt Hedinsdottir är myckeln att be anbuden på rätt sätt, att göra dem per skola (vilket vi ju inte tyvärr gör i Helsingfors och Esbo), att hålla föräldrarna involverade, och att tänka på barnens synvinkel i alla situationer.

Karolina Sparring och Johanna Westman, Sverige, höll ett roligt och inspirerande anförande om de kurser de håller för dagiskokpersonal. Båda kvinnorna har skrivit kokböcker, Westman hela 11 stycken. De verkade härliga, kurserna. Man tillredde god mat av lokala, förmånliga råvaror i säsong. Som Sparring sa: "Alla barn har rätt till kärleksfullt lagad mat under sina förskoleår". De efterlyste flera vuxna som vill hålla sån här typ av kurser. Det vill ju i alla fall jag, tänkte jag då!

I slutet av den andra förmiddagen fanns ännu plats för lite diskussion. Några idéer som lades fram var att politiker måste mötas på lokal nivå, att man kan använda priser för att inspirera till bättre offentliga måltider, både gällande skolkök och t.ex. åldringsvårdsmat, och att organisationen Ny Nordisk Mat ska göra alla presentationer från konferensen tillgängliga på sina webbsidor.

Under lunchpausen blev jag intervjuad av Stadi TV. Det var lite kul. Det kom i direkt sändning. Förstod jag rätt skulle klippen vara tillgängliga också efteråt, men jag har inte ännu hittat dem på nätet.


På eftermiddagen var det några panelinlägg och lite mer diskussion. Vi hörde bland annat Einar Risvik, Norge, berätta att hälsokostnaderna stiger tre gånger snabbare än statsbudgeten. Han sade också att det inte är pengar som saknas i första hand, utan kunskap. Får vi inte bättre mat får vi utan tvekan mer stärkelse, mer socker, mer salt och mer dåliga, billiga fetter. Vi hörde Johanna Mäkelä, Finland, tala om framtida scenarium (på bilden).

Mattias Kroon, Sverige, konstaterade att situationen i Norden är hoppfull för det är få andra regeringar som har förbundit sig vid att höja kvaliteten på maten. Han ansåg att det vi behöver är galna idéer: "We need completely mad ridiculous people who fail all the time". Emil Bruun Blauert berättade att bara 5 % av föräldrarna i Danmark uppger att de lagar mat tillsammans med sina barns ens en gång i veckan! Hemlagad mat behövs det mer av, för det kan alla vara överens om att det är hälsosammare än färdigmat. "If you cook, you have a relationship to what you eat". Bra sagt, tycker jag.

Konferensen var verkligen värd sitt pris för mig. Jag fick massor av nya idéer för min verksamhet och knöt flera nya kontakter. Jag talade en stund med matstrateg Ville Relander också om skolmaten. Kanske vi kommer att hitta på något bra sätt att förbättra skolmaten framöver.

Om du förresten vill läsa om konferensen på twitter kan du söka här: http://twitter.com/#!/search/realtime/nynordiskmat
_

lördag 15 oktober 2011

Sista skörden...

Nu blir det frost och sista skörden är plockad. En gurka (de fem sista är ännu så små så jag tar en risk och kollar om de överlever några nätter till, för de växer ännu), en stor skål tomater, ett knippe bönor, sex gröna paprikor och tre små squascher.


Vi tog in resten av tomatplantorna idag också, de gröna tomaterna, som det ännu finns mer än hundra av. Vi skar av plantorna och hängde dem upp-och-ner i klädrummet, där det är varmt men mörkt. Får se om tomaterna ännu mognar, har hört att det skall kunna funka.
_

torsdag 13 oktober 2011

Stora flickan kockar!

Åh vad det är fint när barnen växer. Stora flickan, 13 år, har ikväll lagat sin första middag helt själv. Det var förrätt, huvudrätt och efterrätt. Lite festligt i vardagen!



Gräddig potatis-purjolökssoppa

*****


Kycklingwok med grönsaker, curry och kokosmjölk

*****


Chokladmousse

Gott var det. Fantastiskt. Hon har hussa (huslig ekonomi) nu i skolan, men endast soppan hade hon lagat i skolan, och också den gången var det en annan i gruppen som lagat den. Så det här gjorde hon helt utifrån recept, och woken faktiskt utan recept.


Särskilt fin var uppläggningen och dukningen. På bilden strör hon hackad mörk choklad över chokladmoussen. Och så hade hon brutit blomkålen i så vackra buketter och skurit alla grönsaker så regelbundet och vackert. Fint!
_

New Nordic Food-konferensen 11-12.10.2011 Tankar - del 1

Jag tillbringade tisdagen (inklusive kvällen) och onsdagen på en väldigt intressant konferens, nämligen New Nordic Food, på danska Ny Nordisk Mad och på svenska Ny Nordisk Mat, på Fiskartorpet i Helsingfors. Konferensen hade drygt 220 deltagare, de flesta från Finland (inklusive Åland), Sverige, Danmark och Norge, men även Island var representerat och några länder utanför Norden. Konferensens språk var både "skandinaviska" (i praktiken svenska, danska eller norska) och engelska.


Konferensens två eftermiddagar var plenumsessioner, medan förmiddagarna var indelade i två eller tre parallellsessioner. De olika alternativen var offentlig måltid, barnens kost och hälsa samt de nordiska havredagarna. Jag var lite inne och lyssnade på alla delar, men mest på kost för barn.

På kaffepauserna och luncherna serverades nordisk, lokal mat. På bilden ser du lingonpannacotta som serverades till en av kaffepauserna.

Här kommer en del av det jag förundrade mig över och lärde mig på konferensen. Under tisdagsförmiddagen lyssnade jag på föredrag om sjukhuscatering (i Finland), skolmat (i Island), hållbar utveckling i kommunens verksamhet (i Sverige), undersökningar om bland annat korns och havres inverkan på hälsan (i Sverige), och nya havreprodukter (i Finland). I de två undersökningarna, som ansågs påvisa goda hälsoeffekter hos havre och korn, hade många andra ändringar också gjorts, såsom undvikande av vitt vetemjöl och socker. Vilket är synd, för jag skulle gärna vilja veta om havre och korn verkligen är gynnsamma för hälsan eller om man egentligen mår lika bra utan dem.

Under tisdagseftermiddagen hörde vi bland annat minister Jari Koskinen, Finland. Han sade bland annat att mat inte bara är näring, utan reflekterar hela vårt samhälle, samt att hälsosam kost är en av regeringens högsta prioriteter, och att mat framför allt är njutning, glädje och smak.

Vi hörde programkoordinator för Ny Nordisk Mat, Magnus Gröntoft, Sverige, säga att vi behöver lägga en gastronomisk nivå ovanpå de officiella kostråden. Han betonade matglädje, innovation och mångfald.

Vi hörde professor Sirpa Kurppa, Finland, berätta att bara 30 % av den mat som produceras i Finland äts upp. Det tycker jag är grymt, faktiskt.

Vi hörde Andreas Viestad, Norge, tala om Geitmyra matkultursenter för barn. I Norge äter barnen inte varm skollunch, och inte heller har man obligatorisk hushållsundervisning i skolorna. Geitmyra grundades för att erbjuda barnen en möjlighet att syssla med matlagning som hobby, att lära dem om riktig mat. Det är beläget på en gammal bondgård mitt i Oslo! Det handlar om att njuta och lära sig. De har verksamhet för barn i åldern 5-15 år, både eftermiddagsverksamhet, kurser, lägerskolor och verksamhet för hela familjer. Ett fantastiskt koncept tycker jag! Andreas Viestad sade om sig själv att hans eget förhållande till mat har blivit allt enklare med åren. Matlagning är att lära sig, matlagning är hälsa, matlagning är gemenskap, mat är skönhet, sade han.

Sedan hörde vi ett par anföranden om social media och kost. Harriet Strandvik berättade om hur hon använder sin blogg och barnens mobiltelefoner i hushållsundervisningen. Barnen får ta bilder av mat de lagat som läxa, och om de vill publiceras de på Harriets blogg. En fantastiskt bra idé. Tommy Mård, Arcada, berättade många bra tips om videobloggning. Man ska inte vara rädd för att vara personlig!

Läkaren Henrik Höjgaard Rasmussen, Danmark, berättade om varför det skulle vara så viktigt för patienter att få näringsrik mat. Det skulle vara kostnadseffektivt att använda mer pengar på detta, då det är bevisat att patienterna tillfrisknar snabbare, vilket besparar samhället kostnader. Även han betonade att mat inte är bara näring, utan också kultur, gourmet, social samvaro, sensorik, miljö och mycket mer. En tätare länk mellan patient och kök visade sig i deras försök vara oerhört viktig, och det ger också kökspersonalen tillbaka deras yrkesstolthet.


Allra sist på tisdagen talade professor Kaisa Poutanen, Finland (på bilden), om betydelsen av havre, korn och råg i de nordiska mattraditionerna. Idag äter finländare nästan 100 kg vete/person varje år, men bara ca 12 kg råg, 5 kg havre och 4 kg korn. För bara några årtionden sedan stod råg för majoriteten.



Tisdagen avslutades med en supé i form av en matshow i Fiskartorpets runda sal. Showen hade planerats av Finlands kock i årets Bocuse d'Or-tävling, Matti Jämsen. Maten var finsk, bland annat sik, älg och lingon, och smakade fantastiskt. Salen var dekorerad enligt tema (Nordisk mat) med granar, tallar och ett havrefält. Varje rätt föregicks av en rolig show av Liisa Ruuskanen.
_

onsdag 12 oktober 2011

New Nordic Food: ätbara landskap

Jag är för trött idag för att skriva några långa inlägg om den jättefina konferensen jag nyss tillbringat två hela dagar på, nämligen New Nordic Food, eller Ny Nordisk Mat 2011. Så jag publicerar bara en bild idag.


Restaurangen Spis från Helsingfors presenterade ett ätbart landskap. Precis allt gick att äta! Även marken: gruset, sanden, mullen, som var gjord av bland annat mandel och malt. Jag smakade bara på några grejer, bland annat de friterade björklöven. Gott! Stenarna var förresten potatisar i lerskal. Allt ätbart. _

måndag 10 oktober 2011

Konferensen New Nordic Food

Den här konferensen ska jag tillbringa tisdagen och onsdagen på: New Nordic Food på Fiskartorpet i Helsingfors. Det ska bli spännande och annorlunda.

I konferensens program finns det skilda ämneshelheter om bland annat mat för barn och offentlig måltid. Jag ser fram emot så gott som varje programpunkt, samt att träffa olika mänskor som jobbar med mat på olika sätt.

Det finns talare från alla nordiska länder med. Från Finland deltar bland annat hushållslärare och måltidscoach Harriet Strandvik, tidigare projektchef för Operation Skolmat. Här berättar hon om sitt budskap, och handlar både om barn och om offentlig måltid: Nordiskt matmöte.

Jag ser också fram emot god mat. På tisdagskvällen ska vi bli bjudna på en middag med temat "ny nordisk mat och kreativitet", ledd av Matti Jämsen, vår kock i Bocuse d’Or 2011.
_

söndag 9 oktober 2011

Gammal dörr blir nytt arbetsbord - del 3

Här finner du del 1 och del 2.

Nu är bordet nästan klart redan! Idag har både stora flickan, lilla flickan, mannen och jag jobbat med det nya bordet. Vi har:


Skrapat (det fanns en ljus grönaktig nyans under den vita, den ville vi ha fram här och där!)



Sandpapprat



Slipat kanter (den mindre fina ljusturkosa färgen skulle bort)



Sopat

Slipat baksidan (den ljusturkosa) för den hade massor av svarta prickar

Putsat mögelfläckar även från framsidan med ättika

Burit in bordet i salen


Skruvat fast benen



Testat bordet. Det funkar! Men ännu är inte bordet på rätt plats. Nu står det bara framför soffan där det finns en ledig plats just nu.

Och glasskivan ska ännu beställas och läggas ovanpå. Vi låter bordet torka lite till ännu innan vi tar de slutliga måtten och beställer glasskivan.

Till hela inredningsplanen för salen hör förresten också några saker till. Vi ska ha ut ett gammalt möblemang, skaffa en ny soffa, renovera en urgammal stege som ska bli en hylla, samt bygga en mellanväggsstump mellan köket och salen och skaffa två nya pardörrar. Salen ska på det viset kunna fungera som mitt arbetsrum helt och fullt. De nya dörrarna kommer mellan salen och köket samt mellan salen och tamburen. Mer om det projektet senare!
_

Jag föreläser på Esbo Arbis torsdag 24 november kl. 10

Torsdagen 24 november kl 10.00-12.15 håller jag en föreläsning på Esbo Arbis, Hagalund, Östanvindsgränden 8, 4. våningen. Rubriken är "Hur påverkar maten dig och din kropp". Den är öppen för alla och kostar 11 euro. Här kan du anmäla dig.

Pricka gärna in det i din kalender redan. Välkommen! Och sprid gärna budet till familj, vänner och bekanta.
_

fredag 7 oktober 2011

Vetefri snabblasagne

Här i veckoslutet hittade mannen och barnen på att de ska äta lasagne. Jag tål ju inte vete, så jag undrade lite besviket om de inte hellre kunde ha väntat till en kväll när jag är borta. Eller om de kunde ge mig tid att åka till Ruohonjuuri och skaffa egen lasagne. Men det fixade sig - med risnudlar!


Tid: lång tid, som alltid med lasagne. En dryg timme för både den vanliga och min risnudelslasagne, plus ett par timmar tid för puttring av bolognesesåsen. Bechamel- och bologneserecepten är för en stor vanlig lasagne plus min vetefria variant.

Först gjorde vi en stor bolognesesås, på drygt 1 kg malet nötkött. Den gör vi oftast enligt det här gamla inlägget. Det blev ca 1/3 över av såsen, och lasagnen räckte till 1 gång åt oss fem plus tre restportioner.

Jag gjorde en bechamelsås på häflten jyttemjöl och hälften kokosmjöl: jag smalt 100-150 smör i kastrullen, tillsatte ca 1 dl mjöl under vispning, lät fräsa en halv minut, tillsatte sedan röd mjölk, lite åt gången, under ständig vispning. Tills jag hade tillräckligt mycket sås. Så fick det koka upp och puttra sakta några minuter. Tillsatte sedan lite riven ost och kryddade med salt, peppar och muskot.

Den vanliga lasagnen varvas hos oss så här:
1. bechamel
2. lasagneplattor
3. bolognese
4. bechamel
5. lasagneplattor
6. bolognese
7. bechamel
8. lasagneplattor
9. bolognese
10. bechamel
11. lasagneplattor
12. bechamel
13. riven ost.
(Dessutom kommer det lite riven ost i varje varv ovanpå bechamelsåsen också, men mindre.)

Nudellasagnen gjorde jag precis på samma sätt.


Medan den vanliga lasagnen var ca 30 minuter i ugnen var risnudelversionen ca 20 minuter. Den blev jättegod!
_