Två hönor fler och en färre

Tydligen har det gått exakt ett fjärdedels år sedan jag senast bloggat på svenska. Men bättre sent än aldrig! Nu har det minsann hänt viktiga saker i hönshuset och det tänkte jag avreagera mig om.

Nå - för det första så fick vi i onsdags två kycklingar! Det är Olga och Esmeralda och de är 8 veckor gamla. Dom är så söta och vackra så det inte är sant. De kommer från samma fina ställe i Ingå som Milou, Elvira och Shakira kom från.

Här är några bilder. Olga är betydligt försiktigare och lite mindre. Esmeralda flög redan första dagen av ren nyfikenhet ut i inhägnaden men har sedan varit lite lugnare och hållit sig ett par dagar inomhus tillsammans med Olga.

Här har de just kommit till oss.

Det är Esmeralda som står högre upp här, Olga nedanför.

Här hör de ett flygplan och vänder huvudena mot ljudet.

Ralli-Esme har flugit upp på takstödet.

Olga tar det lugnt i redet.

Här åt de sin frukost i morse. Stora hönorna har mest varit ute och även här äter de stora sin frukost ute i inhägnaden.

De har fått lite sol inne också.

5+2-1=6. Samma kväll som nykomlingarna kom så slaktade vi Olivia. Vi hade beslutat från början att hönsen inte är på pension hos oss, inte i alla fall i evighet. Olivia visade sig aldrig lägga ägg, och vi gav henne ett ultimatum till påsken, ifall att flytten till oss bara tog så hårt på att hon tog en tidig paus. På påsken värper alla höns som nånsin ska värpa, tänkte vi. Och hon värpte fortfarande inte. Så vi beslöt att slakta henne.

Vi hade tidigare redan tagit reda på hur man gör, nu repeterade vi lite till och fick lite tips, och så var det menoks. Inte var det roligt, verkligen inte! :( Men som hönsägare har man ett visst ansvar, för man kan hamna utföra nödslakt eller nödavlivning när som helst på grund av till exempel olycksfall eller sjukdom.

Här är Olivia förra sommarn. Vi brukade säga att hon hade uggs på fötterna - hon hade stajliga fotfjädrar.

Jag höll i och mannen slog hönan först medvetslös och sen höggs halsen av och jag höll kroppen neråt i ett ämbar så blodet rann dit. Sedan tog vi det lugnt en stund, gick in och tvättade händerna och samlade oss. Mellanflickan, 16 år, som vill bli läkare, var med och tog det bra. (Själv tog jag det inte alls bra - jag sov väldigt dåligt och kort följande natt.)

Vi kokade upp vatten i en stor gryta, doppade fågelkroppen i det heta vattnet några gånger, och så var fjädrarna lätta att plocka. Vissa fjädrar på vingarna satt ändå ganska hårt. Sedan blev det min tur att ta ur inälvorna, för mannens hand ville inte riktigt rymmas. Efter en god stund tror jag att allt var ute. Mannen sköljde kroppen väl.

Så har vi läst att köttet ska hängas, och att lämplig hängningstid är 40 dygnsgrader. Det innebär att köttet hänger t.ex. 4 dygn i 10 graders värme eller 8 dygn i 5 graders värme. Vi har haft köttet och hängas strax 3 hela dygn i ca 13 graders värme, så det ska vara 40 dygnsgrader. Ikväll kan vi med andra ord koka gryta eller soppa på Olivias kött.

Här hänger köttet, fast i ett galler hängande över en lådas kanter.

Hoppas du inte tycker det känns för makabert med köttbilden - men det ser ju inte så annorlunda ut än en vanlig butiksbroiler. Vingarna är starkare och låren slankare. Det fanns också mer fett runt gumpen. Kommer jag att kunna äta det? Ingen aning! Det har nog känts som att det ska kunna gå, men jag vet ju inte ännu med säkerhet. Jag har varit utan att äta kyckling / broiler nu i några månader, och nog äter jag hellre en Olivia som hade ett fint liv än broiler. Lilla flickan (13 år) och mellanflickan sade för länge sedan skarpt ifrån, men mellanflickan kunde nu efter slakten nog tänka sig att äta köttet. Kanske det dessutom blir helt för segt, vi vet inte hennes ålder med säkerhet, och kanske något misslyckats under hängningen. Men det ska bli intressant att se hur det blir.

Här kommer ännu en sista bild av Olivia, livslevande. Även om hon försökte picka Shakira och Elvira, så var hon till sist lägst i rang och sov på den lägre pinnen medan de övriga sov högre upp. Vi minns henne som en snäll och alert höna, som brukade kommunicera när hon såg en fara nånstans. När Olga och Esmeralda kom var hon helt lugn och lämnade dem i fred.

R.I.P. Olivia

Olivia var dessutom väldigt vacker och hade en underbart rundad triangelformad äkta hönskropp. Det enda vi vet om hennes ras är att hon var en hybrid. Sådana slutar ofta värpa väldigt tidigt. Eftersom hon aldrig värpte hade hon ganska liten matlust, men blomfrön brukade hon alltid bonga i gräsmattan och picka i sig. Olivia tog väl hand om sina snygga fjädrar och såg, förutom en kort ruggningsperiod i början av hösten, alltid tip-top ut.

Tankar om år 2015

Jag tänkte fundera bakåt lite på år 2015. Eller egentligen vill jag fundera bakåt ända till år 2012, för sedan dess har jag inte skrivit så mycket tankar då jag bloggat så mycket mindre sedan dess.

Som många av er vet så är jag diplomingenjör men beslöt i mars år 2010 att byta yrke. Jag studerade vid sidan om mitt dåvarande jobb till kostrådgivare och grundade i september 2010 mitt företag Tosiruoka - Riktig mat. Följande månad började jag jobba deltid, 60 %, på ingenjörsjobbet, och den övriga tiden använde jag till att starta min företagsverksamhet.

År 2012 i juni fick jag ett arbetserbjudande som lärare i huslig ekonomi och hälsokunskap på Helsinge skola och sade upp mig från ingenjörsjobbet. Det var ett ganska riskfyllt drag, men jag kände då att jag ville och måste göra det. Lärarjobbet tog drygt hälften av min arbetsvecka i anspråk, men det var så mycket mer intensivt. Och så klart lärorikt, spännande och emellanåt tungt.

Följande läsår, hösten 2013 tog jag ett lite motsvarande deltidslärarjobb som hälsokunskapslärare i Mattlidens gymnasium, där jag i tiderna själv också gått. Det här jobbet hade jag i två år. Det var också intensivt, givande och intressant, men tog i praktiken ännu större bitar av min arbetsvecka då jobbet alltid var spritt över minst tre dagar i veckan.

Under år 2015 skedde några stora saker:

• Jag blev företagare på heltid från och med sommarn
• Jag började en utbildning som leder till yrkesexamen för företagare
• Vi fick höns!

Det har varit en stor förändring att kunna utveckla och satsa på företaget på ett helt nytt sätt. I höst har jag dock haft ovanligt många kurser på medborgarinstitut, vilket ju också tar tid och mycket planering i anspråk. Och så har jag så klart fortfarande mina Ruohonjuuri-dagar, 4 gånger per månad. För första gången har jag en ordentlig businessplan och en budget och en verksamhetsplan för det kommande året.

Utbildningen jag går har närstudiedagar i genomsnitt en lördag varannan månad. De har varit intressanta och lärorika de också. Men bäst i utbildningen är ändå kanske mentorskapet - jag har en mentor som är en erfaren företagare och som jag träffar ungefär en timme varje månad. Jag har redan hunnit byta mentor en gång då jag inte ansåg att jag fick ut något av den förra. Den jag har nu är bra Hon är snabb, effektiv, har idéer och visioner. Och hon är tillräckligt modig. Yrkesexamensutbildningen fortsätter ända till slutet på september i år. Jag avlägger examen i tre delar, av vilka jag kommer att göra del ett och troligen också del två om några veckor, 22.1., och del tre i september. Del ett handlar om företagsutveckling och del två om försäljning och marknadsföring.

Hönsen hör till det coolaste jag varit med om! De förgyller min dag, även om de också vållar huvudbry och bekymmer ibland, och extra arbete. Som nu när de blivit kallt och det kanske ska bli närmare -20 grader. Men de är bara så gulliga och fina, och äggen är så klart härliga. Hönorna ser jag som ett steg mot något större i något skede - vi drömmer om att bli mer självförsörjande och få leva ett ännu mer jordnära liv.

Några andra saker av betydelse har också hänt under året:

• Jag började blogga aktivt igen! Det har känts sååå bra. Jag har definierat rollerna för olika kanaler för social media som jag har, och den här bloggen har blivit min så kallade vardagsblogg där jag skriver "vad jag vill". Härligt. Och min Tosiruoka-blogg är min professionella blogg, där jag bloggar på finska och huvudsakligen sak.
• Jag började jobba på Skärgårdsbutiken i slutet av augusti. Jag har jobbat där bara ca 5 timmar i veckan i genomsnitt men det har ändå varit lärorikt, nytt och roligt.
• Jag gick med i gruppen Sinulle (som betyder "för dig") i december. Gruppen är ett nätverk av sex professionella inom holistisk hälsa. En är akupunktör, en är psykosyntesterapeut, en är osteopat, en är stresshandledare, en homeopat (bl.a.) och så jag som är kostrådgivare. Vi har en Facebook-sida som heter Sinulle där var och en av oss gör en postning i veckan. Ibland har vi gästskribenter också. Sidan har just nu drygt 2500 följare.

Så definitivt ett händelsrikt år. Förväntningar på det nya året då?

Nå - det här är för mig året när Tosiruoka - Riktig mat ska bevisa att det är ett bra företag. Jag håller på och utvecklar nya produkter och i år ska de testas, marknadsföras, säljas och jobbas med. De viktigaste produkterna vid sidan om föreläsningar kommer att vara wellnessdagar och matlagningskurser. Den 16.1. ska jag hålla en wellnesslördag tillsammans med Venla Viljamaa, som är personal trainer  med företaget IloMotive. Ser fram emot samarbetet. Samarbetet med Merijooga fortsätter också, och flera nya partners hoppas jag på också på. Sedan är det mest att jobba på, hårt och målmedvetet, utan att glömma att njuta av livet samtidigt!

Gott nytt år på dig!

Hönshuset - del 8 - hönsmat

Vi har registrerat våra höns som ekologiska höns. Då måste vi följa alla normer som gäller ekologiska höns. När golvhöns enligt lag bör ha minst 1 m2 per 9 höns, så får man ha bara 5 ekologiska hönor per m2. I vårt hönshus, vars fria hönsgolvyta är ca 3,6 m2, skulle vi alltså få ha 18 ekologiska hönor. Vi tycker fem är ganska lagom. Också angående t.ex. utegård och utevistelse finns särskilda regler för ekologiska höns.

Beträffande maten ska majoriteten av födan vara ekologisk. Vi har gett hönsen vanlig havre, som är oekologisk, för vi kunde inte köpa ekologisk djurspannmål på nära håll. Industriellt foder finns att få ekologiskt, men vi har helt undvikit att ge sådan. För när jag kollade vad den innehåller kändes det inte rätt. Inte lever ju mina barn heller på samma enformiga mat eller färdigprocessad fabriksmat dag ut och dag in, så varför skulle jag ge mina hönor det. Och bra har de värpt med hemmamat, de som värper.

Så här ser en vanlig matdag ut för våra hönor:

På morgonen, ungefär 8.30...9: en stor skopa hel havre och resterna från frukosten och/eller gårdagens middagslagning. Kan vara melonskal, ekologiska bananskal, broccoliskaft, morotsskal. I morse t.ex. fick de melonskal och -frön och de yttersta bladen och mitten från en rödkål finhackade.

På dagen: Utevistelse - då äter de bl.a. gräs och andra växter, sniglar, maskar, insektägg och flugor.

Kl 15...16: sörpa. Det här kallas ape på finska. Jag brukar koka en gröt av något jag råkar ha, t.ex. speltmanna, och så berikar jag den med olika frön, ärtproteinpulver, kött- och fiskrester, fiskskinn, äggskal, grönsaker, yoghurt, ost, eventuella andra matrester. Bröd som torkat blötläggs och blandas med också, och spaghetti- och risrester åker också med. Själva gröten kokar jag en stor sats av som räcker flera dagar. En del av det jag ger hönsen har jag fått gratis i olika sammanhang. På vintern har jag tänkt blanda lite vete- och korngräs och nässelpulver i deras sörpa.

Är det bra väder och vi är hemma så vistas de ute också mot kvällen. De går sedan själva in och lägger sig, just nu redan kring 7-tiden.

Shakira och Elvira åt redan från början från handen. Vilket var bra, för vi ville se till att de fick tillräckligt mat, särskilt protein, för att växa bra. Efter några veckor åt alla hönorna från handen, längst tid tog det för Olivia att bygga upp förtroendet. Här på bilden är det Shakira som äter undulatfrön ur lilla flickans hand en knapp vecka efter att de kom till oss. Elvira står bakom.

Och så har de fri tillgång till vatten, hönskalk och grus så klart. Hönsen äter det mesta av ens hushållsavfall. De äter inte lök, citrusskal, avokado eller choklad, också så ger jag dem inte heller rester av kycklingrätter (fast jag vet att en del gör det). Allt annat går. Vissa grönsaksrester måste hackas ganska fint eller kokas, eftersom höns inte har tänder, även om de kan bryta ganska skickligt med näbben.

Den mat vi komposterar har minskat sedan vi fick hönsen. Tänk - de processar maten till ägg åt oss, och också till hönsskit! Ganska kul tycker jag.

Hönshuset - del 7 - hönsliv

Den här gången ska jag beskriva lite hur livet med hönor är. Vi har nu levt några månader med höns och hunnit vänja oss ganska bra vid dem.

Höns är härliga djur! Personliga, nyfikna, glada, underhållande, och de lever i nuet. På bilden har grannens katt kommit för att kolla in de nya residenterna.

I början chockades vi av den hårda rangordningen. Nu verkar det helt naturligt och balanserat. Nemi tog ledningen redan första dagen. Olivia var två, sedan Milou och sist de unga Shakira och Elvira. Efter några veckor bytte tvåan och trean plats, så Milou blev tvåa. Shakira och Elvira smågnabbas ofta och det verkar som om de börjar söka sin inbördes ordning. Vi tycker Shakira verkar starkare, mer dominerande.

Rangordningen är inte alltid så tydlig. De kan bada, putsa fjäderdräkten och sova ganska tätt inpå varandra. Det är när maten kommer som ordningen blir tydligast, eller när de går fritt ute och en höna med lägre rang kommer för nära när man krafsar i jorden. Också på sovpinnen syns en tydlig ordning - Nemi och Milou är på högsta pinnen, Olivia på den lägre pinnen, och Shakira och Elvira får ännu ibland sova på avföringslådans kant.

Vi vågade efter några veckor släppa ut hönsen för några timmar varje dag. Shakira och Elvira väntade vi några veckor till med. Jag ville först vara säker på att vår katt inte var intresserad av att jaga dem. Det visade sig att katten förstår att hönsen är våra husdjur, och de är helt bra vänner redan. Vi har dem fortfarande på gården bara när vi själva är hemma, för vi har också rävar, grävlingar och mårdhundar i byn. Sparvhökar har vi också sett, och ibland rör det sig främmande katter eller lösa hundar på gården.

På bilden rensar Milou vårt lökland. Det funkar utmärkt, för hönor älskar natagräs (våtarv) och gillar inte lök.

Vi åt inte kycklingkött på hela sommarn. När man på nära håll ser hur höns egentligen beter sig så blir man ännu mer illa berörd av hur djur i stora anläggningar behandlas. Jag har också fått mindre lust att äta alla typer av oekologiskt kött. Men också de ekologiska djuren har det ofta för trångt för att kunna bete sig på ett naturligt sätt. En naturlig hönsflock består t.ex av 20-30 hönor, inte flera tusen som ekologiska anläggningar kan ha. Om flocken är tillräckligt liten kan alla känna igen varann.

I nästa del ska jag behandla hönsens föda.

Hönsvakten

Här sitter jag på min kompostbänk i trädgården och vaktar mina hönor som går fritt, och det är kanske den sista sommardagen. Efter en otroligt fin augustimånad ska det bli regn imorgon, sägs det.

Hönor är världens gulligaste, visste ni det! Just nu cirklar de runt mig - de vet att de snart ska få mat. Varje eftermiddag vid 3-4-tiden ger jag dem hemlagad sörpa där jag idag har bl.a. speltmanna, polenta, ärtprotein, lite överbliven gräddfil och kokta squaschrester.

Sedan jag senast bloggade, för bara sex dagar sedan, har det faktiskt hänt en del. Jag har bytt mentor. I utbildningen inom yrkesexamen för företagare ingår ett mentorskap. Min första mentor var nog riktigt bra, men jag insåg att jag behöver någon som är mer modig och lite mer galen än den trygga person jag först hade, så jag har bytt. Jag har än så länge bara talat med henne i telefon - jag kan berätta mer ifall det passar henne sedan när vi hunnit träffas. Vi ska träffas en gång i månaden.

Jag har också skrivit två recept på min finska blogg www.tosiruoka.fi - efter en paus på flera år. Och bra recept är det också!

Och jag hade min redan sjätte keikka upp till Rovaniemi i lördags, där jag föreläser för blivande kostcoachar på Santasport, idrottsläroverket i Rovaniemi. Första gången var år 2011. Det är ett supertrevligt jobb. De senaste fem gångerna har jag förutom en tre timmar lång föreläsning handlett övningar i kostrådgivning, så det blir en tung men givande dag.

Och jag har varit på en arbetsintervju. Det är fråga om ett deltidsjobb, ca en dag i veckan. Jag har inte ännu bestämt mig eller fått jobbet för den delen, så eventuellt mer om det senare!

Ikväll blir det föräldramöte på Mattliden, där mina två äldsta flickor nu båda går på IB-linjen, det internationella programmet. Ska bli kul att vara där bara som förälder, och så klart att träffa gamla kolleger och andra föräldrar.

Företagare på heltid

Det blir strax fem år sedan jag grundade mitt företag Tosiruoka - Riktig mat. Och fem och ett halvt år sedan mitt beslut att byta yrke. Nu i augusti har jag tagit nästa steg ut i det okända - jag är för första gången företagare på heltid, både officiellt och enligt tidsanvändning.

De två första åren som företagare arbetade jag deltid på mitt dåvarande jobb som ingenjör. De tre följande åren har jag jobbat deltid som lärare - först ett år med huslig ekonomi och hälsokunskap i högstadiet, sedan två år som hälsokunskapslärare i gymnasiet. Den fasen i mitt liv är nu också förbi. I våras påbörjade jag en 1,5-årig utbildning som leder till yrkesexamen för företagare, och inom ramen för den kommer jag att utveckla min verksamhet vidare, skapa nya produkter och planera för framtiden. Det är en spännande tid just nu! Att jobba som lärare var jätteintressant och givande, men det tar mycket energi att ständigt ha elever och deras intressen att tänka på. Nu har jag mer energi att satsa på företaget.

 

I sommar har vi i vår familj också tagit ett nytt stort steg mot självförsörjning, ekologiskt tänk och "landeliv" - vi har fått höns! Den här lekstugan som jag byggde för ungefär 10 år sedan åt mina då små barn har isolerats för vintern och omvandlats till ett hönshus. Där bor nu våra fem hönor Nemi, Milou, Olivia, Shakira och Elvira. De är så fina, jag kan inte tänka mig ett hönsfritt liv mer!

 

Jag kommer att börja blogga mer aktivt igen och publicera recept. Det är bara öppet ännu var jag ska göra det - blir det här eller på Tosiruoka-webbsidan. Och på vilket språk. Jag vill fortsätta blogga på svenska men också blogga en del på finska. Inom kort ska jag ha nån form av lösning på det.

 

Nej vilken ironi - jag märkte just att mitt senaste försök att börja blogga igen var på dagen ett år sedan! Vad är det med mig?? :) Får se om det går ett år igen... ;)

Jag fick lust att börja skriva igen!

Igår kväll egentligen började det. Jag läste igår ett par berättelser i boken "Rapport från Planet Mamma", efter att i förrgår ha sett filmen "Motherhood" (med Uma Thurman bl.a.). Det var en total slump att jag både såg den filmen och fick boken i handen just i dessa dagar, och båda handlar om mammor som skriver om sitt liv. Och då fick jag lust att börja skriva igen. Efter en paus på nästan två år.

Så nu var jag och knåpade om min blogg lite och ska se om jag får liv i den igen.

Jag vet inte exakt varför jag alls slutade skriva heller. Kanske jag bara hade bråttom. Eller så var det så att jag egentligen hade tänkt börja blogga mer på finska på www.tosiruoka.fi och när det inte lyckades så lät jag bli hela bloggandet. Eller så var det så att mitt då nya jobb som hussa- och hälsokunskapslärare på Helsinge skola kändes fel att blogga om, man är ju ganska offentlig som lärare, medan eleverna å andra sidan har sin integritet.

Egentligen så var det så igår att jag fick lust att skriva en bok om mitt liv, eller om livet i allmänhet! Men lugnade sen ner mig och tänkte att jag inte ska skjuta mig rakt i foten utan försöka börja lite smått ändå....

Ayurvedaläkarens råd - detoxkuren lider mot sitt slut

Drygt fyra veckor har gått av min detoxkur. Och det var det jag bestämt mig för. Fram till påsken. Idag är det långfredag och jag har redan tagit tillbaka en del saker ur min normala kost. För jag tänkte att jag kan få problem om jag på påskdagen plötsligt äter både ägg, lammkött, pasha (mjölkprodukter), caffelatte, spannmål, socker, choklad, alkohol. Så jag har sedan igår tagit tillbaka rågen (ätit memma och lite rågbröd) samt smakat ett par klunkar rödvin (som inte ens var gott :S ). Lite kakaopulver har jag också smakat i kokos-fröbollar jag lagade med mellandottern, och idag har jag druckit en caffelatte.

Titta, våren kommer, marken syns!

Äggen, köttet, pashan och alkoholen får alltså ännu vänta. De ayurvediska örtgrejerna triphala, neem och bringaraj fortsätter jag också ta, samt min rödbets-morots-gurk-smoothie. Aloeverasaften tog slut efter 3,5 veckor. Gelet lägger jag ännu på till natten. Sesamolja har jag använt varje vecka eller oftare på huden på nästan hela kroppen. Jag har också gjort oil pulling med sesamolja, så att man rengör munnen med 1 msk sesamolja i 10-15 minuter och sen spottar ut.

Jag har inte saknat den mat jag fått vara utan så himla mycket. Konstigt nog. Ibland har jag längtat efter en caffelatte, särskilt när solen skinit, vilket den gjort mycket nu i mars!, och jag suttit ute i solen. Socker har jag inte saknat, rågbröd bara ibland. Kött några gånger. Ost har jag knappt alls saknat, konstigt nog.

Hur har jag mått då? Jag har mått utmärkt! Det bästa är att jag varit så pigg. Jag har vaknat av mig själv varje dag efter den första veckan. Också på veckosluten har jag vaknat redan före 8, ofta redan 7-tiden, trots att jag ibland lagt mig efter midnatt. Och varit pigg! Jag har gått ner ca 2,5 kg. Och magen, som läkaren ansåg var förstoppad, den blev ordentligt mjukare först efter den tredje veckan. Det tyckte jag var intressant.

Huden däremot hör till det som jag inte varit så nöjd med som jag hoppats. Den är fortfarande nästan lika röd, kanske helt lika som i början. Men den är nog mjukare och mindre spänd. Och nu när jag smakat på råg igen har jag, tyvärr, känt av det i huden som en stramning och en lätt värme när jag ätit det. Så jag ska nog antagligen inte äta mycket råg heller i fortsättningen. Jag som hade hoppats på att kanske t.o.m kunna tåla en aning vete nu när tarmen har renats sig.

Vegetarisk mat som vi lagade på min ayurvediska matworkshop förra veckoslutet: ångkokt kålrot och morot stekt i kokos med kryddor, varm rödkål och savojkål, ris och linser i kokosmjölk, riven rödbeta med apelsin och pumpafrö, rå mandel- och russinkaka med kardemummacashewgrädde.

Min lunch en dag: kokta bönor med smör.

Mycket grönsaker har det blivit under den här månaden. Och baljväxter, nötter och frön. Och fisk har det blivit mer och mångsidigare av än vanligt - jag har åtminstone ätit flundra, gädda, gös, sill, sej, lax, både stekt och gravad, och strömming, och så blåmusslor, räkor och kräftstjärtar.



Jag tror jag kommer att ta tillbaka kaffet i alla fall. Men det må vara endast kvalitetskaffe då, inget bryggkaffe, och jag försöker hålla konsumtionen låg, högst en latte om dagen, kanske två på veckoslutet. Vinet får jag se med, jag vet inte ännu.

Det har definitivt varit värt det i alla fall! Rekommenderar alla nån form av reningskur varje vår. Men den ska så klart vara individuellt anpassad.

Detox - uppdatering

Nu har det gått nästan tre veckor av min detoxkur. En liten uppdatering är säkert på sin plats, eller hur?

Det har gått riktigt bra! Jag trappade ner på kaffet under bara en dag. Jag har normalt druckit 2, ibland 3 koppar espresso om dagen och sporadiskt på skolan också en kopp filterkaffe. Så jag minskade till en kopp, och så lämnade jag bort det. Resultatet var en liten huvudvärk i ungefär ett dygn, och så gick det om. Däremot tog det ytterligare några dagar innan jag blev piggare på morgonen utan kaffe, än vad jag var innan. Nu är jag ju betydligt piggare hela dagen utan kaffe än med kaffe förr, och jag sover också lite kortare.

Andra hälsoeffekter har jag egentligen inte märkt så mycket av. Huden har klarnat och de röda fläckarna har blivit något ljusare. Vissa dagar har det sett ännu bättre ut, men här är en bild från idag.

Vikten tänkte jag just skriva har inte rört sig nästan alls, och det har ju inte varit meningen heller. Men ett steg på vågen nyss berättar att jag faktiskt gått ner två kilo. I början hände alltså inget med vikten, trots att jag helt tydligt åt färre kalorier än förr. Det tolkar jag som att mitt näringsupptag kanske blivit bättre.

Jag har hållit mig bra till dieten. Aloevera-saften har jag tagit två gånger om dagen, och nu när flaskan börjar sina tar jag bara på morgonen. Triphala varje morgon, och så neem före måltid tre gånger om dagen och bringaraj efter måltid tre om dagen. Smoothien på gurka, rödbeta och morot har jag tagit varje dag utom en enda när jag var borta hela dagen och kom hem nästan rakt till middagen. Kokt vatten, både ljummet och rumstempererat har jag druckit massor av men även kranvatten t.ex. på skolan. Vissa dagar vill jag inte riktigt hinna dricka det och på skolan är det besvärligt att gå på toa under lektioner (jag har ju mest dubbel- och trippeltimmar) men ändå har jag druckit väldigt mycket mer än normalt. Intressant är att jag fortfarande är rätt så törstig både under natten och på morgonen och ibland på dagen också. Aloeveragel lade jag på ansiktet varje dag i två veckor men tog sedan paus med för att kolla om den irriterade. Det blev inte bättre utan den så jag lägger nu på det igen till kvällen.

Rött kött har jag hållit mig helt utan, likaså kaffe, kakaoprodukter och alkohol. Mjölkprodukter har jag använt lite av, men säkert en tiondedel av mitt normala intag. Jag köpte också opastöriserad mjölk en gång som bör vara basbildande och därför bättre för mig. Ägg har jag försökt undvika så gått jag klarat av det, men har ätit kanske 2-3 ägg under dessa veckor, bl.a. en kokt halva i en räksallad som jag var tvungen att ta när jag var på resande fot och ett pocherat ägg på en matlagningskurs jag drog (som hade fisk och ägg som huvudingredienser, lyckligtvis inte kött ändå!). Men inga plättar med ägg har jag lagat trots att jag varit såå sugen. Och allt glutenhaltigt spannmål, även havre, har jag varit helt utan. Fett har jag ätit mindre av liksom föreskrevs mig, och det har resulterat i torra händer. Så någon livslång kur är det här inte.

Meditationsrådet (kort meditation två gånger om dagen) och sesamoljan var de sista grejerna som hörde till min plan. Jag har försökt se till att varje dag antingen meditera en stund eller sitta ute i solen och bara vara, vilket också ska fungera positivt. Jag har också sportat mer än vanligt. Sesamoljan har jag masserat in i huden bara ca en gång i veckan. Borde kanske göra mer av det.

 Smoothie med solrosfrön, lucuma, banan, camucamu, citron med mera. Minns inte exakt vad allt jag slängde i den...

Diverse frön, bl.a. chia, solros och pumpa, samt boveteflingor och gojibär, i kokosmjölk.

Kvällsgodis tillsammans med mellanflickan: lättstekt banan och äpple med rostade kokosflingor och mandlar samt kokosmjölk.

Grönsaks- och fruktdag en gång i veckan är ett råd jag inte har lyckats implementera. Det beror på att jag är lite småhungrig en stor del av tiden. Har energibrist. Jag vet inte riktigt vad jag ska fylla på med när de flesta energirika födoämnen är uteslutna. Då känns det inte lockande att äta vattenhaltig kost en hel dag.

Nötter, mandlar och frön har jag ätit mycket av och hirs har jag ätit flera gånger. Risnudlar ett par gånger. Fisk, musslor och räkor har vi ätit mycket mer av än förr, likaså baljväxter. Olika smoothies har det blivit mer av, med bland annat frön, kokos, hampprotein, lucumapulver och så klart frukt och bär. Och nog har det blivit mer frukt och grönsaker också.

Så jag mår alltså utmärkt och planerar göra om den här kuren, i alla fall delar av den, varje vår före påsken!

Ayurvedaläkarens råd - detox har startat

Nåja, nu är jag redo att skriva den första uppföljningen av min kur. Eller vad man nu ska kalla det.

Jag berättade i förrgår lite vilka av läkarens råd jag tänkt genomföra. Jag har gjort några ändringar, eller närmast tillägg, till en något strängare diet. Så här kommer jag att leva de kommande 30 dagarna, och har redan startat. Fram till påsk, alltså. En riktig fastetid, kan man säga!

• Inget rött kött (gris, nöt, lamm)
• Inget kaffe
• Ingen alkohol
• Inget spannmål med gluten i
• Inget brunt te
• Inga ägg
• Inga kakaoprodukter (snyft)
• Inga mjölkprodukter förutom lite mjölk, gärna helst opastöriserad, då och då
• Minst 2 liter vatten varje dag, kroppstempererat eller rumstempererat och gärna kokt
• Daglig smoothie på rödbeta, morot och gurka
• Grönsaks- och fruktdag då och då, ca en gång i veckan
• Kosttillskott: triphala varje morgon (förbättrar tarmens funktion), aloeverajuice två gånger om dagen före måltid (renande), neem tre gånger om dagen före måltid (för hyn), bhringaraj tre gånger om dagen efter måltid (för hyn och levern, samt surhet).
  Externt: aloeveragel på hyn i ansiktet ett tunt lager varje kväll, sesamolja på kroppen då och då.
• Och andra saker: meditation varje dag, av något slag. Tömma huvudet, lugna ner sig.

Jag har nu påbörjat nästan alla dessa saker under ett par dagar och mår jättebra. Kaffet har trappats ner och slutas idag eller imorgon. Råchoklad åt jag ännu igår men nu är det stopp. Magen har börjat löpa helt perfekt (inte för att jag nånsin kände mig särskilt förstoppad heller men nu är det bättre ändå). Hyn är fläckig, som du ser på bilden, men känns bra. Den har blivit lite rödare igen, kanske också som en följd av att nånting satt igång. Energin har börjat stiga.

En särskilt konstig sak är att jag har blivit väldigt törstig efter att jag började dricka mer. Igår drack jag åtminstone 2,5 liter, helt utan att tvinga i mig det, och var törstig på kvällen och törstig när jag vaknade. Så det ska väl vara ett tecken på att avgiftningen är igång. Antar jag.

Saker jag ätit och druckit mer av än förr är blötlagna mandlar och frön, och örtte. Idag ska jag göra antingen en mättande smoothie till lunch eller så hirsgröt. I förrgår var jag grymt hungrig men nu känner jag mig helt i balans.

Så här ser jag ut idag.

Ayurvedaläkarens råd - ska jag lyckas?

Förra veckan besökte mellanflickan och jag en ayurvedisk läkare för diagnos och rådgivning. Det var så intressant att jag är tvungen att logga in på min blogg igen. Nu ska jag sammanfatta vilka råd som gavs mig. Flickan fick ännu mer ingående råd men dem lämnar vi bort den här gången.

Doktor Lita Dash kommer från Bangalore men är bosatt i Holland. Hon besöker Finland då och då och tar emot klienter.

Det började med pulsdiagnos. Jag har ju läst till ayurvedaterapeut själv så jag visste lite innan vad det går ut på. Ur pulsen, och genom att studera bl.a. mina öron och ögon och kanske något mer som jag inte förstod, diagnosticerade hon mig till pitta-typen. Det finns i ayurvedan tre grundtyper samt deras fyra blandningar: vata, pitta och kapha. Pitta är den eldigaste och handlingskraftigaste, för att välja ett par ord av alla sätt att beskriva pitta. Mina obalanser var däremot pitta-vata. Och särskilt vata-obalansen känner jag igen så här vintertid. Vata är den lätta, luftiga, kreativa men rastlösa och köld- och dragkänsliga.

Min hy i ansiktet har blivit sämre den här vintern. Sen jag slutade med vete för 2,5 år sedan blev den ju många steg bättre, men nu är den röd och fläckig, dock inte kliande och spänd och nippig som förr. Doktor Dash ansåg att min lever inte är helt i kondis, jag är förstoppad, och att jag har mycket surhet och toxiner i kroppen. Det kan jag tro, för jag har känt mig tröttare och mer stressad än jag borde. Och det att min hy är dålig är enligt mig tecken på obalans, och bör kunna fixas bara jag vet hur!

Jag fick råd om att undvika en ganska lång lista: kaffe, chili, ägg, rött kött, mjölkprodukter (förutom mjölk), fett (!), kall och djupfryst mat, rå mat, fermenterad mat, skräpmat, friterad mat. Jag ska även äta mindre bröd, sura frukter, kryddad mat och sött. Dagligen ska jag ta en kopp smoothie av rödbeta, morot och gurka. Gärna även aloe vera-juice i vatten. En dag i veckan skulle jag gärna fasta på bara grönsaker och frukt. Och varje dag skulle jag dricka ca 2 liter varmt vatten. Måltidstiderna skulle vara någorlunda regelbundna.

Utöver kostråden ska jag massera kroppen med sesamolja dagligen samt meditera två gånger om dagen. Att andas rätt är viktigt. Och sist, men inte minst, fick jag tre örtpreparat att ta: neem, bringaraj och harithaki, av vilka jag har harithaki hemma i form av triphala (en indisk örtblandning).

Nu sitter jag här och överväger vilka koständringar jag anser mig villig att testa på och om jag ska börja ta örtpreparaten. Jag har googlat örterna och de känns trygga åtminstone. Rödbets-morots-gurksmoothien har jag testat på idag och den är ju hur god som helst. Men är det värt att lämna bort rött kött och ägg? Jag äter ju bara ekologiska ägg? Och att undvika fett - hur klokt är det? Vad blir kvar? Ändå vill jag testa.

Jag brukar med mina egna klienter göra höst 3-5 större ändringar på en gång, förutom maten. Jag tycker detta blir lite mycket på en gång. Det blir så svårt att göra i praktiken. Jag har tänkt att jag kör en tid med örterna triphala, neem och bringaraj, den dagliga rödbets-morots-gurksmoothien, mindre rött kött, ägg och mjölkprodukter (de är ju syrabildande, det vet jag), mindre kaffe (eller avveckla det helt?) samt det där varma vattnet. De övriga kostråden kändes lätta, dem kan jag följa. Sesamoljemassage ska jag göra då och då, frukt och grönsaksfastedag då och då, samt 1-2 korta meditationer som extra grej om jag lyckas få in det i dagsprogrammet. Mer kommer det bli av fisk, kyckling, grönsaker, rotsaker, nötter och frön. Ska jag få det till stånd måntro?

Så här ser jag ut idag.

Tankar inför år 2013

Jag tänkte reda ut mina tankar här på bloggen. Lika bra här som på något annat ställe, tänker jag. Jag planerar idag inför nästa år. Det börjar ju redan nästa vecka.

Det finns några saker som jag vill göra annorlunda än det här året. Jag behöver lära mig disponera min tid bättre. Som jag skrev för några dagar sedan så har jag haft åtta olika uppdragsgivare bara under det gångna halvåret, samt deltagit i två olika studieprogram och drivit mitt företag med bland annat kostrådgivning. Och min arbetsbild ser inte ut att bli mindre splittrad alls nästa år - så jag får väl lära mig leva med det!

Jag vill ha tid för, förutom att genomföra mina uppdrag:

• att planera mina uppdrag, precis lagom mycket tid, inte för mycket och inte för lite!
• att studera
• att utveckla nytt material
• att utveckla ny verksamhet
• att ta hand om familj och hushåll
• att koppla av och ha ledig tid.

Det innebär att jag varje morgon när jag har en "hemmadag" (vilket i regel är tisdag, onsdag och torsdag) behöver planera min dag. Jag kan också göra det kvällen innan. Så här jag brukat göra förut, men när jag blir stressad så "glömmer" jag bort att göra det. Och dagen blir varken effektiv eller avkopplande. I år har alla de där sex punkterna blivit lidande. Inte bra! Det ska bli ändring år 2013!

Har du planerat ditt år 2013?

Julmenyn 2012

Jag bryter idag en bloggtorka på fem månader. Det har varit en speciell höst, minsann! Jag har haft åtta olika arbetsgivare under tiden augusti-december. Helsinge skola, CocoVi Import, Helsingfors arbis, Kyrkslätts medborgarinstitut, Espoon työväenopisto, Keravan Opisto, Ravintola Paven, och så Tekla så klart med sista arbetsdagen 28 augusti. Där var väl alla. Och utöver dessa har jag haft mitt företag, som gjort kostrådgivning och några enstaka föreläsningar. Och studerat två fortbildningskurser: Ayurvedavårdare (Veda keskus, Frantsila) och Kost- och näringsrådgivare (Stockholm).

Nu när jag listar upp saker så här så förstår jag själv också varför hösten varit tyngre, men också mer givande och glädjerik!, än någon annan höst på länge! Jag skrev först sex arbetsgivare, en insåg att de ju är flera... Nå - kanske jag skriver mer om alla jobben en annan gång. Men nu till julmenyn!

I år följer vi vår vanliga tradition: julmenyn ska se olika ut varje år. I år har vi inte bara en annorlunda förrätt utan också en annorlunda huvudrätt. Bara för att vi vill! :)

Blinier med rom, hackad rödlök och smetana

Glasmästarsill och kokt potatis

***

Gädda stekt på saltbädd, palsternackschips, strimlad rödbeta och pepparrotssås

***

Älgbringa stekt i 80 grader varm bakugn

Apelsinbräserade svartrötter

Varm grönkålssallad med äpple, pumpakärnor och russin

Karamelliserad schalottenlök
Sås

***

Creme brulé med kanelsmak, fikon och äpple

Espresso med hemlagad julråchoklad och rocky roads

Så här ser planen ut. Älgsteken ligger i lag, likaså de benade gäddbitarna. Förberedelserna fortsätter under dagens lopp. Svartrötterna tänkte jag skala ikväll. Desserten lagar jag imorgon bitti. Även grönkålssalladen är min uppgift, och råchokladen har jag så klart också lagat, men det mesta övriga sköter mannen. Som för övrigt också har dragit det långa strået hela långa hösten i det här hushållet. Hoppas det blir lite bättre balans nästa år.

Jag önskar dig en riktigt ...

...Glad Jul!!

Min nya utmaning - rörelse och stark kropp

I februari och mars koncentrerade jag mig på att få huvudet i skick. Eller sinnet. Eller själen. Hur man nu vill uttrycka det. Jag mediterade dagligen i två månader. Det som hände var mer häftigt än jag kunnat ana. Trots att jag hade mina två brådaste månader nånsin så höll jag mig helt lugn nästan precis hela tiden. Familjen min rapporterade också att jag var lugn och snäll. Min målsättning var att meditera 20 minuter om dagen. Genomsnittet låg slutligen på drygt 15 minuter i februari och drygt 16 minuter i mars. Huvudsaken är att det funkade.

Min nästa utmaning är att röra mig mer och få en starkare kropp. Den här gången är det inte fråga om någon standard "gå ut och springa oftare"-kampanj, utan ett viktigt beslut för resten av livet. Det gäller för mig att ändra min livsstil. Permanent.

Det är nämligen så att min mormor är 95 år gammal. Hon levde helt utan mediciner tills hon var nära 90 år gammal. Hon bor fortfarande ensam och reder sig själv. Ännu i januari åkte hon in till stan för att dansa varje vecka. (Det skulle hon göra nu också, om hon inte olyckligtvis dragit på sig en del sjukdomar i magen, men det är en annan historia.) Hon arbetade tills hon var 77 år om jag minns rätt. Hon sålde från dörr till dörr, och bil hade hon inte, utan hon rörde sig med de allmänna och så klart oändliga sträckor till fots. Efter att hon slutat arbeta byggde hon sig ett dansgolv på sin strand, en strandkaj i sten, grus och sand som hon egenhändigt kärrade till stranden med skottkärra samt flera byggnader, blomlådor med mera. Hundratals skottkärrslass, tusentals stenar lade hon på plats med egna händer. Nu i påsk berättade Mormor att det kom  64 lastbilslass med grus och sten, och varje lass blev ungefär 150 skottkärrsfulla som hon körde till stranden (!). Flera hundra olika växter har hon dessutom i sin trädgård, och hon odlade alltid också egna grönsaker och örter. När hon fyllde 90 började hon dansa en gång extra i veckan, för hon insåg att fysiken annars börjar gå neråt!

Mormor på påskdagen 2012, 95 år gammal!

Vad gäller kosten brukar Mormor säga att hon gjort precis tvärtemot myndigheternas kostrekommendationer. Redan på 80-talet delade hon ut kopior med information om E-koderna åt min syster, min kusin och mig. Margarin har hon alltid vägrat. Grädde och feta mjölkprodukter skall det vara. Ingen pasta och annat "strunt". Mycket fil, surmjölk, numera fet grekisk yoghurt, nötter, frukter, bär, svamp, rotsaker, fisk och kött. Och de egenhändigt odlade örterna, grönsakerna och frukterna.

Nu har vi storstädat Mormors kök och även många andra rum i hennes hus och upptäckt att hon inte kastat något på tiotals år. Inte heller mat. Det är nog oundvikligt att man får i sig gammal mat ibland om man har huset fullt med mat som borde ätits för många många år sedan. Och då ökar så klart risken för att få olika besvär med magen.

Jag såg för några veckor sedan en dokumentär om 100-åringar. Man hade intervjuat och studerat 100-åringar i olika delar av världen, bland annat i Japan, Frankrike och USA. Det gemensamma för dem var att de åt äkta mat, rörde på sig mycket och hade ett socialt liv. De allra äldsta personerna hade haft rörliga jobb, till exempel varit herdar. Helt som min mormor. Med kontorsjobb är det kanske en omöjlighet att leva frisk till 100?

Men vad vill jag säga? Jag vill bli som min mormor, men inte äta gammal mat! Min nästa utmaning är ett rörligare liv och en starkare kropp. Det betyder att jag inte kan sitta och jobba vid min dator 10 timmar om dagen, för att däremellan föreläsa stående några timmar i veckan och kanske gå ut och springa några gånger i veckan. Hela mitt liv måste bli rörligare. Det betyder mindre datortid, mindre TV och mer av något som jag inte alls hållit på med. Jag vill också vara jordad - och det innebär att jag behöver tillbringa tid utomhus, och barfota eller med lädersulor.

Jag har inte ännu riktigt beslutat klart vad allt som ska ändras. Men några saker har jag redan gjort:

• Skippat TV:n. Lite "tur" hade jag med mig - den gick sönder och vi beslöt att inte skaffa en ny, i alla fall än .
• Tagit ett synnerligen rörligt deltidsjobb till sommarn. Mer om det senare!
• Tagit fram cykeln. Jag har 13 km till kontoret och inga barn mer att föra till dagisar - med andra ord ingen orsak att inte cykla till jobbet.

Nog ska jag fortsätta springa också. Idag var jag på en drygt 8 km runda. Det var så skönt. Och jag har gjort ett långt yogapass idag. Yoga är nånting jag känner starkt för, det passar min kropp, jag känner hur välgörande det är och jag tycker alla mänskor borde göra yoga... Men mer ska det bli, och framför allt mer variation, mer naturlig rörelse och mer regelbundenhet. Det ska bli både styrketräning, aerob träning och anaerob träning. Mycket inspiration fick jag också på Hälsokonventet på Bosön förra helgen.

Vad har du för tankar om det där med kroppen och konditionen?
_

Hälsokonvent på Bosön 2012 - del 3

I veckoslutet var jag på mf Hälsoutbildningars Hälsokonvent på Bosön, Lindingö, i Stockholm. Här kommer ett sammandrag av söndagens program.

På söndagen föreläste Kostdoktorn Andreas Eenfeldt och experten på kost och träning Jonas Bergqvist. Söndagen hade sedan hela fem träningspass, av vilka jag tyvärr missade två på grund av att flyget jag bokat redan i januari annullerades och jag fick åka iväg redan kl 15.30. Men å andra sidan var jag ganska slutkörd redan då :).

Andreas har jag hört en gång förr live - under min kostrådgivarutbildning i Stockholm 2010. Nu hade han i alla fall en del nytt material. Och Andreas är en så superb föreläsare att det alltid är roligt att höra och se honom. Han började med att berätta hur hans blogg blivit allt mer populär sedan starten år 2008 med ungefär 500 läsare om dagen. Idag har han 35000 besök om dagen.

Andreas klargjorde vad fetmaepidemin beror på: mindre fett > mer kolhydrater > mer insulin > mer fetma. Vi förbereder oss på en period av svält. Men - vad händer om den inte kommer? Just så har det ju gått. Svältperioden kom aldrig!

Andreas tror på ett paradigmskifte inom kort. Han tror skiftet blir så här:

• Mättat fett farligt >> ofarligt
• Kolhydrater nyttig >> överdrivet intag kan göra dig sjuk.

Jag hann också få en kort pratstund med Andreas efter hans föreläsning. Han frågade bland annat om han har planer på att besöka Finland inom den närmaste framtiden, men det hade han tyvärr inte.

Jonas Bergqvist, som även utbildat mig till kostrådgivare, är aktuell med sin nya bok LCHF och träning. Han föreläste en timme om samma ämne. Han började med att säga att vi behöver skala av. Vi går omkring rejält förvirrade. Vi har läkemedelsindustri och livsmedelindustri som hjälper till att förvirra oss. Det vi ska ha kvar, när vi skalat av, är evolutionen, biologin, det sunda förnuftet och den moderna vetenskapen. Dessa ska vi grunda vår kunskap på.

Vi behöver bygga en stark kropp som står emot dagens belastningar. Man kan jämföra knäleden på en kyckling som är konventionellt uppfödd, på fel sorts föda och trångbott, med en kyckling som vuxit upp på artegen föda och fått röra på sig. Knäck knälederna - vilken går lättare att knäcka?

Vi behöver distansträning, funktionell styrketräning och intervallträning. Någon form av dessa alla. För att ha en god hälsa länge.

Det är viktigt att skilja mellan bantar-LCHF och tränings-LCHF. Detta Jonas' budskap tycker jag är det finaste "nya" som kommit upp i LCHF-diskussionerna. Det är ju nämligen inte så att var och en av oss ska minimera kolhydratintaget. Jag tycker det är viktigt att äta inhemsk mat under vintern - och då gäller det att äta rotsaker och för många också potatis. Men de av oss som till exempel på grund av sin metabolism inte tål rotsaker och potatis ska inte äta det.

Och gluten då? Jonas tycker inte spannmål är mänskomat.

Särskilt roligt var det när Jonas läste upp några citat ur häftet "Uppladdningen", som getts ut av Lantmännen i Sverige. Han använder boken som en lättsam humorbok. "Frukostflingor är givet till frukost".

Söndagens träningspass var styrketräning, löpträning, zumba, tribal yoga och CrossFit. I styrketräningen fick vi bland annat prova lyfta tyngder, gå ner i huk, träna armarna och bålen hängande (på bilden visar Karin från mf hur man gör) och göra utfallssteg - igen.

(Bild: Ann-Maria Beaudry)

I löppasset tränade vi huvudsakligen midfoot-striking. Hela passet gick barfota (!), vilket stämde bra överens med löparen Rune Larssons tips kvällen innan. Vi hoppade lätt på stället, och hoppade jämfota framåt, på tårna. Det var tungt för vaderna, men kändes effektivt. På bilden hoppar jag i grå byxor.

Zumbapasset var det sista jag var med om. Det var sååå roligt. Mf:s Leyda är en jättebra instruktör. Hon är klar och tydlig, har lagom svåra serier så att inte heller nybörjarna blev så frustrerade, och samtidigt var hon rolig och inspirerande när hon tjoade och sjöng med i låtarna på spanska. I zumban märkte jag att min grundkondition trots allt inte lidit så av den långa vintern utan löpning. Jag hängde bra med :).

Sedan bär det av hemåt med buss, tunnelbana och flygbussen, och så flyget så klart. Full med nya idéer och inspiration. Inte minst för min nya utmaning som handlar om ett rörligare liv och en starkare kropp, men också för min yrkesutveckling som kostrådgivare.
_

Fem veckor bara Riktig mat

Idag har jag tagit ett nytt litet steg. Jag har fått tjänstledigt för fem hela veckor från mitt dagjobb Tekla, där jag sedan drygt 1,5 år tillbaka jobbar deltid, det senaste dryga året 60 %.

Det här är inte dagens vy, men förrgårdagens. Snön på trappan och trädgrenarna har smultit nu.

Jag planerar att göra många saker som inte varit möjliga de senaste månaderna då jag jobbat både på Tekla, CocoVi samt med mitt företags uppdrag bland annat med privata klienter och i Keravan Opisto.

Jag planerar att bland annat:

• blogga lite mer än de gångna månaderna
• testa nya recept, som egen yoghurt, kimchi, LCHF-rätter
• ta det lugnt om morgnarna
• (fortsätta) meditera
• göra mer yoga
• börja springa igen och/eller cykla och/eller något annat fysiskt 
• planera för höstens arbeten
• delta mer i hushållsarbetet
• tillbringa mer tid med mina tre ljuvliga barn, särskilt på eftermiddagar.

Ganska mycket program har jag nog redan lyckats boka mig för april månad. Men det ska nog finnas extra tid i alla fall. Från och med början av maj är jag sedan tillbaka på Tekla, deltid, igen. Och så funderar vi vidare igen.
_

Att jorda sig - del 1

Jag har börjat jorda mig. Så gått det nu går på vintern, än så länge utan några kablar nämligen.

Varje morgon går jag ut på gården, barfota, och står där i 10 eller 15 sekunder. Mer än det har jag inte stått ut nu när det varit så kallt. Men så fort det blir varmare ska det bli barfotaliv här minsann!

Och det är sköööööönt! Det är så skönt att ni fattar inte innan ni provat. Jag som lidit av dålig blodcirkulation i fötterna, sovit med sockor i större delen av mitt liv har äntligen hittat ett sätt att få varma fötter. För istället för att få kalla fötter så blir dom varma av detta. Kan du tro det? När jag kommit in är de helvarma inom ett par minuter. Blodet cirkulerar och jag känner en skön känsla i hela kroppen. Och mellanflickan (på bilden till vänster) och stora flickan har också kommit med!

Jag hörde för några veckor sedan att en nätbekant till mig, en kostrådgivare, hade blivit av med sin rosacea tack vare jordningen. Jag har tidigare läst bland annat vad Olli Posti skrivit om jordning, och varit intresserad, men det här sista ficka mig att besluta mig. Jag ska jorda mig.

Det är nämligen så att mänskan är gjord att gå barfota, eller varför inte med lädersulor. Men att bo i hus högt ovanför marken, vistas inomhus hela dagar, gå med plastsulor och till och med crocs om sommarn, det är inte naturligt. För att inte tala om all elektrisk apparatur vi har omkring oss hela tiden, och de magnetiska fälten, de trådlösa nätverken. Vi får för mycket laddning då. Laddningen leder till obalans som kan leda till inflammationer i kroppen och i värsta fall sjukdomar. Jordningen laddar ur oss.

Jag kommer så att undvika mina crocs i vår och sommar, och att skaffa nya äkta grekiska lädersandaler, som jag saknat sedan mina senaste för några år sedan gick sönder efter 12 års flitig användning. Och allra mest kommer jag att gå barfota. Jag kommer att fortsätta gå barfota så långt jag kan på hösten. Olli Posti skrev för nån vecka sedan på Facebook att han fört en dunk vatten åt en kompis 1 km bort, barfota. Jepp, mitt i vintern.

Det här var del 1. Jag fortsätter serien senare i vår!
_

Flo har börjat meditera. Idag.

Det här tycker jag är så fint och speciellt. Jag har fått äran att delta i ett forskningsprojekt i meditation. Det pågår från och med idag, 1. februari, till 1. april. Under dessa två månader kommer jag att meditera 20 minuter varje dag.

Jag beslöt nångång i höst att jag ska börja meditera, men typiskt nog blev det inget av det. Bara en gång testade jag på egen hand. I november anmälde jag mig till en veckoslutskurs som skulle behandla bland annat meditation, men den inhiberades. I december hittade flera trevliga kurser på arbisarnas anmälningssystem men när jag skulle anmäla mig i januari var alla de jag tänkt mig fulla.

Och så - i mitten av januari - dök den här chansen upp via en länk på Facebook. Jag anmälde mig genast och fick vänta till i söndags på beskedet att jag blivit antagen. Här står lite mer om undersökningen: http://oniitamo.posterous.com/osallistu-tutkimukseen-mindfulness-meditaatio. När jag ansökt, insåg jag att jag nu kan bli lottad till en av två meditationsgrupperna, eller till kontrollgruppen. Jag hade turen att hamna i en av meditationsgrupperna.

Min grupp utövar ett program med mindfulnessmeditation. Vad den andra gruppen gör vet jag inte. I mindfulnessmeditationen övar man sig på att leva i nuet. Tre saker ingår i begreppet mindfulness:

• närvaro
• medvetenhet och
• acceptans.

Jag vill vara med om det här för att bli bättre på att leva i nuet, inte oroa mig för framtiden, vara mer närvarande med t.ex. mina barn, njuta mer av livet, och få ett lugnare sinne.

Idag har jag gjort min första 20 minuters övning. Det gick bra. Jag ser redan fram emot nästa gång. Jag skriver mer senare.

Har du nångång mediterat? Vad är din erfarenhet?
_

Riktig mat fyller ett år!

Mitt företag Tosiruoka, Riktig mat fyller ett år idag, hurra!

Det var den 13 september 2010 jag klev in på Patent- och registerstyrelsen i Helsingfors och skrev under pappren. Hur det nu råkade sig så var det den dagen min mamma skulle fyllt 67 år, om hon ännu levat. Just nu brinner här ett ljus framför det inramade lilla bildkollaget jag har av henne. Jag tror mamma hade ett större finger med i mina planer än jag fattade då! Tack vare hennes död förstod jag att man inte ska skjuta upp sina drömmar, utan sätta igång att förverkliga dem.

Det tog sedan några veckor innan registreringen var klar. Här kom jag för första gången ut med mitt företag här på bloggen: Tosiruoka - Riktig mat. Av de planer jag då offentliggjorde har det mesta förverkligats. Några tidningar har jag bara inte ännu skrivit i. Men det kommer nog nån dag.

Mycket har hänt sedan dess. Jag har gått ner i arbetstid där jag ännu är anställd till tre dagar i veckan. Resten av tiden, och lite till, ägnar jag åt företaget. Jag börjar nu kunna leva på det här jobbet också, och det känns bra.
_

Skolmatens problem

Jag har funderat mycket på det där med skolmat på sista tiden. Det råkade ju sig dessutom så att Hufvudstadsbladet ringde upp mig för ett par veckor sedan och intervjuade mig i telefon om bland annat skolmaten. Här är artikeln där jag citeras: Helsingforsbarnen matas med E-koder.

I måndag har föräldraföreningen i mina barns skola bjudit in mig att föreläsa om kost för barn, och där kommer jag också att tala lite om skolmaten, och hoppas på lite diskussion också.

Det har varit mycket tal om tillsatsämnen i skolmaten i media nu de senaste veckorna. Bland annat helt nyligen här: http://www.ruutu.fi/video?vt=video&vid=136907 där helsingforsmammorna Mariella Paroma och Pia Stoltzenberg kämpar för skolmaten, som i Helsingfors serveras av Palmia. Också idag syns de, och några andra, i Hbl: http://www.hbl.fi/text/helsingfors/2011/4/7/d61642.php. Jag tycker tillsatserna i skolmaten egentligen är ett mindre problem än vissa andra problem skolmaten har. Givetvis är tillsatserna ett tecken, ett tydligt symptom, på en del av de andra problemen.

Problem med skolmaten:

1. Långt processade "råvaror". Jag kallar det halvfabrikat hellre än råvara. Råvaror tappar mycket av sitt näringsvärde under processning. Många vitaminer utarmas, antioxidanterna likaså, och enzymerna dör.
2. Dålig smak. En följd av den föregående punkten. Förr användes glutamat, som fick all mat att smaka lite lika, nu används andra smakförstärkare, som har lite liknande effekt. Mat ska smaka det som den är gjord av, inte kryddblandningar eller glutamat.
3. Tillsatser. En följd av de två föregående punkterna. En del av tillsatserna är skadliga för vissa elever, t.ex. mononatriumglutamatet (E621). En del är cancerframkallande i stora mängder, t.ex. nitrit som finns i korv. De flesta anses vara säkra, men man vet inget om coctail- och långtidseffekterna.
4. För lite näringsrika grönsaker. Om man tog in grönsaker i form av råvaror till skolköket och tillredde dem på platsen så skulle de vara godare och mer näringsrika, och också ätas mer av.
5. Dåliga, onaturliga fetter. Det finns bland annat flytande margarin i skolmaten. Flytande margarin innehåller härdat fett. På brödet erbjuds inte naturprodukten smör, utan istället endast margarin. Jag har skrivit förr om hur margarin tillverkas.
6. För lite fett. När barn äter för lite fett får de lättare sötsug. Många av barnen äter godis och andra onyttigheter varje eftermiddag, redan på vägen hem från skolan. Tillräckligt fett håller barnen mätta längre och ger ett jämnare blodsocker och bättre koncentrationsförmåga. Skolmaten har för lite fett, och mjölken är fettfri.
7. För mycket snabba, tomma kolhydrater. T.ex salladssåsen innehåller flera olika sockerarter, och det erbjuds inte t.ex. vanlig olja och vinäger. Stärkelse tillsätts i maten bara som utfyllnad. Sånt gör illa för hälsan och ökar i samband med föregående punkt (för lite fett) risken för bland annat övervikt, trötthet, sötsug, sockerberoende.
8. Maten är inte närmat. Man borde givetvis tänka ekologiskt och hållbart och servera närmat i skolorna. Man skulle stöda lokala producenter och undvika onödiga transporter, och maten skulle bli godare och mer näringsrik.
9. Skenbar billighet. Råvarukostnaden för en skolmatsportion verkar variera från 65 cent till ca 1 euro i olika kommuner. Själv lagar jag betydligt bättre mat än skolmaten, med smak och av äkta råvaror, för betydligt billigare råvarupeng, och då vet jag att skolkök har tillgång till billigare råvaror än jag. Alltså skulle ha. För råvaror använder de ju inte, utan halvfabrikat och helfabrikat. Processad mat är dyrare än råvaror. Betydligt. Processning är inte gratis!

Av alla punkter där tycker jag den sista är det stora missförståndet. Alltså kolla hurdana portioner barnen äter, och fundera sedan om det är väldigt skickligt av dom eller inte att kunna tillverka dylik mat för 0,65-1 euro / portion, plus arbetskostnaden, vilka tillsammans uppgår till närmare 2 euro/portion om jag förstått rätt. Den pengen som de skulle tjäna genom att använda råvaror istället för hel- och halvfabrikat skulle de kunna använda på mer och kunnigare personal, och som resultat få piggare och gladare barn som kan koncentrera sig bättre på skolarbetet, troligen också friskare.

Barnen är ju vårt lands framtid!! Alla förstår det och medger det, men så handlas det precis tvärtom. Varför får fångar i fängelser bättre mat än skolbarnen? Är våra barn mindre värda som mänskor? Genom att ge barnen goda matvanor sparar man ju dessutom in på framtida sjukvårdskostnader, eftersom matvanorna spelar en väsentlig roll i utveckling av bland annat fetma, diabetes och många andra sjukdomar.

Vad tycker du?
_