torsdag 31 mars 2011

E-fri mars, så gick det!

Nu sjunger e-fria mars på sista versen. Några fadäser har jag gjort, annars har det gått bra. Ingen skillnad i måendet, men några nya insikter.

Jag har inte ännu lagat egen senap, fast jag tänkt, för jag har inte lagat majonnäs heller sedan i början av månaden.

Jag köpte en ekologisk grädde en dag. Det är den enda ekologiska grädden på marknaden (som jag känner till) och är tyvärr laktosfattig. Nå - det visste jag, men först när mannen påpekade insåg jag att den inte är e-fri heller, den innehåller karragen.

En annan sak jag kom på, tack vare en väninnas påpekande faktiskt (tack!) var att burkarna med hela tomater som vi brukar köpa om vintrarna faktiskt också har tillsatser, åtminstone citronsyra. Vi har köpt några burkar ekologisk tomat som är helt utan, och några burkar passerad tomat som också är helt utan, men även 1-2 burkar av vanliga tomater på burk som alltså haft citronsyra. Så nu vet vi det också, det hade jag inte ens fattat!

På jobbet har jag mest tagit sallad, och jag är ganska säker på att de flesta varit ganska rena. Det har varit bl.a. lax, tonfisk och mozzarella. Mozzarellan var nog inte den helt mest äkta, så den hade säkert något lurt i sig.

Och i veckoslutet på seminarium i Stockholm åt jag skinka på kaffepausen, som säkert innehöll nitrit.

Så har vi firat två födelsedagar och två barnkalas under månaden, vilket har varit en extra stor utmaning. Och utmaningen är inte alls det att jag inte skulle kunna hitta på e-fria saker, men jag tycker mina barn ska få besluta vad som äts när de har födelsedag, och när de bjuder in sina vänner. De har i flera år redan planerat sina egna teman. Och ändå har jag velat hålla den någorlunda e-fria linjen även för barnens del, även om utmaningen huvudsakligen gällt mannen och mig.

Stora flickans 13-årsfest för kompisarna skrev jag om tidigare, det var nästan helt e-fritt. Mellanflickan har ofta haft en bjudning som faktiskt var helt e-fri - ett kockkalas som jag hoppas jag hinner blogga om inom kort (har fotona i fel format på fel dator... suck), där det bjöds på löksoppa, moussaka och hemgjord glass med chokosås. Lilla flickan fyllde åtta i förrgår och önskade sig fajitas till middag, och jodå, jag fick göra tortillorna själv och det gick fint (ska blogga även detta inom kort)! Till höger på bilden ser du innehållet i de färdiga tortillorna - jag tog fotot i butiken. Så klart gjorde jag också kryddning, quacamole, etc. från grunden. Imorgon har hon sitt kalas, och det kommer att bli köpeglass för de är 11 stycken och jag har inte hunnit börja snurra egen glass på lager på förhand (det blir ca 7 dl åt gången)... Sen blir det hamburgare och dom kommer nog att bli e-fria, även om vi är inne i april då redan ;).

Andra saker jag i normala fall säkert äter under en månad som jag nu låtit bli är bacon, ... och faktiskt kan jag inte komma på något annat. Ibland äter jag några godisar men absolut inte varje månad, ibland saker som grynost och annan ost med tillsatser, och blandsaft, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Så - lite har jag syndat. Egentligen borde jag inte ha druckit vin heller, för vin har också tillsatser (bl.a. sulfiter) men enligt reglerna skulle jag undvika alla de som obligatoriskt står på förpackningarna.

Men verkligen otaligt mycket enklare än den mjölkfria månaden, för min del i alla fall!
_

onsdag 30 mars 2011

Stekt ankbröst med sesambräserad endiv

Anka känns ju som lite finare mat, tycker jag. Kanske ett tips till veckoslutet?

Tid: inom en timme, med lite väntan med. För 5 personer.


Tre ankbröst hade vi, och tre medelstora endiver. (När du köper endiver ska de förresten vara ljusgula eller högst ljusgröna i kanten, är de mellangröna har de fått solljus och ska inte köpas mer!)

Mannen marinerade ankbrösten en halvtimme i en blandning av apelsinjos, olja och kryddor.

Under tiden lade jag endiverna att koka i saltat vatten som jag pressat några skedar citronsaft i. De ska koka ca 20-25 minuter, tills de börjar vara mjuka igenom. Sedan ska de stå en stund med stockändan uppåt i en sil så att vattnet rinner ut, man måste pressa lite extra också så allt kommer ut (men bränn inte fingrarna!).

Då är det lagom tid att steka ankbrösten. Några snitt på den feta sidan, och så steker man ett par minuter per sida, först den feta sidan. Sedan läggs de i en bit folie i ugnen att mogna färdigt.

Vi kokade några hela vårlökar till (de hade egentligen blivit över från en annan rätt, men passade fint), bara några minuter till de var mjuka.

Då är det lagom tid att vända endiverna i uppvispat ägg, rulla dem i sesamfrö (det går åt en hel del), och steka i smör i medelvarm panna runt om på alla sidor.

Mannen lagade också en god sås till, där han använde den apelsinsmakande skyn som blev kvar när han stekt ankbrösten. Han bara spädde med lite vin och kokade ner den, tror jag.

Jättegott, verkligen. Endiver är speciella i smaken, har en viss bitterhet, och min lilla flicka har tyvärr fått det så sällan att hon inte riktigt uppskattade det. Men det kommer sen nån dag :).
_

tisdag 29 mars 2011

Hemlagad snabbyoghurtglass med melon och chokladsås

Tid: 10 minuter plus ca 40 minuter i frysen. För 5 personer.


Jag vispade två äggulor med lite socker, och vitorna skilt till hårt skum. Så vispade jag en dl grädde. Blandade alla dessa ihop med ca 1 dl yoghurt.

Skopade upp i fem skålar och satte dem in i frysen. Lagade en chokosås på ca en halv dl kakao, en halv dl vatten och 1-2 msk socker som jag vispade och kokade upp. Lät svalna.

Skar upp fem klyftor honungsmelon. Serverade glassen med melonbitar och chokosås, och ett myntablad. Enkelt och gott!
_

Jag fick Liebster Blog-utmärkelsen!

Härligt. Jag har fått en award. Jag hör till Pias älsklingsbloggar!


Det är Pia, med den fina och samtidigt jordnära och andliga bloggen My Green Blog with Heart and Joy, som har gett mig utmärkelsen. Tackar!

Här är en del av hennes motivering, resten får du läsa i inlägget på hennes blogg.
... Hon har ett genuint engagemang för hälsa och mat och den kunskap hon har, delar hon frikostigt med sig av. Hon testar recept och råvaror. Hon håller sig uppdaterad och insuper all ny kunskap som ...
Jag vill nu så klart ge vidare utmärkelsen åt någon annan. Jag har tyvärr blivit nördigare med bloggläsandet, och följer allra mest fackbloggar. Älsklingsbloggsutmärkelser tycker jag ändå inte ska gå åt fackbloggar, utan åt den andra, mindre kategorin bloggar jag läser, som innehåller både sak och personliga erfarenheter. Jag vet otaliga som skulle vara värda ett pris, men har nu valt ut tre av mina favoriter på sistone:

Socker under, socker på... Bloggen som började med socker både under och på (och jag inte ännu var så intresserad av den ;) ), men en dag allt mer började ta upp precis alla de saker jag brinner för: riktig mat, hälsosam mat, mat för barn. Majmamma, som står bakom bloggen, delar helt enkelt min kärlek till riktig mat.

Ekologiska fotspår Bloggen som förutom maten även tar upp allt annat som har med helhetshälsan att göra, något jag själv är väldigt intresserad av men inte just nu har som fokus. T.ex. ekologiskt boende, återvinning och ekologiska kläder. En sakstinn blogg med personlig touch.

Juhanin blogi En finsk blogg jag stötte på för bara några veckor sedan och rörde mig djupt direkt, och har gjort det på nytt sedan dess. Det började med att Juhani erbjöd sig att hämta opastöriserad mjölk från en gård åt alla som vill ha - det var bara att skriva ett mejl åt honom. Andra gången han rörde mig var när han som nybliven far beskrev hur han ska bli världens bästa pappa.


Reglerna för Liebster Blog Award:
Denna bloggaward lämnas över till 3-5 av dina favoritbloggar, som har mindre än 100 följare.

Awarden går vidare till de du valt ut, genom att du lämnar en kommentar på deras blogg. Berätta för dem att deras blogg är en av dina favoriter och att de har utvalts till Liebster award.

Den som får awarden länkar till den person som gav den till dem, och fem av hans/hennes favorit bloggar med mindre än 100 läsare.
_

måndag 28 mars 2011

Tillsatsfri saft

Vi brukar ha blandsaft hemma, även om jag egentligen inte tycker det är särskilt nyttigt. Barnen får dricka av det ibland, och själv dricker jag kanske ett eller två glas i veckan när jag känner mig sugen. Vi har alltid köpt bara kvalitetssaft, som man hittar på glasflaska i regel. Sån som är gjord på huvudsakligen bär, socker och vatten, eller utan socker.

Nu i e-fria mars har vi tittat extra noggrant efter tillsatsfria alternativ. De flesta av de bättre safterna har nämligen citronsyra, och det var nu uteslutet. I våra butiker har jag hittat i alla fall fyra alternativ som alla är goda och tillsatsfria.

Kallpressad havtornssaft (flera märken), samt kallpressad tranbärssaft (Aten):




Osockrad kallsockrad svartvinbärssaft (Meritalo):



Och kallpressad svartvinbärssaft med lite socker (Aten):




Den här sista känns väldigt söt när man vant sig vid de osockrade. Också barnen, åtminstone de större, dricker gärna osockrad saft också nu.

Ja, förresten kan man ju laga sin saft själv. Vi lagade emellertid bara ett par satser saft i höst, och den dracks upp redan under hösten. Här lagar vi aroniasaft:  http://flo-food.blogspot.com/2010/09/saftningsdag-del-2-aronia-och.html
_

Marsfrågan handlade om fastetider

Jag frågade dig i marsfrågan vilket du skulle ha svårast att leva utan i sex veckor. Alternativen var socker, bröd, alkohol, kött och kaffe. Jag blev faktiskt lite överraskad av att kaffe, med 35 % av rösterna, verkar vara överlägset svårast! Eller är det så att allt annat är ganska lätt?


På följande plats var socker med 23 % av rösterna. På tredje plats kom kött, med 20 % av rösterna. Själv röstade jag kött. Inte för att jag eller min kropp kräver det dagligen, men för att det skulle kräva tid och påhittighet av mig att dagligen bli tvungen att ersätta allt kött med fisk, ägg och baljväxter.

Ungefär en av tio skulle ha svårt att avvara bröd för sex veckor, medan endast 3 % svarade alkohol.

För att vara helt ärlig skulle alkohol vara nästsvårast för mig, för jag tycker väldigt mycket om rödvin. Kaffet skulle jag själv också sakna, särskilt på veckoslutsförmiddagar, men inte lika mycket. Sockret klarar jag mig bra utan.

I kommentarerna nämndes ost, och så kom det också fram andra saker än mat, som t.ex. Internet, telefon och dagstidning.

Har du någon gång genomfört den här typen av fasta, där man lämnar bort en sak, kanske för att lite känna hur det är att vara utan något annars självklart? Hur har det gått?

Förutom min e-fria mars och min mjölkfria februari (och min november med bara billig mat!) har jag sällan utmanat mig för längre perioder. Jag var en månad utan allt glutenhaltigt spannmål i juli, men det är inte så konstigt, och så levde jag faktiskt ett par år utan rött kött under studietiden, men åt kyckling (och på den tiden även mycket pasta, ris, nudlar och bröd). Och så har jag saftfastat tre gånger för närmare 10 år sedan, men bara en dryg vecka som mest.
_

söndag 27 mars 2011

Läsvärt: Laihdu ilman nälkää av Anja Nystén, Varpu Tavi och Tuomas Tuohikorpi

Jag blev positivt överraskad av den här boken! Fritt översatt till svenska är rubriken "Gå ner i vikt utan hunger. Kolhydratmedveten husmanskost". Jag som trodde att Antti Heikkilä och ett fåtal personer till i Finland var de enda som skrivit böcker som förespråkar en kost med mindre kolhydrater än vår traditionella tallriksmodell. Tji fick jag! Den här boken kom ut redan år 2005, och är dessutom delvis en uppföljare till Varpu Tavis och Ilkka Salmenkaitas bok med nästan helt samma namn "Laihdu ilman nälkaa hiilihydraattitietoisella ruokavaliolla".

Boken hittade jag i näringslärahyllan i bibban, men den är huvudsakligen är kokbok. Endast ca 40 sidor är fakta, medan nästan 200 sidor är recept. Men bra fakta var det. Rubriken tyckte jag därför var något vilseledande, för boken tog på dessa 40 faktasidor inte egentligen ens ställning till individuella skillnader i hur personer som vill gå ner i vikt ska äta.

Även ordet "kokbok" tycker jag borde ha nämnts i rubriken. Visserligen är underrubriken "Hiilihydraattitietoista kotiruokaa", men det är ju bara en underrubrik.

Ideologin och principerna som beskrivs är så gott som identiska med allt jag själv står för. Förutom då att olika grader av kolhydratkänslighet inte behandlas. Huvudprinciperna är att man ska gå ner i vikt utan att känna hunger, att man ska äta så att man minimerar sin risk för välfärdssjukdomar, att man ska äta naturlig mat, och goda inhemska råvaror när de finns till förfogande. Fetter är nyttiga och behövs i kroppen, mättade fetter gör dig inte hjärtsjuk. Och en större andel fett i maten minskar risken att drabbas för övervikt.

Modig text, i synnerhet år 2005, och synd i och för sig att boken inte slagit igenom desto kraftigare. Själv hade jag inte hört talas om författarna förrän i höst.

Boken innehåller ett system för att räkna ut näringsvärdet (kalorier, samt andel proteiner, fett och kolhydrater). Systemet har utvecklats av Anja Nystén, som är ingenjör. Tyvärr var systemet så invecklat att jag inte förstod hur det funkade. Det fanns prodex-kvarter, prodex-poäng och prodex-portioner och många sidor tabeller, och på slutet tomma rutfält i fyra delar som man skulle använda för att hålla reda på sina kvarter eller poäng.

Jag är dessutom en stark motståndare till dylika poängräknanden. För en person som köper eller lånar denna bok för att gå i vikt har sådant ingen funktion. De är få som vill eller orkar räkna och fylla i tabeller, begränsa sitt matintag. Det strider mot en av huvudprinciperna i den kost jag rekommenderar - att man äter sig mätt utan att räkna, på det man tål att äta samtidigt som man går ner i vikt. Är man en person som behöver räkna och begränsa så behöver man i vilket fall som helst en kostrådgivare som konsulterar och anpassar kosten för just den balans man själv behöver, man klarar det inte ensam!

Så jag misstänker tyvärr att bokens framgång kan ha fallit delvis på detta Prodex-system, men det är så klart bara min gissning. Systemet är säkert helt smart upplagt, men öppnar sig knappast för gemene man om inte t.ex. jag, som är både näringsexpert och diplomingenjör, kunde förstå det genast.

Det här är en läsvärd bok för personer som vill ha en kort överblick av ett bra sätt att äta, och en stor pool med nyttiga recept. Men strunta gärna i prodex-systemet.
_

Omelett med äggplanta

Tänk att man ska bli så här gammal förrän man lär sig göra en perfekt omelett, och det i misstag ännu till. Nå - bättre sent än aldrig.


Tid: 45 (!) / 10 minuter. För 4 personer. Hemligheten var den att jag jag var tvungen att hämta stora flickan från gitarrlektionen mitt i, vilket tog ca 25 minuter.

Jag tärnade en äggplanta och två lökar, förgyllde dem i ordentligt med olivolja på låg värme. Det gick nog flera matskedar olja. Så lade jag på ett par överblivna burktomater med sitt spad, krossade dem lätt. Saltade och pepprade lätt.

Jag knäckte 10 ägg i en kanna och vispade i ca 1 dl grädde, samt lite salt och peppar. Hällde detta ovanpå äggplantstärningarna. Höjde värmen till sjuan för ett par minuter, sedan ner till tvåan, och locket på. Varefter jag åkte iväg efter stora flickan. Mellanflickan fick order om att kolla omeletten efter 20 minuter. Då stängde hon värmen och efter ytterligare 5 minuter kom vi hem och den var klar.

Har alltid vetat att perfekta omeletter ska göras på riktigt låg värme, men jag brukar sällan ha tålamod att vänta... Men härefter ska jag definitivt göra det!
_

lördag 26 mars 2011

Sjuåringens nya bok: Jettebra kokbok

För några månader sedan publicerade jag, med lilla flickans lov, sjuåringens kompletta guide till matens värld.

Nu har flickan kommit ut med ett nytt verk som hon började skriva på redan i januari: Jettebra kokbok! Hon har delvis samarbetat med några eftiskompisar.

Jag har fått lov att publicera några valda recept i den. Den har totalt åtta recept. Jag tycker recepten är både inspirationsrika och innovativa.




Jag måste ännu påpeka att recepten inte är testade. Särskilt bomben låter lite hurja! :)
_

fredag 25 mars 2011

Hört: Pertti Mustajoki på Sydänmessut

I lördags besökte jag mässan Sydänmessut i Hagalund. Mässan arrangerades av Espoon Sydänyhdistys. Jag gick dit bland annat för att få höra professor Pertti Mustajoki tala. Professor Mustajoki är specialläkare i inremedicin och har forskat i fetma och skrivit flera böcker om ämnet.

Mustajoki talade i en knapp timme för en nästan fullsatt Tapiola-sal, där var åtminstone över 600 åhörare. Hans föredrag hade rubriken "Onko sydänriskien hallinta mahdollista elämänlaadusta tinkimättä? - Onko pieni ylipaino sittenkään haitallista? - Perinkö sukuni taudin?", fritt översatt till svenska "Är det möjligt att ha koll på riskerna för hjärtsjukdom utan att pruta på livskvaliteten? Är det kanske ändå inte farligt med en liten övervikt? Ärver jag släktens sjukdom?". Det handlade huvudsakligen om riskfaktorer för hjärtsjukdom och övervikt. Han var en mycket bra talare och hade mycket kunskap att ta till. Han verkar också ha tänkt själv i många situationer. Men tyvärr inte i alla. Kaske det beror på att han själv äter fettsnålt men är helt slank och frisk. Det finns ju många det fungerar bra för, men tyvärr inte alla, eller ens hälften av oss!

Jag gjorde flitigt med anteckningar och tänker nu citera en del saker han sade, och ge min åsikt om saken.
Mustajoki: "Att lägga till grönsaker och frukter i dieten förhindrar alltid fetma."
Nja, skulle det göra det? Visst är det bra med mer grönsaker och frukt. Men har du redan övervikt (BMI 25-30) så kan du nog mycket enkelt utveckla fetma även om du ökar andelen grönsaker och frukter i dieten, och t.ex. äter fettsnålt samtidigt. Jag har ju sett detta otaliga gånger. Så nä, jag tycker inte det stämmer.

"Vi vet det om mättnad, att när magsäcken är full är vi mätta. Magsäcken vet ingenting om kalorier."
Nå, det stämmer ju, magsäcken är en matbehållare och "vet" ingenting. Men det är helt irrelevant vad magsäcken vet, eftersom mättnaden styrs även av hormoner, och i högre grad än av magsäckens fyllnadsgrad enligt min åsikt. Därför finns det många saker som har betydelse för mättnaden, bland annat energi- och kolhydratsinnehållet i maten, även om det inte är magsäcken som registrerar dessa.

"Tallriksmodellen är en ofattbart genial uppfinning" (originalcitat på finska: "Käsittämättömän nerokas keksintö")
Trots att majoriteten av finländarna är överviktiga eller feta? Trots att jag vet otaliga feta mänskor som tillämpar tallriksmodellen till 100 %? Nej, den är på inget sätt genial, tyvärr.

"Snabba kolhydrater är värre än man hittills trott."
Jepp! Här instämmer jag till hundra procent.

"Aspartam är tryggt" "Light-lemonad är bättre än sockrad lemonad"
Nå - för många mänskor är det nog bättre. Men tryggheten är jag osäker på. Jag tar inte ställning till det, för det finns inte tillräckligt med forskning, tycker jag. Däremot tycker jag det självklara valet för den som är mån om sin hälsa är att undvika bägge.

"Ett glas apelsinjos om dagen skadar knappast någon mänska."
Hallå! Klart det skadar många. För det första tål mångas magar inte det, och för det andra tål många personer med sänkt insulinkänslighet inte snabba kolhydrater, särskilt då i vätskeform.

"Kampanjföringen som pågår om att mättat fett är nyttigt är konstig fanatism."
Detta hade han inte så mycket mer att säga om än just detta. Han hävdade att ingen forskning bevisat att mättat fett är nyttigt, även om det inte heller bevisats farligt. Grejen med mättat fett är ju den att det är stabilt i kroppen, höjer inte omega 6-värdet, och håller oss mätta länge, vilket för otaliga leder till en varaktig viktminskning. Dessutom stärker mättat fett immunförsvaret. Så är det inte nyttigt då?

"Fettfri mjölk är utan vidare ett bra val."
En större andel kolhydrater och en mindre andel fett höjer alltid blodsockret mer och gör en snabbare hungrig på nytt. Vilket inte alls är något att sträva efter. Fet mjölk är därför bättre ifall man vill jämföra.

"Statiner skrivs ut på alltför lösa grunder, totalkolesterolet borde inte få avgöra behovet av medicinering."
Håller helt med, bravo Pertti!

Definitivt värt att höra Mustajoki. Men det skär lite i mitt hjärta att han med sin stora auktoritet kom med så många halvsanningar och dessutom svartmålade lågkolhydratsdieten, som jag vet kunde hjälpa så många med just den sak han talade om - att sänka sin risk för hjärtsjukdom.
_

torsdag 24 mars 2011

Snabblunch av äkta vara: ägg med smör

Inspirerad av en väninna, lagade jag häromdagen en supersnabb lunch åt mig när jag till synes inte hade nån mat hemma alls. Passar bra också som frukost. Kanske väninnan känner igen sig?


Tid: 15/2 minuter, fördelat på 4 minuter uppkok av vatten, 9 minuter kokning, och 2 minuter skalning och mosning. För en person.

Koka tre ekologiska ägg. Skala, och mosa med några matskedar smör, som smalt. Jag åt ett par skivor ost till också. Klart! Skulle jag haft gräslök hemma skulle det nog suttit bra, men det gick bra så här också. Jättegott, tyckte jag!
_

Prylen har återuppväckt mina halvdöda örter, hurra!

Indoor Gardens lilla örtgård har tydligen nu imponerat mig, för min vissna basilika och timjan har fått nytt liv. Hujsigt! Så här såg de ut igår, och nu ser de ut så här:



Visst är det mödolöst och effektivt. På Indoor Gardens webbsida står det att man kan få tre gånger mer skörd av en butiksörtkruka, och det verkar ju stämma i den här takten. Basilikan gör redan nya småblad, och timjan samlar inför sin spurt. Asiaa!
_

onsdag 23 mars 2011

Flo Food fyller 1 år idag!

Huh, vilket händelserikt år det varit! Jag ids inte börja nostalgisera desto mer över den saken, jag tog ändå vid nyåret en ganska lång tillbakablick på året 2010.

Istället ska jag titta tillbaka lite på hur bloggen har utvecklats på ett år. Mitt första inlägg var Livet börjar vid 40, 23 mars 2010 kl 20:18. Inläggen på ett år har varit 700 stycken, motsvarande 1,9 inlägg/dag. Jag skrev drygt 2 inlägg om dagen i början, senare knappt 2.

De mest lästa inläggen under året är följande:
  1. Läsvärt: Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt i januari 2011
  2. Röd, vit och grön sås i april 2010
  3. Spannmålsfritt mot Rosacea i juli 2010
  4. Superfood-serien: Kokosolja i maj 2010
  5. Läsvärt: Energibarn av Anna Hallén i februari 2011
  6. Tosiruoka - Riktig mat i oktober 2010
  7. Veckans enkla: Rostbiff med ångkokt blomkål och stekt zucchini i juni 2010
  8. Barn och frukost, del 1: Bra mat och dålig mat i augusti 2010
  9. Nyårserbjudande: 40 % nedsatt pris på kostrådgivning i december 2010
  10. Naturligt solskydd - finns det? i maj 2010

Dessa tio har kommit upp på listan av olika orsaker. Recensionen av Andreas' bok hade Andreas själv länkat till i ett inlägg på Kostdoktorn-bloggen. Och den har väldigt många läsare. Detsamma hade Anna Hallén gjort. Den röda, vita och gröna såsen är pop för jag länkar ofta själv till dem när jag använder sådana såser i mina mattips. Rosacea- och kokosolja-inläggen hör till de mest googlade, likaså rostbiffen och det naturliga solskyddet.

De populäraste etiketterna har varit:
  1. snabbt
  2. LCHF
  3. mattips
  4. "kocktips"
  5. vege
  6. smoothie
  7. barnen
  8. utmana Flo
  9. klassiker
  10. vägen.
Etiketterna används förvånansvärt lite. Snabbt och LCHF har nog närmare tusen klickar, men från vege har etiketterna haft mindre än 100 klickar under hela året. Skulle jag vara läsare skulle jag kanske då och då besöka bloggen och klicka på t.ex. etiketterna "gris" eller "ägg" om jag råkar ha lust att äta gris eller ägg. Kanske etiketterna inte syns så bra, där till höger i bloggkanten?

Läsarna hittills kommer från 60 länder. Förutom bekanta europeiska länder finner vi USA, Israel, Thailand, Kanada, Ryssland och Japan på 20-i-topp-listan. På bilden ser du varifrån de flesta kommer, samt varifrån ingen ännu kommit.


Träffar via sökmotorer har ökat stadigt. Ännu i somras hittade folk till min blogg via google  10-20 gånger om dagen, nu 30-40 gånger om dagen. Bland de populäraste sökfraserna finns "boveteplättar", "musslor i skumvin", "kycklinglår i ugn", "jordärtskockssoppa", "aluminiumfri deodorant", och "viktiga saker i livet".

37 % läser min blogg med Firefox, 36 % med Internet Explorer, 11 % med Safari, 9 % med Chrome, och 3 % med Opera.

En läsare läser i genomsnitt två sidor vid ett besök på bloggen. Vilket i genomsnitt tar 2 minuter nuförtiden, och 3 minuter förra våren. Så jag har antagligen blivit lite mer kortfattad, eller så lite mer ointressant :).

Färdigt pratat för den här gången, nu vill jag höra dig prata istället!

När hittade du min blogg, och hur? Vad tycker du är bra i bloggen, vad tycker du jag borde utveckla?

Vad vill du läsa mer om?

Jag har nu tänkt minska något på mattipsen, av två orsaker. För det första finns här redan en ganska omfattande "databas" med ca 340 olika recept, och för det andra upprepar ju sig saker mer och mer, eftersom jag inte riktigt dagligen uppfinner något nytt. Nu har jag gått igenom alla årets säsonger och därför hunnit laga en stor del av min "standardrepertoar" för dig. Istället har jag tänkt börja skriva lite mer sakinlägg. Och då vill jag gärna veta hurdana inlägg du vill läsa.
_

Prylen: Indoor Gardens Herbie-örtagård!

Fina gissningar hade ni när jag bad er gissa vad jag höll på och byggde, gissningarna närmade sig sanningen hela vägen. Prylen jag fick igår är ett kärl med vattenpump och lysrörsarmatur för odling av örter och sallad. Läs mer här: Indoor Garden. Du kan köpa den på Stockmann, Plantagen och Bauhaus.


Monteringen gick ganska bra, men nog hade jag önskat att jag fått vara testperson innan den så kallade snabbguiden gick i tryck! Här kommer nämligen min konstruktiva feedback beträffande monteringsupplevelsen:
  • Förpackningen var bra, kompakt och fin, lätt att hitta alla delar. Delarna är lätta och känns hållbara.
  • Snabbguiden (en hel A4) för monteringen saknade bild - stort minus från mig! Denna brist gällde till några onödiga funderingar och dröjsmål i monteringen, även om jag både hört om produkten förr, läst broschyren och webbsidan, och sett den live. Kunde ta modell av Ikea, de får allt i bild!
  • Den lilla pumpen var lätt att montera, och att provköra pumpen ett par minuter gick bra. Det var bra att det stod att den tystnar efter de första minuterna, för mannen hann redan komma in och undra "Va, ska det låta så där?".
  • Jag funderade nog några minuter hur armaturens arm skulle monteras. En pil på en bild skulle ha sparat den tiden.
  • Jag försökte gång på gång lägga botten på nytt i, för den satt snett. Först när jag körde pumpen insåg jag att bottnet ska vara snett.
  • Man skulle hälla i vatten tills max-strecket nås. Var är max-strecket? Jag sökte i flera minuter.
  • När jag tömde ut första vattnet enligt anvisningen så hällde jag en hel del över mig själv där jag stod vid diskbänken. Det kom liksom vatten ur olika hål. Hur ska man hälla ut? Ska man ta ur mellanbotten eller inte?
  • När jag fyllde på den på nytt, till max-strecket som jag nu hittat, spillde jag, igen, en dl vatten på golvet. Det är svårt att hälla utan att det strittar eller går förbi i diverse hål. Mot slutet hittade jag bästa stället att fylla: i ett av hörnen.
  • Jag hade monterat hela apparaten och lagt i mina örter när jag började fundera på näringssaltet. Det står att det ska tillsättas när man byter vatten, inget stod det om saltet i själva monteringsanvisningen. Så mina växter är nästan utan salt nu (jag kompromissade och hällde i några korn salt helt ovanifrån till sist), och jag vet fortfarande inte om saltet skulle vara där, då det inte stod att det skulle, men jag gissar på att det skulle.

Designen gillar jag. Den finns förutom i svart även i vitt, grönt och rött. Kvaliteten känns väldigt bra. Nån använde uttrycken "stuff" och lyxprodukt. Nå visst är det ju det! En lyxprodukt, något man kanske inte behöver. Men verkar nog så behändig för oss lyxfruar som vill ha färska örter också på vintern ;).

Jag gav min lilla Herbie, som den tycks kallas på finska webbsidan samt i folklig mun här i trakten, en liten utmaning genast i starten. Vi hade två halvvissna örter hemma: basilika och timjan. Får se om Herbie klarar av att uppliva dem. Då skulle jag vara imponerad nämligen! Som på bilden till höger såg de ut när jag lade dit dem.

Förresten, feedback om webbsidan har jag så klart också. (Det kanske lyser igenom att jag testat produkter förut, men det hjälps ju inte. Jag är grundlig när jag granskar en sak!) Den svenska webbsidan har mycket mindre innehåll än den finska. På den finska saknas ingenting, mycket bra frågor och svar.

Fortsättning följer!
_

tisdag 22 mars 2011

Snabb chokokaka utan spannmål

Glutenfri, snabb, enkel och hur god som helst! Och helt egen uppfinning.


Tid: 10 minuter plus 17 minuter i ugn. För 4-5 personer.

Jag vispade två ägg pösiga med 1-2 msk socker (för strikt LCHF, lämna bort eller ersätt med t.ex. stevia). Så rörde jag ner ca 75 gram smält smör, 3/4 dl mandelmjöl, 1 msk kokosmjöl, 4-5 matskedar kakaopulver och 1 tesked fiberhusk. Hällde i smord, liten kakform. In i ugnen, 160 grader, för 17 minuter.

Särskilt glädjande var att kakan, i motsats till kokosbrödet jag bakade nyligen, lossnade hur lätt som helst från formen.

Serverade med en klick creme fraiche åt mig själv och en klick glass åt barnen. Supergott!
_

Ny pryl - vad är detta?

Jag har fått en ny gadget idag. Så här ser den ut, än så länge.



Vet du vad det är?

(Fortsättning följer efter att du gissat!)
_

måndag 21 mars 2011

Räk- och fänkålswok med rött ris

Det här var verkligen gott, och jag tyckte det var så vackert också! Jag köpte rött ris på Ruohonjuuri för några veckor sedan, då jag hört mycket om dess hälsoeffekter och var nyfiken. Smaken var i alla fall helt super.


Tid: 45/15 minuter. För 5 personer.

Sköljde och kokade det röda riset enligt förpackningen, totalt tog det väl 40 minuter.

Skrimlade fänkål (en halv knöl, hittade i kylskåpet :) ), paprika och lök. Fräste i kokosolja. Kryddade med curry. Skulle ha hällt på kokosmjölk, men det hade jag inte, så det blev en creme fraiche istället och lite vatten för lämplig konsistens. Till sist hällde jag i en påse halvtinade räkor, ca 250 gram, och lät det koka upp. Smaksatte med lite grön sås. Väldigt gott!
_

Smoothie: ananas, honungsmelon och gröna vinbär

Nu är det dags att tömma frysen på alla gamla bär!

Smoothiekock idag: stora flickan. För 5 personer.

En halv ananas i bitar, ca en femtedels honungsmelon, ett par dl frysta gröna vinbär (kan ersättas med andra bär), några dl vatten, samt ett par skedar torkat havtorn. Klart!

Observera att den här var utan bananer, som annars så gott som alltid ingår. Nu råkade vi inte ha bananer hemma. Lika bra blev det utan, måste jag säga. Väldigt fräsch, tyckte stora flickan, och vi andra höll med!

söndag 20 mars 2011

Jambalaya med belugalins och pasta...

Av överblivna korvar från 13-årsfesten blev det också en jambalaya nån dag senare. Riset var slut, så det blev istället på rågpasta och belugalins. Låter lite konstigt, men det blev faktiskt både vackert och gott med alla de röda paprikorna till.

Tid: 25 minuter. För 5 personer.

Började med att skölja och koka belugalinserna, ca 1 dl, som skulle koka totalt 20 minuter. Efter halva tiden lade jag i rågpastan.

Stekte skivad korv och ett par lökar i bitar i olivolja och lite grön sås. Tillsatte 2 röda paprikor i bitar. Efter några minuter tillsatte jag de avrunna färdigkokta linserna och pastan, och rörde om väl. Smaksatte med ytterligare lite röd sås. Färsk bladpersilja på, som vi råkade ha hemma. Klart!
_

Sushidags!

Häromkvällen var det sushidags! Sushi brukar dela folk in i två grupper, de som älskar sushi och de som är ganska neutrala till sushi eller rentav inte gillar dem. Mannen och jag älskar sushi. Av barnen är mellanflickan med oss, de andra är neutrala. Fast givetvis kan barnen ännu ändra sig.


Tid: ganska lång... riset tar längst tid. Ett par timmar totalt inklusive kokning och nerkylning av riset.

Jag hänvisar nu till andra källor och tänker inte beskriva hur vi gjorde riset eller rullandet. Det är bättre att läsa en utförlig beskrivning eller gå en kurs!

Vi gjorde den här gången nigirisushi (i förbrunden), makisushi (i mitten) och california rolls (längst bak på bilden). Som fyllning hade vi gurka, paprika, lax och räkor. Och så klart wasabi, och sesamfrön till california rollsen. Vi hade också vetefri ekologisk sojasås till.

Inte vet jag om vi gjorde helt enligt konstens regler, men vi gjorde vårt bästa (eller mannen, som nog gjorde dem nästan helt själv den här gången) och ååå, vad det var gott! Längtar redan efter att äta det igen.
_

lördag 19 mars 2011

Highlights från 13-årsfesten: ugali

På stora flickans 13-årsbjudning häromdagen serverades mat från 8 länder. Ett var Tanzania och fröken hade beställt ugali. Jag fick slå upp det för att ha nån aning... det visade sig vara majsgrötsbollar som man formar i handen, gör en grop i, som man fyller med olika grejs, och äter upp.

Tid: inte såå länge, inga svåra moment. Polentan kokade en stund.

Vi använde polenta för majsgröten. Det finns också majsmjöl, som är vitare. Jag kokade polentan enligt anvisningarna på påsen. Sedan fick den svalna till handtemperatur.

Under tiden gjorde jag "fyllningen". Googlade upp vilka kryddor som kunde kännas afrikanska. Eftersom vi hade lagom mycket malet kött kvar efter en annan rätt så blev sedan malet kött och hackad lök och morot, kryddad med mortlad kardemumma, nejlika, kanel och vitpeppar, samt kokosmjölk för lagom konsistens.

Även såsen fick svalna lite grann. Så serverade majsgröten och röran i skålar tillsammans med en skål vatten att doppa och blöta händerna i.

Själv tyckte jag ugalin var mer intressant än god, men flickorna tyckte om den! Majsbollarna smakade nästan ingenting, men röran var ju smakrik. Och sättet att äta var trevligt och annorlunda. Kanske en trevlig idé också för yngre barn? Röran kunde i så fall vara något lite mer sammanhängande, så blir det mindre sottigt kanske.
_

fredag 18 mars 2011

Spannmålsfritt bröd med kokosmjöl

Nu när jag testar på att förutom tillsatser också leva utan råg, provade jag baka ett spannmålsfritt bröd. Helt glutenfritt. Receptet hittade jag på LCHF-recept, så jag hänvisar till det: Bröd på kokosmjöl .


Passa upp, det behövs verkligen så där himla lite kokosmjöl, de sväller upp massor!

Tid: ca 5 minuter plus 30 minuter i ugnen. Blev ett litet bröd.

Enda problemet var att jag hade svårt att få ut brödet ur formen, även om jag smorde väl och "bröade" med sesamfrön. Så brödet gick sönder när jag tog ut det. Jag kommer kanske i fortsättningen att göra det utan form direkt på bakplåtspapper.

Gott var det i alla fall! Hade en lite äggig smak och smakade bara riktigt lite kokos, annars neutral smak, och passar med alla typer av pålägg.

Brödet passar utmärkt för kolhydratkänsliga personer, men för strikt LCHF bara i måttliga mängder. Lär även gå att rosta. Även barnen gillade brödet.
_

Hemlagad "snabbnougat"

Vad gör man i e-fri månad när man blir otroligt godissugen (heh, PMS, liksom...)? Jo, man gör till exempel totalt påhittad, hemlagad "snabbnougat".


Tid: typ 5 minuter. Blev fem små godisar.

Rörde ihop ett par skedar smör, en sked kokosolja, 3-4 skedar kakao, en skvätt grädde, 1-2 skedar mandelmjöl och ca en sked socker (enligt egen smak, smaka!). Klickade ut röran med hjälp av två dessertskedar. Klart! Gott var det också, och hade just den lugnande verkan jag önskade mig.
_

torsdag 17 mars 2011

Highlights från 13-årsfesten: kryddig indisk tomat-ärt-soppa

Denna soppa fick representera Indien på stora flickans 13-årsbjudning häromdagen. Själv tyckte jag den var bland det godaste som serverades på festen, och jag gjorde faktiskt om soppan redan följande vecka.

Tid: ca 20 minuter. För 5 personer.

Skalade och skivade tunt två lökar. Fräste dem i smör tillsammans med 2 tsk stött/mald koriander, 0,5 tsk fänkålsfrön och 2 tsk stötta kummin. Hällde på en burk kokosmjölk och en burk hela tomater som jag passerat, tillsammans med sin vätska. Det fick puttra några minuter. Sedan i med 1-2 påsar frysärter, koka en stund till, och smaka av med salt, en nypa socker, och svartpeppar.

Till sist i med några stora nävar hackad bladpersilja och hackad mynta.
_

Läsvärt: Vihdoinkin hyvä olo av Paula Heinonen

Vihdoinkin hyvä olo - Suolisto kuntoon ruokavalion avulla, lyder hela titeln. Det handlar alltså om att få sin tarm i balans med hjälp av rätt kost.

Jag har tidigare läst en annan bok av Paula Heinonen, nämligen Satumaista voimaa arkeen. Den här boken var betydligt bättre. Mycket mer fakta, och klarare upplägg.

Boken, som är utgiven år 2006, har totalt 140 sidor. Trots en del bilder är formatet ganska stort, och det var verkligen mycket läsning i boken.

Boken startar med drygt 10 sidor historia om läkekonsten och näringsläran gällande tarmens funktion. På det följer några stycken om matsmältningens fysiologi, immunförsvaret, magsyran, levern, tarmbakterierna, stress samt kostfel och antibiotikakurer.

Bokens längsta kapitel på ca 60 sidor går sedan igenom alla de vanligaste tarmsjukdomarna och -problemen, vad de orsakas av och vilken kost som kan tänkas vara den bästa i varje enskild situation. Även andra råd än rena kostråd förekommer. Heinonen går igenom allt från halsbränna, förstoppning och svullnad till divertiklar, kolonit och Crohns, och allt där emellan.

Jag är imponerad av Heinonens kunskap och vida grepp om tarmproblemen. Ett par saker höll jag inte helt med om.
Det ena som lite konfunderade mig var att det är väldigt mycket kosttillskott hon rekommenderar. Jag känner till många fall där tarmproblem försvunnit helt med hjälp av en koständring utan något behov av alla möjliga extra vitaminer, mineraler och fiskoljor. Men givetvis måste man granska varje patient skilt, behoven är olika.
Och det andra jag undrar över är Heinonens starka förordande av fibrer, även olösliga fibrer från fullkornsspannmål. Jag tror inte att magen, i de flesta fall, behöver dem till något, då de inte är mänskans ursprungliga föda. Åtminstone är Heinonen mycket försiktig när hon rekommenderar fibrer: hon poängterar att skadade och inflammerade magar inte bör få fibertillskott så där bara, och råkost skulle man också i många fall vara mycket försikt med. Det tycker jag låter vettigt.

Djungeln i boken kan vara lite för tät för en person med magproblem att plöja sig igenom för att hitta lösningar på just sina problem. Men en väldigt läsvärd och bra bok ändå.
_

onsdag 16 mars 2011

Marsfrågan: Fastetider - vad skulle du ha svårast att avstå från?

I mars frågar jag dig, läsare, vad du skulle ha svårast att avstå för t.ex. 6 veckor: socker, alkohol, kött, bröd eller kaffe. Svara genom att välja ett alternativ i frågan till höger!

Eller finns det något helt annat du omöjligt skulle avstå från? Frukter, choklad, sport, dagstidningen, diskmaskin, dusch, bloggande, cigaretter, TV, Internet, Facebook, sex?
_

Halva e-fria månaden har gått

Min utmaning E-fri mars månad är nu halvvägs avklarad. Och hur har det gått då? Väldigt bra, tycker jag.

Några gånger har jag "fuskat", och alla gånger i misstag. Jag lagade egen majonnäs hela tre gånger innan jag insåg att dijonsenapen innehåller tillsatser. Den har citronsyra som surhetsreglerande medel och kaliumdisulfit som konserveringsmedel. Det andra jag fuskat med var att äta av korvarna som köptes till stora flickans födelsedagsbjudning och lämnade två stycken över, dem åt vi upp i jambalaya några dagar senare. De var från korvdisken så de hade ingen förpackning, men av färgen att döma innehöll de antagligen nitrit. Och mannen upptäckte just att han ätit inlagda rödbetor som innehåller konserveringsmedel.

På jobbet har jag nog fått i mig några tillsatser, jag har inte haft egen mat med. Jag har ätit på jobbet 2-3 gånger i veckan. Jag har ätit matiga sallader de flesta gångerna, som t.ex. laxsallad. Då ser man vad man får. Och jag har undvikit t.ex. korv som jag vet har tillsatser, och ätit bara säkrare saker som t.ex. karelsk stek (som säkert ändå innehåller fabriksbuljong).

Annars har vi bara varit (ännu) mer uppmärksamma än vanligt när vi köpt saker som t.ex. choklad (t.ex. Lindt är utan lecitin), sojasås, oliver, ost, bröd, saft och kokosmjölk. De flesta av de här brukar jag normalt också kolla upp, men har ändå tidvis ätit t.ex Marabous 86:a, som innehåller sojalecitin.

Några saker har vi fått låta bli helt nu, t.ex. bacon och bakpulver. Jag bakar inte normalt heller särskilt ofta, men nu när jag fick lämna bort rågen har jag bakat spannmålsfritt bröd några gånger och hamnat begränsa mig till bakpulverfria recept.

Hur har det gått för dig som också är med i utmaningen?
_

tisdag 15 mars 2011

Biff på malet nötkött med groddade kikärter i feta-tomatsås

Härliga malda svarfvarsnötköttet blev biffar en dag. Och kikärtsgroddarna som jag ömt vårdat i 3 dygn gick åt med en gång.


Tid: ca 25 minuter + 3 dygn groddningstid. För 5 personer, och blev fyra biffar över.

Började med att blanda 1 kg malet nötkött (som tagits fram i rumstemperatur i tid) med salt, peppar och lite röd sås. Mannen formade biffar och stekte dem i smör på medelhög värme.

Jag hade groddat ca 1,5 dl torkade kikärter i 3 dygn. Nu kokade jag dem ca 7 minuter i osaltat vatten, hällde av vattnet, och fräste dem tillsammans med en hackad lök i olja, hällde sedan på några dl passerad tomat och lät det puttra några minuter. Tärnade en liten bit fetaost och blandade in tärningarna i röran strax innan servering. Basilika hade vi också hemma, så det blev några blad av det också.

Supergott! Hade aldrig groddat kikärter förr, och lärde mig nu först att de behöver förvällas 5-10 minuter innan de äts (de innehåller svårsmälta lektiner). Även om de bara hunnit få små svansar och såg i stort sett ut som vanliga kikärter hade de en betydligt mildare och fräschare smak, jättegoda.
_

Highlights från 13-årsfesten: ananas-is-drink

Denna dryck representerade Thailand på stora flickans 13-årsbjudning häromdagen. Den var väldigt omtyckt.


Tid: ca 10 minuter. Blir 4-5 glas.

Skala en ananas med en vass kniv. Skär den i bitar, spara lika många bitar som glas för att dekorera med, lägg resten i blender. Lägg med 5 blad mynta. Lägg i iskuberna från en hel form, ca 25 stycken, och ca en dl vatten så "kör" blendern bättre. Kör sedan blendern kort, inte för länge, det får gärna finnas lite iskross kvar!
_

måndag 14 mars 2011

Purésoppa med palsternacka och ärter

Härlig superenkel snabb vardagsmat!


Tid: 20 minuter. För 5 personer.

Lade lite buljong från frysen att hettas upp. Skar några palsternackor och ett par potatiser i bitar, samt en lök, lade i den kokande buljongen. Sist i med en påse djupfrysta ärter. Stavmixade. Smaksatte med lite grön sås, som den här gången innehöll ingfära, dill och vitlök, samt hackade en handfull myntablad och en slurk grädde. Smakade av med salt och peppar. Klart!
_

Föredrag för stödgrupp för unga med ätstörningar

Jag höll nyligen ett föredrag, eller kanske närmare en session med frågor och svar, för en stödgrupp för unga personer med ätstörningar på De Ungas Akademi.

Jag tog emot uppdraget med stor entusiasm och intresse, samtidigt som det kändes ganska svårt. Vet jag tillräckligt om ätstörningar? Kan jag säga något fel, som leder till mer skada än nytta hos åhörarna?

Jag beslöt att hålla föredraget på väldigt allmän nivå. Jag ville berätta för de unga hur olika näringsämnen verkar i kroppen. Varför man inte ska minimera sitt fettintag, varför det är bra med ett stabilt blodsocker, hur man uppnår det, varför insulinet behövs. Vilka produkter som är bra val, varför det inte skadar att äta godis då och då.

Frågorna jag fick var delvis helt av samma typ som under andra föredrag jag haft. Om det är skadligt att äta fett, om det är skadligt att äta t.ex. potatis. Men en del frågor var svårare, som hur ofta man ska äta, och hur stora portioner. Alla mänskor är ju så olika, det optimala sättet att äta beror på så mycket. Eller hur mycket godis som är OK att äta. Det beror på hurdant förhållande och hurdan känslighet man har för socker, och om sockret orsakar hetsätning eller inte.

En kost mer mer naturligt fett och mindre snabba kolhydrater har för personer med ätstörningar åtminstone två klara fördelar. För bulimiker (hetsätningsproblem) minskar det sötsuget, och brukar markant minska hetsätningsattackernas antal och styrka. För anorektiker kan en större andel fett i kosten göra vikten stabilare utan risk för att de varken går ner för mycket eller blir överviktiga. Här är en väldigt intressant länk till Annika Dahlqvists blogg till ett inlägg där ätstörningar och LCHF-kost diskuterats i kommentarerna: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=%C3%A4tst%C3%B6rningar_anorexi_bullimi

Hur som helst, det var intressant och givande, och jag skulle gärna fortsätta att jobba med dessa saker på någon nivå.
_

söndag 13 mars 2011

13-årsfest med 8 rätter från 8 länder

Stora flickan fyllde 13 och hittade på att bjuda på mat från hela världen åt några av sina bästa vänner. Det blev lyckat!



Så här blev det:

Tapas - Spanien
(oliver, korv och soltorkade tomater)

Tzatziki - Grekland
(med lantbröd till)

Spicy tomato and pea soup - Indien

Empanada - Chile
(piroger med kött-, ägg- och olivfyllning)

Tabbouleh - Libanon
(sallad med bl.a. bulgur, men då det inte fanns i butiken blev det couscous istället)

Ugali - Tanzania
(majsgrötsbollar med kryddig köttröra)

Croissant - Frankrike

Ananas-is-drink - Thailand

Hon hade också gjort vackra utvärderingsblanketter i samband med menyn, där var och en kunde bedömna varje rätts utseende och smak på skalan 4-10.

Flickorna var ganska artiga mot kockarna (jag hade gjort de flesta rätterna, stora flickan själv tzatzikin), så vitsorden låg från 7-10. Det här var utslaget:

Utseende:
  • Vinnare: Thailand
  • Följande: Frankrike, Libanon och Chile
Smak:
  • Vinnare: Libanon och Thailand
  • Följande: Tanzania och Frankrike.

Själv tyckte jag att soppan från Indien var helt supergod. Den innehöll förutom tomat och ärter även kokosmjölk och var kryddad med bland annat fänkålsfrön, koriander och mynta.

Ananas-isdrinken var verkligen supergod, den var värd att vinna.

Ugalin var minsann spännande, det var helt nytt för mig. Jag var beredd på att den skulle bli jumbo med besked, men nehejdå, flickorna tyckte den var både god och spännande! Man formade bollar och åt med händerna.

Till varje rätt spelades traditionell musik från landet i fråga (via Youtube).

Hur gick det med e-friheten då? Nu var det ju min dotters fest, och reglerna gäller inte henne (då de ändå äter tillsatser i skolan dagligen). Men ganska e-fritt blev det. Tre punkter fuskades det på: de chilenska empanadorna gjordes på färdig smördeg, som var gjord av äkta smör men hade en tillsats, de spanska korvarna i tapasen såg så pass röda ut att jag tippar på att de hade nitrit, och croissanterna vet jag inte med då de köptes färdiga vid bröddisken. Empanadadegen skulle även hemlagad ha innehållit tillsatser, då receptet hade bakpulver. Korvarna var från korvdisken så vi hade ingen förpackning att läsa från.
_