söndag 31 oktober 2010

Hel kyckling i ugn med morot och zucchini i grädde

Mums! Perfekt söndagsmiddag. Och varför inte på veckan också, om man har en dryg timme tid på sig att laga maten, alltså.

Tid: 80/20 minuter. För 5-6 personer (vi hade en liten gäst idag och det räckte bra till 6 också).

Mannen saltade och pepprade kycklingen, som han hade tagit fram i rumstemperatur ett par timmar innan. Han skar ett snitt i magen och fyllde röd sås under skinnet. Han fyllde magen med sura äpplen i klyftor (och en äppelhalva har den på sin mage också!). Så åkte den i ugnen på 200 grader eller knappt det i en dryg timme.

Han rostade en hel squasch i bitar samt några stora morötter i bitar, oljade, i ugn tills också morötterna var lite mjuka, vilket tog nästan en timme. Halvvägs tillsatte han ovanpå dem några småhackade lökar och blekselleri, och hällde över lite röd sås, och tillbaka i ugnen. När han tog ut dem hällde han ännu på lite grädde.

Så kokade vi ännu lite sås till: vi hällde lite sky från kycklingen samt lite vin i en kastrull och kokade in det under ca 10 minuter. Så vispade jag sist ner i såsen en liten smörboll med en tsk bovetemjöl och lät det puttra ett par minuter till.

Frukost- eller kvällsmålstips: Rågbröd med äggsmör

Lite i enklaste laget, men nog ett så bra och närande frukost- eller kvällsmålstips!

Tid: 3 minuter + äggens koktid. Äggsmör för 5-10 brödskivor.

2 ägg, gärna inte superhårda, går bra om gulan är lite lös, det blir bara godare (t.ex. ca 6 minuters ägg). 4-5 rågade matskedar smör. Smöret ska vara rumstempererat, eller så äggen nykokta så att smöret smälter lite av värmen. Skala äggen, mosa dem grovt med gaffel, rör i smöret med samma gaffel. Några kvarntag extra salt om du vill.

Såå gott! Passar med alla brödsorter, även om jag tycker det är godast på rågbröd. Ett av våra barn tar både äggsmör och ost på samma smörgås.

Smoothie: gröna vinbär och yoghurt

Smothiekock idag: jag själv. För 5 personer.

En banan, ca 1 dl turkisk yoghurt, ca 4 dl gröna vinbär (rakt ur frysen), 3-4 dl vatten (för lämplig konsistens), 1-2 msk lönnsirap.

Helt supergod! Bären kan ersättas med vad som helst för andra bär.

fredag 29 oktober 2010

Nästan 200 gillar Riktig mat på Facebook!

Jag funderade försiktigt på om det kunde vara möjligt att få 200 fans på Facebook-sidan Tosiruoka - Riktig mat till slutet av oktober.

Det ser bra ut just nu! Men - vad blir nästa målsättning? Kanske 400 fans till julen? Hur ska vi lyckas med det?

torsdag 28 oktober 2010

Vad vill ni utmana mig med i höst?

Septemberutmaningen uteblev, och illa ser det ut med oktober också. Jag har haft jättebråttom den senaste månaden, mest på grund av firmans grejer vid sidan om jobbet, och inser ju att mattipsen också har blivit glesa (vilket i och för sig i första hand beror på att recepten i höst har upprepat sig, vi har ätit få saker som är obloggade från förr).

Men en höstutmaning ska det minsann bli i alla fall! Tidigare utmaningar kan ni läsa om här. Vad skulle det kunna bli nu då? Funderade lite på inälvsutmaning, eller baljväxtutmaning? Kommer ni på något bättre?

onsdag 27 oktober 2010

Gris yttrefilé med potatis- och skockklyftor i ugn och gräddstuvad grönkål

Grönkål är bara så gott! Stora flickan är särskilt förtjust. Hon är kålfreak annars också, och grönkål tycks då vara det allra bästa i hennes smak.

Tid: 60/30 minuter. För 5 personer, räckte faktiskt till nästa dag också.

En hel grönkålsplanta skördades, men som tur är, har vi många. Kålen strimlades och frästes i smör tillsammans med hackad lök. Sen spädde mannen med grädde. Den här gången hade han faktiskt också slutligen stavmixat lätt (inte helt slätt utan bara lite) på slutet, så det blev extra fint. Smakade av med salt och peppar.

Grisfilén, som var över ett kg stor, fyllde mannen med lite grön sås och smorde också ytan lite med det, och fräste den runtom i lite smör. Han lade den in i ugnen med stektermometer på 200 grader tills mätarn visade 68 grader.

Potatis och jordärtskocka tog han rakt ur landet. Tvättade och klyftade, smorde med lite grön sås och olivolja, och lade på plåt i ugnen tills bitarna var mjuka men knapriga på ytan.

För ett lågkolhydratsrecept lämnar man bort potatisen och jordärtskockan - det blir gott ändå!

tisdag 26 oktober 2010

Tosiruoka tar emot pilotklienter i november!

Lider du av övervikt eller annan vardagsohälsa? Vill du försöka bli friskare genom att lära dig äta rätt? Jag tar emot klienter till 70 % nedsatt pris i november. Orsaken till rabatten är att jag ännu testar själva upplägget (även om du inte blir den första klienten!).

Jag utgår inte från myndigheternas kostråd, utan från naturlig kost. Det innebär att andelen kolhydrater i kosten inte är 55-60 %, utan individuellt anpassad till det som du ska må bra av. De matråd jag ger kommer att hålla dig mätt. Svältdieter tror jag nämligen inte på.

Kostrådgivningen är individuell och sker hos dig eller hos mig. Den första gången är 1,5 timme, de övriga fyra gångerna är en timme.

Första gången tittar man på nuläge, motivation, förväntningar, och målsättningar, och jag berättar allt som klienten behöver veta för att kunna starta sina nya matvanor. Vi utgår alltid från klientens kropp, livssituation och preferenser i matväg. Vi går grundligt igenom klientens nuläge och gör vägning och kroppsmätningar. Vi kollar upp när klienten kan starta, och kommer överens om hurdan mat som ska ätas och på vilket sätt. Jag ger alla tips och råd som behövs, receptkällor med mera. Efter första gången får man antingen fortsätta eller inte till de följande fyra gångerna. Tar man då hela paketet får man lite rabatt.

De följande tre gångerna följer man upp läget (först tätare, sedan glesare), väger sig, tar mått, och får också ringa eller mejla emellan om man har frågor. Jag kan ge fler mattips, berätta hur man ska tillreda något. Diskuterar eventuella problem och vad som gått bra, söker lösningar. Vi kan också tala om olika teman, t.ex. blodsockerbalansen, motion, eller vad som är aktuellt just för klienten. Den sista gången är en uppföljning, gärna lite senare än de föregående.

En förutsättning för 70 % rabatten är att jag får använda klienten som referens i min marknadsföring. Inget foto, bara med några rader text.

Kontakta mig på nina@tosiruoka.fi eller ring mig 045-2536 936, helst kvällar kl 20-22 eller må- och fre-eftermiddagar kl 13-18.

PS Det är stora flickan som gjort det vackra kollaget om olika element i hälsa.

Mat-statements hos oss


En statement per familjemedlem. Sen kan man bara försöka gissa vem som skrivit vad :).

måndag 25 oktober 2010

Läst: Olet mitä syöt av Hanna Partanen

Haha! Kanske inte typen av bok jag brukar läsa! Men jag tycker det är viktigt, då man jobbar med kostrådgivning, att läsa böcker av olika slag, skrivna av företrädare för olika läror. Och nu har jag då läst Hanna Partanens bok också.

Hanna är alltså kvinnan bakom TV-programmet "Olet mitä syöt", det vill säga den finska versionen av "Du är vad du äter". I programmet försöker hon hjälpa överviktiga personer att gå ner i vikt genom att bland annat rensa ut deras kylskåp. Hon rensar ut alla feta produkter och ersätter dem med lättfettsalternativ. Hon är näringsterapeut, och född 1979.

Boken, som är utgiven år 2006, har 160 sidor men tog bara några timmar att läsa. Den är nämligen full med stora bilder, ofta hela uppslag, och slutet av boken består av 30 sidor dietkostslistor (en två veckors diet) och 20 sidor recept.

Hanna berättar först en del fakta om vitaminer och andra näringsämnen. Det är ju helt bra information.

Redan i början av boken medger hon att hon själv har svårt att hålla vikten. Det kan jag tro, för med de leg. näringsterapeuternas råd blir de flesta mänskor hungriga och väldigt många feta.

Förutom att hon förordar margarin och dömer smör, säger hon bland annat två saker, som jag tycker är helt fel:
"Sokerin käyttö ei ole pahasta, jos muistaa syöda harkiten pahimpia piilosokeripommeja" ("Socker är inte av ondo, om du kommer ihåg att äta de värsta smygsockerbomberna bara ibland")
"Totta toki on, että rasva on periaatteessa lihottavampaa kuin esimerkiksi sokeri" ("Visst är det sant att fett i princip är mer fetmande än socker")
Varför håller jag inte med om det då? Jag anser att socker, tyvärr, är av ondo för de allra flesta överviktiga. Och fett är inte mer fetmande än socker, utan tvärtom. Det beror på insulinutsöndringen som sockret leder till, vilket fett inte leder till.

Hela principen i boken går ut, som alla andra dietisters, på att minska sina portionsstorlekar och lära sig behärska sin hunger. Alltså svältbantning, i motsats till hormonell viktminskning. Hon tycker alltså inte att man ska minska på sockret, utan fettet. Och den totalta energimängden, vilket som bekant gör en hungrig. 

Så nej - köp inte boken! Den är ganska värdelös, tycker jag.

Tosiruoka har nu telefonnummer!

Behöver du hjälp med kosten, eller känner du någon som behöver? Vill du boka mig för en föreläsning? Skicka e-post eller ring: nina@tosiruoka.fi, mobil 045-2536 936. Jag är säkrast anträffbar på firmanumret må och fre eftermiddagar kl 13-18 samt vardagskvällar kl 20-22.

Jag skrev om min Saunalahti experience tidigare. Här kommer del 2. Jag fick slutligen meddelande hem om ett rekommenderat brev, och åkte till posten för att hämta det. Det stod att man behöver ID, och det hade jag så klart med mig. Men se, tror ni det räckte? Nejdå - då meddelandet var på namnet Tosiruoka, mitt namn var inte med, så behövdes också utdrag ur handelsregistret, sa de på lokala posten! Jag tänkte att huhhuh, nu får jag spader. Nå - lyckligtvis fanns mitt namn nog med på det rekommenderade kuvert som väntade på posten, och jag fick efter många om och men mitt simkort. Hurra!

söndag 24 oktober 2010

Perfekt enkel vardagsmat: purjopotatissoppa med riven ost

Det här är en av våra vinterklassiker!

Tid: 45/15 minuter. För 5 personer.

En riktigt tjock purjo, eller några medelstora blir bra. Och så en skål potatis, kanske ett knappt kilo.

Koka upp åtminstone en halv liter buljong i en kastrull, man kan fylla på mer vätska senare om det blir för tjock soppa.

Skala potatisen, som ska vara mosig sort (eller skrapa bra - jag skalade inte alla då de är mina egna och dessutom ännu ganska fina), skär i stora bitar. Skär purjon i skivor. Jag brukar använda den vita delen och lite av den gröna också. Lägg till 1-2 lökar också om du vill.

Koka alltsammans i buljongen i minst en halvtimme, gärna lite längre. Vispa sönder potatisbitarna och purjon med vispel, antingen hand- eller elvisp, inte stavmixer! Smaka av med salt och peppar, eller lite grön sås eller örter i nån annan form om du råkar ha.

Riv ost till - vi hade glimminge den här gången med jag tycker emmentaler eller lagrad gouda. Använder du vegetarisk buljong blir det här en fin vegetarisk rätt också, även om jag tycker den blir godast med riktig buljong kokt på ben.

Levande ostron på härlig skaldjursfrossa

Så mötte jag äntligen mitt ostron. Jag har alltid velat smaka på ostron, men helt enkelt inte råkat på sådana förut. Igår var det dags, hos våra goda vänner.


Konceptet på festen upprepades redan för tredje gången: fem män samlas mitt på dagen och förbereder middagen, medan deras fruar och barn kommer när allt är nästan klart. Otroligt lyxigt. Killarna gillar det, och vad skulle vi fruar heller ha emot det?

Det här är ett matreportage, så det kommer tyvärr inga exakta recept! Men fungerar kanske som inspiration?

Meny på Skaldjursfrossa

levande ostron med citron eller rödvinsvinägrettsås
stekta pilgrimsmusslor med knaprigt bacon och gräslök
rökta hela räkor
stekt scampi med vitlöks- och persiljesmör och saffran
grillad hummer

Såser:
räk- och vitlökssalsa
ansjovisaioli
saffranssås med lätt chilismak
tryffelmajonnäs
citron- och hummerromsås

***
blåmusslor kokta i vin med vitlök och grädde
grönmusslor i gräddig tomatsås med chèvre

***
tiramisu
kaffe

Förberedelser:



  



Vid bordet:





Mamma mia, vad det var gott alltihopa! Ostronen var godare än jag vågat hoppas på, jag har ju bara hört att de känns slemmiga, och annat skrämmande. Men de smakade nyfångad fisk och stenig strand!

Mina personliga favoriter under kvällen var ostronen, pilgrimsmusslorna och scampi med saffran. Såserna var supergoda, kanske citron- och romsåsen samt ansjovisaiolin var de bästa.

Barnen fick egen mat, den här fina lasagnen.


Och - ganska stolta var vi nog när stora flickan och mellanflickan (12 och 10 år) spontant kom till bordet och ville äta var sitt levande ostron de med! Mellanflickan tog till och med två!

lördag 23 oktober 2010

Vasskomposttrampning i höstsolens sista strålar

Det finns vissa jobb på en egnahemshustomt som barn är bättre på än vuxna. Ett sånt jobb är vasskomposttrampning. Min pappa slår ganska mycket vass varje år, och det blir finfin kompost.


Men den sjunker rejält ihop under vintern, så det lönar sig att stampa ner den så gott det går medan man fyller komposten!


Man ska också gärna försöka fylla så bra man kan runt kanterna, för den drar ihop sig mot mitten, och kanterna blir alltid lägre än mitten. Dessutom torkar vassen i kanterna, så plankorna får gärna vara så täta som möjligt när man bygger lådan.


Så här ser den färdiga komposten ut. Fint att blanda i nästan all trädgårdsjord! Till potatisen är den fantastisk, för den är så lös att potatisen knappt är jordig alls när man tar upp den.

Värt att höra: Sanna Ehdin, "Finn din energikod"

En fin föreläsning var det! Sanna är verkligen inspirerande. Jag gjorde lite reklam tidigare i bloggen om det. Sanna Ehdin är fil. dr, immunolog och verksam som fri forskare, föreläsare och författare. Hon är dessutom företrädare för den nya hälsovågen, som hon kallar det.

Sannas föreläsning handlade om energi. Energin tar många former i världen. Många ser energi som bara t.ex. mekanisk energi, eller energi i form av kilokalorier som vi intar via maten. Men så enkelt är det minsann inte!

Tänk dig själv hur många saker du gör höjer din energinivå i kroppen, förklarade Sanna. Får inte alla till exempel mer energi av att tala med en person man tycker om? Och vilka andra saker ger just dig energi? Tänk ut och skriv upp!

Hjärtat spelar en stor roll i din energinivå. Hjärtat har ett starkt magnetfält, starkare än hjärnan. För att lugna ner ett oroligt hjärta kan 5-10 minuters avslappning eller meditation hjälpa. Det finns också undersökningar som stöder detta.

Andningen är viktig för energin du har. Många mänskor överandas faktiskt. Dessutom är det viktigt att andas in genom näsan, inte genom munnen. När man andas in genom näsan frisätts kvävemonoxid, som vidgar blodkärlen.

Sanna talade också om maten. Varför är processad mat dålig för kroppen? För det blir mish-mash - kroppen kan inte tolka maten så som den tolkar naturlig mat. Sanna jämförde det med att läsa en bok där bokstäverna är huller om buller. En mycket bra jämförelse, tycker jag! Hon betonade också att de flesta av oss lider av fettbrist, även hon själv har gjort det tills om började äta mer LCHF.

Här kommer ännu till sist Sannas bästa tips för bättre energi:
  • tillför energi varje dag
  • håll hög energinivå - no matter what!
  • rensa ut och välj bort!
Rensa bort saker och mänskoförhållanden som bara tar energi av dig, istället för att ge dig energi. Gör istället dagligen saker som ger dig energi. Fundera ut vilka saker som ger just dig energi, och gör dem!

Min bloggarvän majmamma har också skrivit om samma föreläsning: Sanna Ehdins energi.

fredag 22 oktober 2010

Tosiruoka shoppar!

Min firma har nu skaffat lite mer grejer. Jag har egentligen aldrig varit shoppinggalen, men för firman är det ändå ganska roligt att shoppa!

Tidigare har jag skaffat mest böcker, lite kontorsgrejer (bland annat hålslag) och en bokhylla, förutom kurser och föreläsningar alltså.

Men idag skaffade jag en våg, ett måttband och en tuschtavla.

Jag har aldrig ägt en våg, och konservativ som jag är så sökte jag egentligen en mekanisk våg och inte en digital våg. Jodå, jag är faktiskt väldigt konservativ i såna här praktiska frågor. Men de mekaniska gick bara till ca 130 kg och det räcker ju inte om man ska jobba med mänskor som lider av fetma. När jag inte hittade den perfekta vågen (förutom de på nätet som kostar typ 600 euro och mer...) tog jag till slut en lite billigare digital våg. Det var förresten roligt att väga hela familjen :).

Och måttband. Det behövs till att göra kroppsmätningar. Vi har ju bara byggarmåttband vi, såna där i metall ni vet. Stora flickan erbjöd sig att låna ut sitt, men Tosiruoka vill ha eget. Hittade till sist ett ganska kul, som man kan rulla in också.

Och tuschtavlan, ja. Jag saknade tuschtavla när jag hade mitt föredrag i måndags, för där fanns ingen tavla eller motsvarande, och jag gillar att rita upp saker ibland. Jag sökte i många butiker, även på Ikeas webbsidor, men hittade inget. Idag hittade jag sedan en på Biltema. Det är bara sååå roligt att ha en egen tuschtavla!

Nötter klar vinnare, knäckebröd inte poppis

Oktoberfrågan är nu avgjord. Det handlade om riktig mat, inte om godis som t.ex består mest av socker, stärkelse eller dåliga fetter.

Nötter av olika slag är klar vinnare! Följd av mörk choklad - över hälften av oss läsare tycker att mörk choklad hör till de fem bästa (riktiga) godisarna man kan tänka sig!

Olika ostar, både hårda lagrade och mjuka av brie-typ, kommer till nästa.

På femte plats kom slutligen råa grönsaker med eventuell dippsås till. Tätt följd av räksallad eller annan matig sallad samt turkisk yoghurt.

Allra minst populärt var knäckebrödet. Surskorpa gillar folk mycket mer! Också kronärtskockor i vinägrett, rågbröd och pumpafrön var också bland de minst populära.

Själv röstade jag på hård ost, kronärtskockor, mörk choklad, nötter och oliver. Om jag minns rätt. För jag gillar allt på listan utom mögelost och mjuk ost...

torsdag 21 oktober 2010

Kycklingbitar i ugn med svampsås

Det här var jättegott, även om jag inte kan ta äran eftersom det enda jag gjorde själv var skar lök och svamp.

Tid: 60/20 minuter + marineringstid några timmar. För 5 personer.

Kycklingbitarna, som var lår som delats itu som på bilden, marinerades först några timmar i en blandning av turkisk yoghurt, citronsaft, lemon tahini och röd sås (som egentligen var grön sås för den var gjord på egna gröna tomater den här gången).

Så stektes kycklingbitarna i ugn, 200 grader, tills de var genomgräddade. Det är bäst att kolla när de känns bra.

Till detta lagade vi en svampsås på bruna champinjoner och torkad trattkantarell, med creme fraiche och grädde. Svampen klyftas först och fräses sedan i smör, likaså en hackad lök, och så späder man med grädde och creme fraiche och låter det puttra en god stund. Ugnsstekt klyftpotatis hade vi också till. Mums!

onsdag 20 oktober 2010

Tosiruoka föreläste för Jobb&Mat

Tosiruoka - Riktig mat gjorde debut iförrgår genom att föreläsa om ämnet naturlig kost och hälsa för en grupp trevliga mänskor som samlas under namnet Jobb&Mat i Hagalunds kyrka, Esbo, varje måndag kl 19. Min pappa är med där och de övriga är ungefär i samma ålder. Gruppen, som hör till församlingen, samlar bland annat in kläder och skor åt gatubarn i Tallinn. De för själva dit grejerna så man vet att hjälpen går fram.

Tillställningen var trevlig och ledig, och det var 10 personer som lyssnade och diskuterade, samtidigt som vi drack kaffe och te.

Jag hade lagt upp föredraget i tre delar - mänskans artriktiga kost (där jag bland annat talade om evolutionen och kolesterolhypotesen), näringsfysiologi (vad är metabolt syndrom, hur uppstår det, mm) och riktig mat (tillsatser, processad mat, ...).

Särskilt mycket diskussion väckte kolesterolet och livsmedelstillsatserna. Också kostråden för diabetiker väckte intresse. Många bland åhörarna, kanske alla, hade olika erfarenheter av ohälsa och välfärdssjukdom både själva och hos sina anhöriga. Det blev mycket frågor och mycket diskussion. Jag blev ombedd att komma tillbaka och tala mer redan efter två veckor!

Fyra favoriter drar ifrån...

De fyra favoritgodisarna nötter, mörk choklad, hård lagrad ost och mjuk ost har dragit ifrån rejält! Jag talar alltså om enkätet till höger i bloggen. Men den femte platsen kämpar nu mååånga om: råa grönsaker med dipp, räk(- och annat matig)sallad, turkisk yoghurt, vindruvor, surskorpor, fylld avocado och mögelost! Hur ska det här sluta? :)

Fanns det inget godis ni saknat på listan då? Själv kom jag på en sak i alla fall: rödvin (klunk!). Ikväll har jag tagit lite rödvin och mörk choklad.

tisdag 19 oktober 2010

Hört: Näringsterapeut Anette Palssa på Terveys-mässan

På söndagen, då jag besökte mässan Terveys (Hälsa) i Helsingfors mässcentrum, var det inte så mycket program som handlade om kost och näring. Men en intressant föreläsning verkade det finnas, näringsterapeut Anette Palssa med ämnet "Haasteena syömisen hallinta. Miksi ravitsemustietous ei aina riitä muutokseen elämäntavoissa", dvs om hur man håller koll på sitt ätande. Anette Palssa är bekant från bland annat Valio Olo, en tjänst för företag för att befrämja välmående på olika plan.

 Palssa talade en knapp halvtimme totalt. Hon började med att säga något riktigt klokt - att var och en har sitt eget maskineri och behöver därför lite olika kost.

Sen berättade hon sin åsikt om varför mänskor är överviktiga. Det beror enligt Palssa på att generna hos de mänskor som kan lagra överflödig energi som fettvävnad har varit starka, och idag i överflödet av mat och det stillasittande levernet är genen till besvär. Det här är en allmän förklaring hos dietisterna. Visst ligger det något i det, men mänskan lär faktiskt under stenåldern bara ha tillbringat 2-4 timmar om dagen med att samla eller jaga, resten av dagen kopplade man av och hade trevligt tillsammans. Satt och sjöng och berättade historier, dansade. Lite som idag, tror jag, men mer avkopplat.

En annan bra sak Palssa betonade var att man inte ska stirra sig blind på sin vikt. Det är hur man mår och hur man känner sig som är viktigt. Hon ansåg också att man ska ha konkreta målsättningar som man kan mäta, men att de inte behöver anges i kg eller cm.

Hon talade länge om ändringsprocessen. Hur man motiverar sig själv. Helt bra saker. Men en sak höll jag absolut inte med om - att man inte får gå till ytterligheter t.ex. genom att avstå helt från godis. Men hallå? Säger du åt en alkoholmissbrukare att han inte ska sluta upp utan ta ett litet glas då och då? Jag blir väldigt irriterad på att de allra flesta dietister lär ut saker så här. Förstår dom inte att en del mänskor faktiskt behöver ta helt avstånd från socker i alla former, och att sockersuget ofta också försvinner automatiskt med lågkolhydratkost?

Många bra saker, och definitivt bland de klokare dietisterna jag hört. Dessutom ser hon väldigt sund ut själv! Men det där med att alla bör utgå från att man måste kämpa och kontrollera sitt ätande stör mig. Som om dietisterna är blinda för att det finns feta som finner balans, utan hunger och kämpande med kolhydratkost.

När snålheten bedrar visheten - min Saunalahti experience

När man har en blogg och blir besviken på ett företag, då ska man ju skriva om det, eller hur? Det här är min upplevelse med Saunalahti. (OBS! Tråkvarning ;)

27.9 beställde jag en telefonanslutning från Saunalahti, för min firma. Eftersom jag ännu har jobbtelefon valde jag den billigaste tänkbara anslutningen, som kostar bara typ en euro i månaden i fast kostnad. Det gick jättebehändigt på nätet, tog bara några minuter, det efterfrågades Y-beteckning för företaget, och den hade jag haft redan i två veckor så det gick fint. Det enda som tog tid var att välja numret, som jag fick välja bland över hundra tillgängliga. Allt var bra, bekräftelse kom behändigt per e-post, och efter några dagar ("lähipäivinä") skulle SIM-kortet komma med posten. Jag väntade.

5.10 fick jag ett brev från Saunalahti, där man säger att tyvärr kan ingen anslutning skapas, för firman antingen finns inte eller så är adressen fel eller så bor jag utomlands. Nå - jag ringde dit (köade, osv) och berättade att min firma först den 3.10 kommit i handelsregistret men Y-beteckning är den jag angav och allt borde vara klart. De sa att tja, firman måste vara i handelsregistret. Jag sa, att nå nu är den där, så skicka mig SIM-kortet. De sade bra, SIM-kortet kommer i slutet av veckan (det var då tisdag).

Veckan går, det blir måndag, och tisdag, men inget SIM-kort. Jag ringer dit på nytt, och de har ingen aning om att jag ringt dit redan en gång. Killen jag talade med då har inte gjort nånting åt saken. (Vilket bevisas av att ett identiskt brev som 5.10 kommer hem till mig på nytt dagen därpå dvs 13.10!) Jag är lite upprörd, men hon lovar fixa det, och jag ska få mitt SIM-kort, tyvärr inte på hela den veckan heller, men i början av denna vecka (som vi nu lever). Jag tackar så mycket.

Nå - igår, 17.10, hittade jag Saunalahtis brev i posten för tredje gången. Det kändes oroväckande tunt - inget SIM-kort. Istället var där en räkning på 300 euro - så kallad garantiavgift! Ska betalas in senast 11.11, annars blir det ingen telefonanslutning, och betalas tillbaka efter ett år om man skött sig.

Hallå! Jag har reserverat typ 10 euro för telefonkostnader, inte 300 euro! Jag ringde till dem, en tredje gång, köade, talade. Damen förklarar att det är antingen kreditstörningar eller så saknar de information om företaget. Jag undrar vad de vill veta mer, och berättar att jag knappast kan ha kreditstörningar eftersom jag inte haft någon verksamhet ännu. Hon anser först att det nog tyvärr inte kan hjälpas, men efter att jag prompt berättat att jag vägrar betala denna summa erbjuder hon sig att kolla upp detta med kredit-nånting medan jag väntar på linjen. Och 6 minuter senare återkommer hon med den glada nyheten att jag nog kan få telefonanslutningen även utan denna garantiavgift. Så jag rev den itu, och väntar nu för fjärde gången på när mitt SIM-kort ska dyka anlända...

Så - "lähipäivinä" (= "inom de närmaste dagarna") är nu redan dryga tre veckor. Och det är också orsaken till att mitt nya firmatelefonnummer 045-2536936 fortfarande inte funkar. Vad lär vi oss härav - att snålheten bedrar visheten?

måndag 18 oktober 2010

Veckans klassiker: hemlagad leverlåda

Visst kan man laga leverlåda själv, men ett litet projekt är det nog även om det inte är särskilt jobbigt. Kanske ändå värt det? Visst var den god i alla fall.

Tid: 2,5 h/20 minuter. För 5 personer, för en till två gånger.

Kokade först ca 2 dl grötris i ca 1,4 liter mjölk (tog ca trekvartstimme). Vi hade 400 gram lever som vi "malde" i hushållsassistensen (med skärbladet). Hackade ett par lökar ganska fint, kryddade med salt, vitpeppar och mejram. Knäckte i två ägg. Russin enligt smak, 4 msk sirap.

In i ugnsformen med massan, och in i 175 graders ugn i 1-1,5 timme. Och så är det klart! Äts med rårörda lingon eller lingonsylt, eller helt enligt smak och tycke. Min familj åt den faktiskt med brun sås och potatis ena dagen, när jag var borta. Det funkade också!

Testar omega-3-kosttillskott

Ja-a hörni. Det där med kosttillskott. Det är ett ämne jag inte ännu bildat mig en klar åsikt om. Ska man ta kosttillskott eller inte? Vem ska ta? Borde alla ta? Skulle alla må bättre av att ta? Åsikterna är delade.

Det man vet är att mänskor som använder kosttillskott har bättre hälsa än personer som inte använder kosttillskott. Och att vitaminer och mineraler i form av kosttillskott upptas bara till en bråkdel av kroppen, jämfört med vitaminer och mineraler i riktig mat.

Det man också vet är att mänskor som använder kosttillskott är personer som annars också bryr sig mer om sin hälsa, och följaktligen äter hälsosammare, t.ex. mer grönsaker. Så man vet inte om kosttillskotten har nån betydelse alls faktiskt.

Personligen har jag varit mera på motståndarsidan. Riktig mat är det som gäller. Svårigheten ligger i det att dagens riktiga mat är så mycket näringsfattigare än t.ex. stenålderns riktiga mat. Vi kanske behöver tillskotten i alla fall?

I vintras tog hela vår familj D-vitamintillskott för första gången. Vi hade aldrig tagit några tillskott förut, inga multivitaminer eller dylikt. Erfarenheten är god, jag tror fyra av oss fem gick igenom svininfluensan men det tog bara ett par dagar, och den femte var helt frisk hela hösten. Trots att hela klasser var däckade. Men så klart kan jag inte veta om det var D-vitaminets förtjänst.

Omega-3-tillskott är något många rekommenderar. Det är nämligen så att omega-3- och omega-6-fettsyrorna är essentiella, och deras balans påverkar superhormonerna i vår kropp, de så kallade eikosanoiderna, som styr en otrolig mängd andra hormoner i kroppen. Förhållandet mellan omega-3 och omega-6 är i dagens kost förvrängt. Förhållandet borde ligga på högst 1:4. På stenåldern antas förhållandet ha varit 1:1 hos folk som lever på fisk och skaldjur (omega-3-fettsyror finner man mest där), och 1:2...1:4 hos andra folk. I dagens läge är förhållandet hos personer som äter västerländsk kost i genomsnitt 1:15! Det innebär att vi får på tok för lite omega-3 i oss och för mycket omega-6.

Ett felaktigt förhållande mellan omega-3 och omega-6 fungerar inflammatoriskt för kroppen, och antas vara en riskfaktor i bland annat åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Omega-3-fettsyrorna eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) är de mest långkedjade omega-3-fettsyrorna, med 20 respektive 22 kolatomer i fettsyremolekylen. I strikt mening är bara alfalinolensyra (ALA), med 18 kolatomer, essentiell, men syntetiseringen av den till EPA och DHA är begränsad. Dessutom får vi för lite alfalinolensyra också. Därför behöver mänskokroppen också EPA och DHA för att må bra. Vi får dem endast ur fisk samt i viss mån ur gräsbeteskött, som det är ganska svårt att få tag på. Dagens processade mat kryllar av omega-6-fettsyror, t.ex. solrosolja och majsolja, och även säd är rik på omega-6. För mycket av dem förvränger balansen ytterligare.

Nå - nu har vi (familjens vuxna) beslutat att testa omega-3-tillskott, med just dessa långkedjade EPA och DHA, för ett par månader. Jag har nu tagit två kapslar. Det finns många av dessa på marknaden, och tyvärr är inte alla bra. En del lär innehålla härsken olja. Det får man reda på genom att söndra kapseln och smaka på oljan. Kapslarna ska för övrigt hållas mörkt och svalt. Omega-3-fetterna härsknar mycket snabbt - ni vet hur gammal fisk kan lukta. Duo har klarat sig bra i test, så jag valde det märket. Återkommer senare med rapport om hur vi mår!

söndag 17 oktober 2010

Tosiruoka föreläser imorgon

På måndagen ska jag hålla min första "riktiga" föreläsning i Tosiruoka-firmans namn. Det är för en liten förening, och föreläsningen är inte öppen för allmänheten. Lite praktik för mig är det samtidigt. Det kommer att handla om mänskans artriktiga föda, om riktig mat, och om hur övervikt och diabetes uppstår och behandlas.

Det blir ganska ledigt har jag förstått, kanske mer en diskussionskväll än en föreläsning egentligen. Ingen powerpoint-show. Bara jag, och riktig mat. Utlovar rapport efteråt!

Besök på Terveysmessut

Den årliga mässan Terveys, dvs Hälsa, var nu i veckoslutet i Helsingfors mässcentrum. Jag tillbringade nästan hela söndagen där för att "känna på isen", dvs diskutera med företag och andra utställare för att se hur de ställer sig till lågkolhydratkost och andra idéer jag har. Det lyckades bra. Härligt när alla står och bara väntar på diskussion, så det är ju lätt att prata då. Och så ville jag se hurdan mässan är ifall jag kanske är där själv på jobb nästa år, man vet ju aldrig :).

Träffade dessutom äntligen Christer Sundqvist live, det är mannen bakom bloggen Veteraaniurheilija. Jag hade mejlat med honom förut men aldrig träffat honom.

Jag hade också tänkt skaffa ett måttband (för kroppsmätningar) och en våg. Men det hittade jag inte! Mätningar erbjöds visserligen på flera ställen, både midjemått, kolesterolvärden, blodtryck, och så dessutom hårbottenanalys och hudanalys... Var ska jag månne hitta ett bra måttband och en våg då? Jag har aldrig köpt eller ens ägt en våg så jag är ju lite bortkommen...

Dummast på mässan var kvinnan från hjärtförbundet när jag frågade henne på vilket sätt den hjärtmärkta olivoljan skiljer sig från annan olivolja. Hon höll med om att användningen av hjärtmärket kräver en motivering, men själva motiveringen hade hon inte en aning om.

Gulligast var de dansande barnen från dansskolan DCA, på bilden.

Jag knöt flera givande kontakter, bland annat till ett par fysioterapeutfirmor och coachingföretag. Hörde också några föredrag, bland annat näringsterapeuten Anette Palssa under ämnet "Haasteena syömisen hallinta. Miksi ravitsemustietous ei aina riitä muutokseen elämäntavoissa", dvs om hur man kontrollerar sitt ätande. Jag ska senare skriva ett skilt inlägg om hennes föredrag.

lördag 16 oktober 2010

Läst: Satumaista voimaa arkeen av Paula Heinonen och Satu Silvo

Paula Heinonen, vars föredrag jag berättade om i ett tidigare inlägg, har skrivit flera böcker. Den här boken har hon skapat tillsammans med Satu Silvo redan år 2004.

Boken, som har 130 sidor, är väldigt, väldigt lättläst. Den är skriven som en dialog mellan Paula och Satu - Satu ställer frågor och antaganden om hälsa och kost, och Paula svarar. Den går trots det ganska långt på djupet vad gäller näringsfysiologin, men utan att hänvisa till vetenskapliga källor eller undersökningar.

Boken handlar mest om immunförsvaret, och allra mest om tarmen och tarmens bakteriaflora, och hur den hålls frisk. Den behandlar också, men inte lika ingående, bland annat inflammationer, sötsug, övervikt, PMS och motion.

Det mesta i boken kan jag hålla ganska bra med om. Men - som jag berättade om hennes föredrag - Heinonen har helt tydligt haft en viss fettskräck förut, och den syns i dessa böcker. Däremot betonar hon vikten av de fleromättade fettsyrorna, och särskilt omega 3-fetterna. Men eftersom hon är vegetarian måste hon ta de långkedjade omega 3-fetterna (EPA och DHA) som kosttillskott. Enligt mig är det inte riktig mat, inte riktigt!

Kosten hon förespråkar är vegetarisk levande föda. Hon tror, enligt boken, inte på att man kan leva frisk på en strikt animalisk kost. Vilket jag själv inte håller med om, för mänskan är evolutionärt sett faktiskt anpassad till animalisk kost. Det har jag skrivit ett inlägg om tidigare också.

Hon förespråkar en hiskelig mängd fibrer i tid och otid. Med hjälp av fibrer kan man säkerligen nå en bättre hälsa men det kan nog bli för mycket av det goda också, tror jag. Många magar tål inte så mycket fibrer, i synnerhet olösliga fibrer (som vi huvudsakligen får genom fullkornsspannmål). För många är en animalisk kost, med en vettig mängd grönsaker till, mycket bättre. I boken erkänns detta faktum inte - allt handlar om levande föda. Jag tycker man ska vara mer flexibel än så - varken strikt LCHF eller strikt vegankost passar åt alla, även om tusentals mänskor ätit sig friska på just en av dessa, eller andra relativt radikala dieter!

Boken innehåller många recept, som ser helt goda ut, och säkert är nyttiga. Men de är ganska radikala veganrecept. En del mänskor kan tycka att det är svårt att hålla sig till lågkolhydratkost i vardagen, men det är nog minsann svårare att äta bara levande föda. Så recepten kräver en hel del av en. Man måste t.ex. grodda och centrifugera färsk saft dagligen för att kunna äta de smoothies hon anser är grunden i en hälsosam kost.

Med andra ord, en trevligt bok med mycket nyttig information, men ganska snäv i sin vinkling.

Äppelsaft i mehumaija

Vi undrade länge om man kan laga äppelsaft i mehumaija (saftmaja). Nå, det var bara att prova!

Tid: 2 h/30 minuter. Två liter blev det.

Mannen skar syrliga äpplen i fyra bitar så att han lämnade kärnhusen kvar. Rakt in i saftmajan. Och socker enligt smak och tycke, beroende på hur sura äpplen man har, så klart. Resten av processen var ungefär som med bären. En gång tog vi också och rörde om i grytan, de mosiga äpplena ville annars täppa till hålen.

Saften blev jättegod! Betydligt svagare än bärsaft så klart, man får blanda i förhållandena 1:2...3. Smaken påminner lite om rabarbersaft av någon orsak...

fredag 15 oktober 2010

Grönsakspurésoppa på grytrest

För en ganska lång tid sedan lagade vi en kycklinggryta med grönsaker, och det blev en liten skvätt över. Och en så fin buljong ska man inte slänga bort, utan spara i frysen, även om den ser sottig ut.

Tid: 40/10 minuter + upptinande av buljongrestenr. För 5 personer.

Den lilla grytresten på ett par dl, med prima kycklingbuljong och lite mosiga grönsaker i, tog vi fram kvällen innan ur frysen och lade i kylskåpet. När maten skulle lagas var det bara att koka upp buljongen, tillsätta lite vatten och grönsaker (vi hade den här gången potatis, två lökar, morot, kålrot och palsternacka men det går lika bra med t.ex. blomkål, squasch och tomat) och koka mjukt.

Till sist kan man röra i lite grädde eller creme fraiche om man vill. Smaka av med salt och peppar och eventuellt andra kryddor. Klart!

Havregrynsgröt på hela havregryn i bakugn

I vår bakugn har vi i år lagat risgrynsgrön, korngrynsgröt och havregrynsgröt. Här kommer anvisningen för havregrynsgröten, som i princip är helt lika som de andra grötarna men med mer gryn i förhållande. Observera att det ska vara hela gryn - inte flingor!

Tid: 2 minuter + 10 timmar i ugn. För 5-6 personer.

Ta ett ugnsfast kärl. Häll i 3,5 dl hela havregryn, 1 tsk salt och 1,5 liter mjölk. Det går att använda lättmjölk eller röd mjölk eller en blandning av mjölk, grädde, vatten. Lägg en bit aluminiumfolie på (du kan använda samma foliebit åtminstone 10 gånger), och gör 10-20 hål i den med en kniv. Ställ formen i bakugn som är 100-150 grader varm på kvällen, och gröten är klar på morgonen.

Bäst blir gröten om temperaturen är precis över 100 grader. Ju hetare ugn, desto mer extra vätska bör man lägga. T.ex. om det är 130 grader får man lägga ett par dl extra för det kommer att koka bort mer.

Jag tyckte havregrynsgröten var helt supergod, den godaste hittills!

Vi har lagat bakugnsgröt också på bland annat risgryn och krossade korngryn.

torsdag 14 oktober 2010

Sveriges fetaste man - fortsättningen

Inlägget jag skrev häromdagen om Sveriges fetaste man, med länkad dokumentärsnutt, har en fortsättning också: Sveriges fetaste man, avsnitt 2.

Här åker han på behandlingshemmet i Danmark, och följs upp en tid efter det också. Hans problem är en kraftig hormonell störning i kroppen, med kraftigt förvrängda insulinnivåer, och botemedlet kallas kolhydratfattig diet. Läkarna har tyvärr inte ännu kommit fram till det.

onsdag 13 oktober 2010

Fullärd företagare? Not...

Nu har jag äntligen klarat av den lagom korta men intensiva företagarkursen Minustako yrittäjä?, arrangerad av Cimson koulutuspalvelut. Jag valde att gå två av de åtta gångerna, de som behandlade marknadsföring, i följande omgång av kursen då jag skulle ha missat en gång på grund av kursen i kinesisk läkekonst. Så därför tog kursen slut först igår, även om kursen startade redan 13.9. Och dessa kurser är också en orsak till att det blivit mindre mattips här på bloggen på sistone än vanligt.

Kursen är verkligt bra, även om jag inte får pengar för att säga detta :). Fyra olika föreläsare, plus gästföreläsare från ELY-keskus och Tapiola (försäkringar), så det blev lagom omväxling. Ganska långa intensiva kvällar, från 17.15 - 20.30. Alla föreläsare har varit bra, men allra roligast var den sista, Jukka Tuunanen, som lärde ut "allt" om marknadsföring på två kvällar.

Kursen, som alltså är gratis bara man ryms med, erbjuder utöver föreläsningarna även ett nätmaterial med presentationer och videon. Särskilt businessplansdelen i nätmaterialet är jättebra.

Jag har lärt mig massor om lönsamhetskalkyler, bokföring, beskattning, businessplanering, segmentering, marknadskommunikation, reklam, försäljning och prissättning. Särskilt givande har det också varit att träffa och diskutera med andra nyblivna och blivande företagare i olika branscher.

De största huvudbryna för tillfället är att få igång allt med bokföringen och beskattningen, samt försäkringarna. Jag har anlitat en bokförare och skickat första knippet med kvitton åt henne, men det känns ändå osäkert. Och det där med moms och förskott. Lyckligtvis behöver jag inte göra boslut och deklaration förrän i slutet av år 2012, eftersom det första bokföringsåret får vara upp till 18 månader långt.

Försäkringarna är jobbiga mest för att mitt eget försäkringsbolag gav en betydligt sämre offert än två andra. Jag har försökt diskutera, men de har helt enkelt ett högre minimilönebelopp och därför blir premien betydligt högre. Har ännu inte kunnat bestämma mig så för tillfället går jag oförsäkrad och planerar inleda verksamhet så där helt fysiskt redan nästa vecka... börjar bli bråttom!

tisdag 12 oktober 2010

Kronärtskockor med smööör...

Nam! Det här är bara sååå gott. Ett lagom kvällsmål blev det åt oss den här gången.

Tid: 50/5 minuter. För 5 personer.

Skockorna kokas i saltat vatten tills de är mjuka, vilket beroende på deras storlek tar 30-45 minuter ungefär. Jag hade två ganska stora skockor den här gången. De mindre är nog trevligare, men det finns sällan små i butikerna. De här två räckte som kvällsmål för fem.


Sedan låter man skockorna rinna av uppochner i ett durkslag medan man smälter smör i en kastrull, och tillsätter lite extra salt och citronsaft i smöret.

Så här äter du skockorna: Var och en har en äggkopp med smör. Du tar loss ett blad åt gången, doppar det i smöret, och drar med tänderna av det ätbara.

Kronbladen blir tunnare och tunnare ju längre in mot blommans mitt du kommer. När alla blad tagits loss återstår hjärtat. Men först måste "luddet" bort. Dra loss luddet, och ät sedan upp det goda hjärtat!

Oktoberfrågan: hurdant godis gillar du?

Dags för oktoberfrågan! Den handlar om godis. Men... lite fräck är jag nu för den handlar ju inte om vilket godis som helst, utan bara om... just det - riktig mat! Rösta på dina 3-5 favoritgodisar i enkätet till höger. Och jag vet att det blir svårt för dig att välja högst 5, men du får kämpa lite :).

Finns din favorit inte med? Eller vill du precisera till exempel din favoritost, favoritnöt eller favoritsmörgås? Svara då här med en kommentar i stället. Och du får gärna svara med onyttiga godissorter också.

Eftersom jag tack vare Facebook-gruppen har fått flera nya finskspråkiga läsare vill jag påpeka att det är helt OK att kommentera på finska också!

måndag 11 oktober 2010

Är du rädd för ketos?

Du har kanske hört om ketos någon gång. Troligen har du nångång själv upplevt ketos, kanske under eller efter en magsjuka, till exempel. Eller vid bantning. Jag vill nu berätta för dig vad ketos är, för jag råkade idag på en person som sade att hon inte vill rekommendera lågkolhydratkost åt någon, för ketos är farligt. Men är det det?

Ketos är ett tillstånd som uppstår i kroppen vid svält eller tillfällig energibrist. Kroppens muskler och organ är väldigt flexibla, de kan nämligen använda både glukos (blodsocker) och fett som energikälla. Men hjärnan, den kan inte använda fett! Hjärnan vill ha glukos, annars strejkar den.

Får hjärnan inte glukos så har kroppen ett reservsystem som träder i bruk snabbt: ketos. Under ketosen tillverkar levern ketonkroppar, som hjärnan glatt nöjer sig på ända tills kroppen kan ge den glukos igen, antingen via kosten eller via stimulerad glukosproduktion (glukoneogenes) av aminosyror och glycerol i levern. Aminosyrorna kommer från proteiner i kosten, och glycerolen från fetter.

Ketos är ett helt naturligt tillstånd, som troligen förekom titt och tätt hos våra förfäder redan under stenåldern. Det har inte hittats några skadliga effekter med ketos.

Tyvärr blandar många ihop ketos med ketoacidos, som är ett helt annat tillstånd. Det enda gemensamma med dessa är att levern bildar ketonkroppar vid bägge. Vid ketos bildar den just så mycket som hjärnan behöver för att fungera, men vid ketoacidos mångfalt mer, vilket kan leda till att blodets pH-värde sjunker kraftigt (ketonerna är syror), och är livsfarligt. Men ingen mänska får ketoacidos av lågkolhydratkost! Ketoacidos förekommer nämligen endast hos personer med obehandlad diabetes typ 1 eller långvarig svår alkoholism.

Ketosen är med andra ord inte farlig. Den är ganska behaglig faktiskt, enligt min egen upplevelse. Jag har fastat några gånger i mitt liv i ungefär en vecka, och varit i ketos. Kroppen känns lätt, och hungerkänslorna försvinner (men kommer tillbaka när man börjar äta normalt igen). Man har massor med energi.

Vid lågkolhydratkost kan kroppen vara mer eller mindre i ketos emellanåt, eller så inte. Mänskans energianvändning har stora individuella skillnader. När glukoneogenesen väl kört igång upphör ketosen ofta helt. Hur som helst, kommer sockret inte via maten ser kroppen till att hjärnan får den energi den behöver, antingen med ketonkroppar eller genom glukos som levern tillverkat. Jag tycker det är fiffigt!

Jag söker en grafiker samt webbsidshjälp

Är du grafiker? Eller känner du en grafiker som skulle vilja göra ett minijobb till ett förmånligt pris?

Min firma Tosiruoka behöver en logo så snart som möjligt. Jobbet skulle innebära att skapa eller alternativt rita rent en logga jag själv skissat, samt skapa de filer och färgdefinitioner som behövs (för bl.a. tryckjobb). Detta jobb borde inte ta många timmar.

Efter det finns det extra grafikerjobb med det visuella på webbsidan, broschyr, samt dokument- och ppt-template.

Dessutom behöver jag hjälp med att skapa webbsidorna rent tekniskt sett. Jag har OVH-Hostings webbhotell och de verktyg som erbjuds där och jag verkar inte komma igång på egen hand.

Ta gärna kontakt: nina@tosiruoka.fi

söndag 10 oktober 2010

Råstekt potatis med gröna tomater och kallskuren kassler

Nu tar vi upp det sista av potatisen i landet. Med ganska lite kött kvar från gårdagens kassler beslöt jag att råsteka potatisen, för man blir minsann mätt av råstekt potatis!

Tid: 40/20 minuter. För 5 personer.

Började med att tvätta potatisen och skrubba den med borste, och skiva lagom tjockt, ca 0,5 cm skivor. Dem stekte jag i mycket smör i gjutjärnspanna. Rörde om emellanåt, och klickade i lite mer smör. Tillsatte två klyftade gröna tomater efter halva tiden, jag tror potatisen totalt stektes ca 30 minuter. Saltade med kvarn.

Skar upp köttet tunt. Jag ångkokade också trädgårdens sista rosenbönor. Vi serverade dem med det sista av persilje- och ringblomssmöret jag lagade tidigare. Slutligen serverade vi också lite äppelchutney till.