tisdag 31 augusti 2010

Läst: Jag äter och förblir smal av Michel Montignac

Montignac-metoden är en viktminsknings- och viktkontrollmetod som använts ganska mycket och framgångsrikt sedan 1990-talet. Jag läste boken som fransmannen Michel Montignac skrivit.

Boken har ca 250 sidor och är ganska lätt skriven. Den innehåller många kloka ord. Men den har en ganska stor rädsla för mättat fett utan att den egentligen kan förklara varför. Däremot anser den nog att hyperinsulinism är den huvudsakliga orsaken till både fetma och diabetes, vilket stöds av aktuell forskning också. Han förklarar på ett ganska enkelt och överskådligt sätt hur kroniskt höga insulinvärden leder till fetma. Det vill säga effekten av kolhydrater med högt GI (glykemiskt index).

Metoden skulle jag beskriva som en form av GI. Man äter ganska mycket kolhydrater, men de ska alltid ha lågt GI, ganska mycket proteiner, och ganska snålt med fett. Ju mer övervikt, desto lägre GI. Jag tror metoden kan fungera för dom flesta mänskor, även om de finns många sådana som behöver striktare LCHF för att bli friska.

Enligt Montignac ska man äta en kolhydratrik frukost, men till lunch och middag äta mer proteiner. Varje måltid ska ha en viss balans.

Intressant i boken tyckte jag var ett långt kapitel om socker, dess historia och användning under de senaste 200 åren. Ända in på 1800-talet var sockret ganska sällsynt och såldes till och med på apotek, men efter att man började odla sockerbeta i europa blev sockret mer allmänt.

Sämre sidor i boken tyckte jag var de "planerade avstegen" Montignac ingående beskriver. Varför göra avsteg? Han erkände att en stor del av mänskorna är sockerberoende eller sockermissbrukare, ändå beskriver han under tiotals sidor hur man kan göra avsteg i dieten. Det blir liksom helt för invecklat. En annan del var de syntetiska sötningsmedlen. Han tycker de är ett bra alternativ till socker, trots att han erkänner att de höjer insulinnivåerna och kan rådda till kroppens ämnesomsättning.

Boken är helt OK, men tillförde inte mig så mycket nytt. Jag tycker det finns flera bättre böcker nu, även om Montignac på 90-talet säkert var mer ensam om sina läror.

måndag 30 augusti 2010

Skåpdörren gläntar...

Jag har suttit i två veckor och gruvat mig över beslutet att säga upp mig eller fortsätta jobba och starta upp på deltid, velat av och an. Men nu vet jag hur jag ska göra. Det klarnade häromkvällen efter ett kort samtal med mannen.

Det som stört mig mest är hemlighållandet. Jag har känt på mig att mina närmaste kolleger anar att något är på gång i mitt liv, men ingen frågar ju något, kanske av finkänslighet. Män är ganska konkreta ibland - mannen föreslog att jag kan väl berätta om företagsplanerna på mitt jobb då. Ja, just det, varför inte?

Så fort jag hinner ska jag tala med min chef och berätta hur saker ligger till. Utan att ta ställning till om och när jag vill sluta jobba där, för det är ändå inte ännu aktuellt. Så är det inte hemligt mera. Så kan vem som helst få veta det på mitt jobb. Då kan jag registrera firman och börja marknadsföra mig helt fritt. Då kan jag skriva mitt riktiga namn på min blogg, så den som vill får veta vem jag är. Visst?

Snabb halvvarm lunchsallad på blomkål, ägg och paprika

Tid: 18/8 minuter. För 3 personer.

Började med att koka 5 ägg i ca 9 minuter. När de var klara tog jag upp dem och lade i samma vatten ett litet blomkålshuvud i buketter samt en halv tesked salt. Medan jag skalade äggen fick blomkålen förvällas 2-3 minuter. Hackade äggen och rörde ner dem och blomkålsbuketterna i en skål. Tillsatte en ordentlig skiva smör (ca 80 gram kanske) och lät den smälta. Rörde i ytterligare en tärnad paprika och en näve hackad persilja. Mums!

söndag 29 augusti 2010

Frukost- och mellanmålstips i äppelsäsong: äppelgröt på korngryn

Det här var då jättegott! Jag försökte komma ihåg hurdan äppelgröt min mamma brukade laga i min barndom, för den var så god. Tyvärr kan jag inte fråga henne då hon inte är kvar längre, men jag kanske kom ihåg i alla fall.

Tid: 60/15 minuter. Jag lagade ca 3 liter gröt så det räcker för några dagar.

Kokade upp 2 liter vatten och hällde i ca 4,5 dl krossade korngryn. Så skar mannen ganska många äpplen i tärningar, åtminstone 15 stycken, och de fick koka med. En tesked salt satt jag med och en matsked socker (beror på hur sura dina äpplen är, så klart). Skulle jag haft en kanelstång så hade jag lagt med den också! Efter ca 40 minuter var allt klart.

Vi åt med mjölk och lite kanel.

Frukosttips i äppelsäsong: bircher-mysli

Det här var den godaste myslin barnen ätit i hela sitt liv, sa de. Vi vuxna höll med. Helt otroligt gott var det. Rekommenderar verkligen!

Tid: 2 minuter + blötläggning över natten + 10 minuter. För 4-5 personer.

Igår kväll mätte jag upp 2,5 dl stora havreflingor i en skål. Jag pressade en citron, hällde på det samt ca 1 dl grädde och lika mycket vatten. In i kylskåpet över natten.

På morgonen: Rev 6-7 ganska små äpplen grovt. Det ska vara mycket av det, får gärna vara mer! Hackade en stor handfull mandlar. Blandade i detta i myslin tillsammans med ett par skedar yoghurt och mjölk för lagom konsistens, kanske ett par dl. Klart!

Detta är ganska långt originalreceptet, förutom att yoghurten lade jag själv till. Det kan också vara antingen hasselnötter eller mandlar. Man kan så klart variera det i oändlighet, t.ex. när äppelsäsongen är över kan man ta bär eller annan frukt. Men nog är den säkert godast med äpple och mandlar/hasselnötter, helheten är helt oslagbar. Man behöver heller inte blötlägga över natten, det går bra med en halvtimme också t.ex., men jag tycker de är godast riktigt mjuka.

Bircher-myslin har sitt ursprung i ett recept som den schweiziske läkaren Maximilian Bircher-Benner skapade kring år 1900. Det är den ursprungliga myslin, och kallas även Bircher-Benner-mysli. Först långt efter det kom de fabrikstillverkade myslina och frukostflingorna. Läs mer i wikipedia.

lördag 28 augusti 2010

Barn och frukost, del 1: bra mat och dålig mat

Jag börjar nu på en väninnas förslag en liten serie om barn och frukost. Ofta är det ju barnens frukost som är lättast att påverka. De flesta sakerna här kan tillämpas också på eftermiddagens mellanmål.

Jag kommer att skriva ett skilt avsnitt som går mer in på flingor-mysli-gröt-bröd, och ett som behandlar mjölkprodukter. Hoppas vi får lite diskussion här på inläggena!

Det sägs att frukosten är dagens viktigaste måltid. Det kan stämma - för vissa. Men inte för alla. Det beror ju väldigt mycket på hur mycket och hur sent barnet har ätit kvällen innan, samt om barnet suttit på rummet och läst eller varit på 1,5 timmes simträning på kvällen! Har barnet tränat på kvällen så är det mycket viktigare att frukosten är energirik än annars. Om barnet har ätit en närings- och energirik middag kvällen innan, och inte tränat, så kanske barnet inte alls är hungrig på morgonen. Då ska man inte heller tvinga i barnet någon stadig frukost, utan det räcker med t.ex. en frukt, en bit gurka, eller ett glas vatten och ett par oststavar.

Här följer listor på saker jag tycker är bra på en frukost och saker jag tycker är dåliga. Jag förklarar närmare i följande avsnitt.

Bra frukostmat:
  • mysli utan tillsatt socker
  • rågbröd gjort på 100 % råg
  • bra gröt (t.ex. havregrynsgröt, korngrynsgröt eller rågmjölsgröt) med smöröga och/eller kokosolja i
  • talkkuna 
  • birchermysli 
  • en frukt (äpple, apelsin, näve körsbär, skiva melon, ...) men inte många, gärna varierande, inte samma varje dag
  • bär med högst en tesked socker på
  • alla grönsaker: paprika, selleri, tomat, gurka, sallad, morot, kålrot, vitkål, blomkål...
  • ägg i alla former, två ägg går också bra: kokt, stekt, äggröra, omelett...
  • smör! allra bäst är ekologiskt smör, sedan smör, sedan oivariini-typs produkter (Bregott i Sverige)
  • all ost med naturlig fetthalt
  • turkisk yoghurt, fil, grynost och andra mjölkprodukter med naturlig fetthalt
  • gravlax, kallrökt lax
  • köttpålägg utan nitrit - t.ex. hemlagad aladåb eller rillettes, rostbiff, tunga, nitritfri korv, köttfärslimpa
  • nypressad apelsinsaft eller färsk saft från t.ex. saftcentrifug
  • smoothie på frukt, bär, och gärna yoghurt, kokosmjölk eller kokosolja
  • nötter och mandlar, naturella eller hemrostade
  • pannkaka/plättar gjorda på fullkornsmjöl och/eller bovetemjöl
  • vatten. 1-2 glas.

Dålig frukostmat:
  • margarin
  • alla processade frukostflingor (cornflakes, rice crispies, branflakes, allt sockrat och rostat)
  • ljust bröd
  • söta limpor
  • fabrikssmaksatta yoghurtar
  • yoghurtar som är mer processade än nödvändigt (actimel, etc.) 
  • billiga skink- och korvpålägg som innehåller natriumglutamat (t.ex. E621)
  • all fruktjuice som inte är nypressad
  • saft
  • konserverad frukt, inklusive sylt, marmelad, och barnmatsburkar
  • o'boy-kakao
Orsaken till att ett livsmedel hamnat på listan här ovanför är att det är näringsfattigt, innehåller mycket snabba kolhydrater eller socker, innehåller mycket tillsatser eller på annat sätt är konstgjort, eller en kombination av dessa saker.

Mittemellan-frukostmat (antingen neutral eller "bra men ät inte dagligen"):
  • fettfattiga mjölkprodukter, fettfri mjölk
  • fettfattig ost
  • glutamatfri skinka eller korvpålägg (innehåller nitrit, ät gärna ibland men inte varje dag!)
  • bacon (innehåller nitrit)
  • tonfisk, sill, ansjovis
  • leverkorv, leverpastej
  • vispgröt på mannagryn
  • mannagrynsgröt
  • pannkaka eller plättar på vetemjöl
  • "blandbröd" som inte är helt vitt men inte heller helt fullkorn
  • hemlagad saft
  • hemlagad sylt, äppelmos mm.
  • hemlagad bärkräm eller -soppa
  • russin, torkad frukt, gojibär
  • hemgjord kakao
  • måttligt med lönnsirap eller honung för sötning, ca en tesked
  • jordnötssmör
  • hemlagad kakao (en tsk kakaopulver och högst en tsk socker)
Ovanstående förslag utgår från normalviktiga, friska barn. Barn med undervikt bör få särskilt mycket fettrik mat, och - observera! - likaså barn med övervikt. Ju mer övervikt, desto mindre spannmål, frukt och bär, som är de kolhydratrika födoämnena (och absolut ingen socker, inte i någon form!), och desto mer fett- och proteinrika födoämnen istället. Det enda hållbara sättet för överviktiga barn och unga att gå ner i vikt är att sänka de förhöjda insulinhalterna i blodet, för de hindrar en normal fettämnesomsättning, och insulinhalter sänks genom att minska andelen kolhydrater i maten.

Det var min lista! Jag kanske får fylla på den om jag kommer på något till, eller om ni har förslag. Kanske någon tycker jag är sträng, men märk väl att listan på bra saker faktiskt är den längsta! Ni får gärna diskutera, och ifrågasätta.

Paprikahalvor fyllda med ekologiskt kött

Igår besökte jag grönsaksavdelningen i min nästan lokala butik, och hittade fina paprikor (dock holländska) för 0,99 euro kilot. Jag köpte 11 stycken. Fyra av dem fyllde vi till middagen.

Tid: 45/15 minuter. För 4 personer (mannen på seglats).

Stora flickan, mellanflickan och jag hjälptes åt i köket. Stora flickan gröpte ur och sköljde paprikahalvor. Mellanflickan rörde fyllningen: 350 gram malet ekologiskt blandat gris- och nötkött, två kokta restpotatisar som jag skalat, salt, peppar, chili, lite cayenne, oregano, ett ägg, lite rivna ostknallar (schweizerost och holländsk lagrad ost) samt ett par hackade minitomater.

Så fyllde de paprikahalvorna tillsammans och radade dem prydligt i en gryta med lite olivolja på botten. Plattan på medelhög värme och på med lite vatten (äkta buljong hade varit ännu bättre), ca 2 cm högt, tills det kokade bra. Där fick de puttra på låg värme i ca 30 minuter. Till sist lade vi på det sista av den rivna osten.

En sås gjorde vi till: turkisk yoghurt, lite grädde, en pressad vitlöksklyfta, salt, peppar, paprika och lite chili. Passade fint till!

Flickkväll: gräddig chokodessert

Mannen är övernatten och seglar med grannskapets övriga karlar, så vi hade flickkväll igår. Och vilket sätt är bättre att fira det med än choklad?

Tid: 15 minuter. För 4 flickor.

Mellanflickan vispade upp knappt två dl grädde och rörde i två matskedar turkisk yoghurt. Jag smälte ca 70 gram mörk choklad i vattenbad och det rörde vi ner i blandingen. Mellanflickan bröt i ytterligare fyra rutor marabous 86 % mörka choklad i små bitar. Två av oss dekorerade med bananskivor, en med kokos, och en (jag) med lite av bägge. Mums!

fredag 27 augusti 2010

Sockerberoende del 2: hur blir man sockerberoende?

Är det ditt fel?

Den som är sockerberoende har i motsats till vad han/hon själv tror inte sig själv att skylla. Det är ju nämligen så att socker används allmänt i vår matkultur. Senast när barnet är ett, två eller tre år gammalt så är det ganska säkert att någon vuxen har gett socker åt barnet, i någon form. Bulle, saft, godis, kaka, kex. Troligtvis många många gånger. Barnet har alltså inte alls sig själv att skylla. Och inte kan man riktigt beskylla föräldrarna och dagistanterna heller, för skulle de veta vilket elände sockret skulle leda till just för en viss person så skulle de så klart inte ha gett socker.

Vad är det som händer rent fysiologiskt då?

Det är så att hjärnan har ett belöningscenter. Vissa ämnen påverkar hjärnan på ett sätt som känns särskilt belönande. Man får en kick, eller blir lugn, eller bådadera. Socker är just ett sånt ämne. Nikotin är ett annat, alkohol ett tredje, sexupplevelser ett fjärde och heroin ett femte. Det finns många fler. Nivåerna av vissa signalsubstanser, bland annat betaendorfiner och serotonin, påverkas av socker och andra droger.

Det är där genetiken kommer in. Barn till beroende mänskor blir ofta beroende själva. Barn till alkoholister eller arbetsnarkomaner blir oftare socker- eller alkoholberoende än andra barn. 90 % av alkoholister i Sverige är rökare. Många sockerberoende är också arbetsnarkomaner.

Men för att alkoholismen ska bryta ut behövs det första glaset. För vissa räcker faktiskt ett enda glas, för andra behövs det många för att bli alkoholist. För att sockerberoendet ska kunna utvecklas behövs socker. 

Är det vanligt att vara sockerberoende?

En majoritet av mänskorna, uppskattningsvis ca 75 %, är sockerkänsliga. Det betyder att man upplever en viss kick av socker. En del går så långt att de missbrukar socker, men bara en liten del blir sockerberoende. Man kan ju missbruka alkohol också utan att bli beroende. Det är individuellt.

Men även ett missbruk kan leda till samma fysiska men som beroendet. Det är bara det att har beroendet utvecklats, så är det så mycket svårare att tillfriskna. För beroende är nämligen en sjukdom.

I kommande delar ska jag gå mer in på hur sockerberoendes liv kan vara och hur sockerberoende botas. Stay tuned!

Inte veckans vackraste: fläsk och grönkål (men gott!)

Det här hade den kära mannen lagat igår kväll när jag kom hem sen från föreläsning.

Tid: högst en halvtimme totalt, gissar jag. För 5 personer.

Han hade plockat tomat och grönkål i trädgården. Kokat potatis till. Strimlat grönkål och ett par lökar, fräst ett litet paket sidfläsk (såna där skivor, 350 gram kanske?) och alltsammans, gjort en gräddig sås av det. Tärnat tomat och lagt med det också. Kryddningen var med örtkryddor, bland annat dill, och svartpeppar. Supergott!

torsdag 26 augusti 2010

Grillad kyckling med ratatouille

Än kan man grilla! Även om det här säkert var en av de sista gångerna för oss i år. Den här gången är ratatouillen gjord på klassiskt vis.

Tid: 60/30 minuter. För 5 personer, men ratatouillen brukar räcka till ett par gånger när vi väl gör den.

Började med att ta fram kycklingfiléerna. Vi grillade 6 st, men en blev över. Mannen gjorde en röra av koriander, peppar, grovt salt, lite citronsaft och äppelmos, vinäger och vitlök. Den smorde han filéerna med, de fick stå ca en halvtimme, och så grillade han dem på utegrillen. Han grillade också några syrliga äppelhalvor.

Ratatouillen hade vi gjort redan föregående dag. Äggplanta, squasch, paprika och tomat, lite passerad tomat, samt timjan och basilika, salt och peppar. Det är bra att salta den tärnade äggplantan och squaschen och låta den dra i en halvtimme, med det är inte nödvändigt. Sedan kokas allt tills det är mjukt. Ratatouillen blir godare till nästa dag, och ska inte heller ätas för het!

onsdag 25 augusti 2010

Utmana Flo i augusti: grönsakstema!

Nu är det bästa skördetid. Nu och några månader framåt. Så vi ska riktigt njuta av alla fina grönsaker!

Den här gången får ni utmana mig att tillreda någon viss grönsak, eller alternativt ett klassiskt grönsaksrecept. Det får ingå kött eller fisk också, behöver inte vara vegetariskt, men en eller flera grönsaker ska ha huvudrollen! Och de får gärna vara i säsong också.

Föreslå en grönsak eller en grönsaksklassiker genom att kommentera i det här inlägget senast den sista augusti. Sedan väljer jag ett lagom utmanande förslag, tillreder nånting gott och bloggar om det.

Hoppas på många fina idéer, som vanligt!

En halv ren!

Jag verkar ha beställt en halv ren åt oss. Det gick så snabbt, nappade på en gammal bekants Facebook-status, där hon berättade att hon beställt ren. Så beställde hon hastigast en halv ren åt mig också! Super. Rakt från Lappland, prydligt förpackad i små paket. Så om allt går bra ska det bloggas ren i höst!

Men grisen i säcken har jag nog samtidigt köpt, för jag har ingen aning om hur stor en halv ren är!? Hur många kg brukar de renar vara som slaktas och skickas hit ner, nån som vet? Min bekanta kom inte heller riktigt ihåg. Snabb googling säger att en ren väger mellan 50 och 170 kg. Det hjälper inte så mycket...

(picture by conbon)

tisdag 24 augusti 2010

Sockerberoende del 1: kan man bli beroende av socker?

Jag håller på och läser boken "Sockerbomben" av Bitten Jonsson och Pia Nordström. Bitten Jonsson är en av Sveriges främsta experter på sockerberoende och även andra beroenden, och led själv många år av både sockerberoende och alkoholism.

Det finns många former av sockerbruk, liksom av t.ex. alkoholbruk. Man kan vara sockeranvändare - använda socker utan problem. Eller så kan man använda för mycket socker - använda mer socker än kroppen mår optimalt av. Man kan missbruka socker, och då skadar det redan en själv, man får fysiska problem, som trötthet, magproblem eller sömnsvårigheter. Och man kan vara sockerberoende, den allvarligaste formen. Det kan vara svårt för en lekman att se skillnaden, och det finns också test man kan göra hos beroendespecialister.

Sockerkänslighet är något vi antingen föds med eller inte. Antingen påverkar sockret vissa signalsubstanser i hjärnan, eller så har sockret bara en söt och angenäm smak. Därför ska vi inte känna oss misslyckade om vi inte kan kontrollera vårt sockerbruk. Vissa av oss är helt enkelt känsligare än andra, det är inte så att vi har dålig självdisciplin. Men är vi särskilt känsliga för socker mår vi oftast bättre utan socker.

Det att du känner ett sug efter socker gör dig inte till sockerberoende. Alla som missbrukar socker blir inte heller sockerberoende. Men har du blivit sockerberoende behöver du hjälp för att komma ur det. Sockerberoende är en beroendesjukdom.

Det finns många sätt att definiera sockerberoende. Ett enkelt sätt är det här:
"Du är beroende av det som du ljuger om, döljer, och skäms för".
Jag ska skriva mer om sockerberoende senare. Det finns mycket som ska skrivas om det! Jag hävdade tidigare att övervikt och fetma beror på en insulinobalans i kroppen som uppstår av för mycket renade kolhydrater i kosten. Det håller jag fortfarande fast vid. Det är den rent näringsfysiologiska orsaken till fetma. Men det finns andra saker som kan ligga ännu bakom detta, och en av dessa är sockerberoende. En del av överviktiga är sockerberoende, men de flesta är det inte. En stor del av överviktiga är däremot sockerkänsliga.

måndag 23 augusti 2010

Lite modifierad osso buco

Osso buco är nog bland det godaste köttet som finns, tycker vi alla. Idag blev det en annorlunda version än vanligt, för vi hade inte selleri och citron, utan istället en ganska hård squasch från eget land som behövde ätas upp. Värsta tävlingen blir det om märgen. Dagens bitar hade alla fint med märg, så alla blev nöjda.

Tid: 120/25 minuter. För 5 personer.

Vi hade ett drygt kilo kött uppdelat på fyra ossobuco-bitar. Började med att panera bitarna i mjöl (inget vete för oss, så det blev en blandning 50/50 bovetemjöl och talkkuna) och fräsa dem i smör runtom i en gryta. Tog sedan köttbitarna undan på en tallrik. Förutom squaschen hade jag i trädgården hittat två morötter, några små lökar och några tomater. Morötterna, squaschen och löken tärnade jag och fräste en stund. Sedan i med köttet och tärnad tomat. En hutt rödvin och en såsrest (gjord på buljong och vin, inkokt) åkte i, salt och peppar, och så fick det puttra helt för sig själv i ytterligare ca 1,5-2 timmar.

Serverade med kokt potatis och hackad persilja.

Boveteplättar med grötrest och äppelmos

Plättar behöver väl inte ha vete? Vi är två i familjen på vetefri diet just nu, så det var bovete som gällde i plättarna.

Tid: ca 30 minuter. För 4 personer. Skulle nog ha räckt åt en femte också.

Jag tittade först in i kylskåpet och upptäckte en grötrest från föregående kväll, ungefär en portion rågflingsgröt. Började så med att vispa upp fyra ägg med grötresten. Så vispade jag i lite mjölk och bovetemjöl anefter. Totalt gick det i drygt 2 dl bovetemjöl, och smetens mängd var 1,1 liter till sist.

Mellanflickan stekte plättarna i smör. Vi åt dem med äppelmos som mannen lagat idag genom att sjuda äppelbitar (från egen backe) i en skvätt vatten, en sked äppelcidervinäger, samt lite honung och lite rörsocker, och stavmixa när de mjuknat. Gott!

söndag 22 augusti 2010

Läst: Tunne Elintarvikkeet av Tuula Ijäs och Maija-Liisa Välimäki

Den här boken läste jag till en tent nyligen. Titeln blir på svenska ungefär "Lär känna livsmedlen". Den har ca 220 sidor. Den går igenom ungefär alla livsmedel som finns till salu i Finland, samt i korthet hur de odlats eller framställts.

Innehållet är uppdelat enligt födoämnesgrupper. Grönsakerna och frukterna tar mest plats, för det finns ju så många olika. Efter det behandlas säd, kött och köttprodukter, fisk och skaldjur, ägg och äggprodukter, mjölk och mjölkprodukter, fetter, drycker, socker och sötningsmedel, kryddor och tillsatser, förvaringsmetoder och färdigmat, ekoprodukter och nya livsmedel, samt förpackning av livsmedel.

Boken var väldigt lättläst, så det var bra. Den började till exempel med att berätta att grönsaker är färggranna och finns i alla möjliga olika former :). En hel del misstag fanns tyvärr med, både tryckfel och sakfel. Plus lite tveksamma fakta, som att grönsakernas nytta består i att de balanserar upp onyttan i övriga födoämnen (se bilden). Det tycker jag nog är att underskatta grönsakerna, och givetvis baserar sig påståendet på den felaktiga tron som råder att kött är onyttigt, då det innehåller mättat fett. Suck!

Boken var allmänbildande. Det var intressant att veta hur t.ex. yoghurt framställs eller hur djuren slaktas. Men jag rubricerar ändå inte det här inlägget "Läsvärt" utan "Läst".

Vi borde äta lite mer fisk här på bloggen!

Resultatet av augustifrågan kommer här:

 Det var inte så värst ofta det, tycker jag. Jag hade tänkt att åtminstone någon skulle äta fisk fem gånger i veckan. Men åtminstone äter 46 % av oss fisk minst två gånger i veckan, medan 54 % äter fisk högst ca en gång i veckan.

Jag svarade själv faktiskt 3-4 gånger i veckan. Jag äter ofta fisk på jobbet. Tyvärr lite mer sällan nu än före sommarn, för den är ofta tillredd med vetemjöl, t.ex. panerad.

Jag har redan börjat blogga lite mer fisk. Efter att frågan publicerades har jag bloggat sik, fisksoppa och rökt lax. Kolla gärna in etiketten fisk ibland!

Nöt-bovete-biffar med zucchini, rosenböna och vitlökssås

Igår var hela familjen hungrig, och i kylskåpet fanns ett paket malet ekologiskt nötkött. Problemet var att det var bara 350 gram kött. Vad gör man då? Det blir ju inte mat för fem! Jo, man drygar ut det med bovete. Nyttigt, och lite annorlunda.

Tid: ca 30/20 minuter. För 5 personer.

Började med att skölja lite bovete (högst 1,5 dl behövs), och koka det i saltat vatten. Rörde malet kött med salt, peppar och ett ägg. När bovetet var klart fick det svalna en stund. Jag rev några cm squasch med i smeten, samt en lök. Så blandade jag ner bovete, så mycket att smeten ännu höll bra ihop. Rörde om ordentligt.

Jag skivade squasch (egen, den var ganska stor, som syns på skivorna!) tunt och stekte skivorna i smör.

Såsen: en creme fraiche, lite hackad persilja, en pressad vitlöksklyfta, salt och peppar, och en slurk olivolja.

Så formade jag biffar i handen och stekte i smör på vardera sidan. Det blev två omgångar i stekpannan. Serverade biffarna och squaschen med såsen, kokta rosenbönor med smör, samt en liten klick överbliven "potatismos" (nypotatis av mjölig sort som mosat ihop sig) från veckan.

Gott! Tyckte alla utom lilla flickan. Även om bovetet smakade bara lite igenom, gillade hon inte det (ännu). Men sånt är det. Det kan ta några gånger till innan hon gillar det, ingen stress.

lördag 21 augusti 2010

Dagens skörd!

Härligt, vad kan jag annat säga? Tomater, en squasch, några djungelgurkor och några kaneläpplen. Äpplena börjar nu först komma.

Kan man bota alzheimer med kost?

Jag läste i Gary Taubes' bok "Good calories, bad calories" en hel del om forskning inom kostens inverkan på demens, och särskilt alzheimer. Han beskrev också fysiologin bakom dessa sjukdomar, så långt man känner den idag.

Demens är en välfärdssjukdom. Dessutom ökar den och har börjat förekomma hos allt yngre personer. Man kan kanske gissa att den kan ha att göra med samma faktorer i kosten som hela det metabola syndromet: socker och snabba kolhydrater.

Snubblade idag över ett fall i USA där en mans snabbt försämrade alzheimer vände tack vare en omläggning i kosten och kosttillskott. Koständringen var att eliminera socker och stärkelserika födoämnen ur kosten, och kosttillägget hette fosfatidylserin.

Läs mera om denna fantastiska historia här. Det finns också fyra ca 10 minuter långa videointervjuer av paret på sidan. Här är en av dem:

Skulle det hända åt mig själv en anhörig till mig att livet sakta skulle försvinna bara för att huvudet inte funkar mer, skulle jag inte tveka att prova denna koständring och tillskott. Skulle du?

fredag 20 augusti 2010

Sötnosarnas specialefterrätt

Efter middagen idag gick jag till sovrummet för att läsa en bok. Efter några minuter hör jag elvispen i köket. Vad står på? Jo, det är tydligen mellanflickan och lilla flickan som fått för sig att vi ska ha en efterrätt. De är 10 respektive 7 år gamla.

Tid: ca 10 minuter (effektiva är dom!). För 5 personer.

Så här hade dom gjort: Vispat grädde till löst skum, vispat ner lite turkisk yoghurt i det, blandat ner några matskedar socker. Slutligen tagit ut en ask gröna vinbär ur frysen (samt ett rött vinbär, berättade mellanflickan) och blandat i en lämplig mängd.

Jättegott var det! Fungerar antagligen lika bra med vilka bär som helst.

Stekt kycklingfilé med nästan-ratatouille

Det här åt vi en kväll när barnen inte var hemma. Det var så gott! Det blev bara nästan ratatouille, för vi var utan paprika.

Tid: 60/15 minuter. För 2 personer.

Började med att ta fram kycklingfiléerna och skära bort inrefilédelen från dem, så att varje filé delas i två. På det viset får de bättre form.

Sedan nästan-ratatouillen: gul och grön zucchini, samt äggplanta tärnades, och saltades lite. De fick dra en stund. Så kramades överloppsvätska ur. Tillsammans med mycket skuren lök frästes de i kastrull en stund, och så på med hackad tomat och lite passerad tomat. Sedan fick de ligga där och småputtra åtminstone en halvtimme. De ska bli riktigt mjuka och goda! Smakade till sist av med salt, peppar, och lite persilja.

Filéerna saltades och pepprades. Inrefilébitarna lindades in i bacon, för vi råkade ha ett par baconremsor överlopps. Alla filéerna stektes på "parileringspanna", en sån där gjutjärnspanna med ränder, ni vet. Så fick de ligga och vila en stund i värme under lock, de ska vara mogna igenom.

torsdag 19 augusti 2010

Blivande Masterchef!

Nåja, nu har jag ansökt till Finlands Master Chef. Chansen att komma med är väl något mellan en på hundra och en på tusen, gissar jag. Men man måste ju försöka ibland!

11 sidor och ont i höger hand...

Min första tent avklarad! Jag satt igår kväll i en stor sal på universitetet och skrev tent i kursen "Elintarvikkeet ruokavaliossa" (Livsmedlen i kosten), som är värd tre studiepoäng. Jag var så nervös, men tror nog det gick bra. Det vara bara två essäfrågor. Ena handlade om säd, andra om tre olika vegetariska kostmodeller.

Det kom också noggranna anvisningar från föreläsaren om hur svaren skulle utformas. Inga franska streck, alltid inledning och avslutning, motiveringar för alla påståenden, klar styckeindelning. Hoppas det nu gick bra. Jag skrev alltså 11 sidor text på konceptpapper på tre timmar, på varje rad. Så nog försökte jag i alla fall tömma min hjärna på allt jag visste om ämnet. I värsta fall får jag vänta en hel månad på resultatet. Berättar sedan!

Resultatet från min essä om förpackningspåskrifter har förresten inte ännu heller kommit. Jag lämnade in essän i juni. Om den blivit godkänd ska jag publicera den på bloggen. Inte för att den nu är så intressant, men bara för att det är kul :).

onsdag 18 augusti 2010

Karriärsmammans snabblösning: rökt lax med broccoli och morot

Häromkvällen var jag och mina söta barn och shoppade skolprylar efter jobbet. Det drog ut på tiden, och klockan var över sju när vi kom till sista stationen: matbutiken. Så det gällde att hitta nånting som gick snabbt.

Tid: 15/5 minuter. För 5 personer.

Det blev ca ett kg varmrökt lax. Hemma hade vi redan broccoli. Jag hämtade 5 morötter i trädgården och kokade dem så att jag hade broccolin i ångkokningsinsats ovanför moroten i samma kastrull. Bägge blev klara samtidigt på knappt 10 minuter.

Serverade med smör och persilja som jag klippte över. Gott och närande för att vara "färdigmat"!

tisdag 17 augusti 2010

Gratinerad squasch

Den här rätten gjorde mannen förra veckan när vi var på tumis. Jättegod!

Tid: vet inte riktigt, men över 20 minuter. För 2 personer.

En ganska stor squasch (zucchini) halverade han, den var från vår egen backe. Han gröpte ur den en aning, och stekte lökhack i smör, blandade i pinjenötter. Detta fyllde han halvorna med, samt några skivor tomat,  några remsor bacon, och rejält med riven ost. Vilken lagrad ost som helst passar, det är närmast smaksak. Ovanpå hällde han lite grädde och vin, och kryddade med salt och peppar.

Den var i ugnen tills den blivit mjuk - ca 25-30 minuter tar det, beroende på squaschens tjocklek.

(Genom att lämna bort baconet, med tillräckligt pinjenötter, blir den här rätten vegetarisk, så jag lägger en vege-etikett åt den!)

måndag 16 augusti 2010

Drömmen om en blommande trädgård

Jag har faktiskt inte alls haft en blommande trädgård länge. För bara två år sedan visste jag nästan ingenting om perenner, och min huvudrabatt såg ut så här:


Då ställde jag denna fråga i ett diskussionsforum:
Jag vill ha gröna fingrar! Hur ska jag göra? (...) Jag vet nånting om blommor, men alldeles för lite för att liksom kunna komponera nånting som är lättskött, vackert, blommar hela sommarn, har rätt jord och läge, är balanserat, osv osv. Men jag vill bli bättre!  (...)
Jag fick många bra tips, bland annat om salvian som jag tycker så om. Jag läste på en del. Och så satte jag igång. Den första sommarn hann jag göra fyra enklare smårabatter: en med funkia och plymspirea, en med backnejlika, en med lavendel och så en med några rosor och en klematis.

Sedan började jag planera min huvudrabatt, för att börja anlägga den följande säsong, alltså förra sommarn. Den skulle bestå av pioner, olika liljor, tulpaner, salvia, kirgislök, blå bolltistel, stjärnflocka och gulltörel.

Våren 2009 körde vi igång. Mannen hjälpte att gräva upp och i april 2009 såg den ut så här:


I år är huvudrabatten inte ännu perfekt, men den är blommande, och det är allt jag, trädgårdnybörjare, kan önska! Det roliga med rabatter är ju att de egentligen aldrig blir färdiga, och de behöver heller aldrig bli färdiga. Varje år, och varje månad av sommaren, ser de olika olika ut. Några bilder från huvudrabatten i år:


Vad jag vill säga är att man kan lära sig det där med trädgård, till och med ganska snabbt, även om det känns väldigt svårt i början! Man kan lära sig både tycka om det och bli bra på det. Eller åtminstone tillräckligt bra!

Nästa år blir det lite ändringar och justeringar... kanske vallmo?

Aluminiumfri deodorant

Använder du deodorant? Hurdan deodorant använder du?

Mina armhålor började för ett par år sedan klia av alla sådana deodoranter som man får i vanliga butiker. Ingen skillnad vilket märke. Höll jag paus med dödön slutade kliandet så sambandet var helt klart.

Jag hade också läst och hört i en dokumentär i TV att aluminium i deodorant har samband med ökad risk för bröstcancer. Aluminium finns i alla "vanliga" deodoranter. Googlar man med sökorden "deodorant and "breast cancer"" får man 211 000 resultat. Bland annat den här artikeln. Jag tycker i själva verket att man inte ska sätta nånting på huden som man inte skulle vilja äta upp. För vart försvinner alla krämer och andra kemikalier du sätter på din hud? En liten del, t.ex. spriten, avdunstar, men resten sugs faktiskt upp i din kropp och ditt blodomlopp. Levern renar så klart det mesta, men varför anstränga levern med onödiga ämnen? Och aluminiet lyckas den tydligen inte bryta ner ändå.

Jag googlade lite och kollade upp på ett par forum hurdana erfarenheter folk hade av alternativa deodoranter. Jag provade först en mineraldeodorant, Vivida, men den höll inte, jag luktade hemskt. Även om jag testade en hel månad och borde ha hunnit återfå min balans.

Så fick jag tips om att Rosenseriens aluminiumfria deodorant funkade för många med stark svettning, och jag testade den. Den funkade fantastiskt bra. Den är faktiskt effektivare än t.ex. Rexona. Och drygare är den också. Och den kliar inte! Det som man däremot får räkna med är att man inte hålls torr, utan man svettas fortfarande. För den är ingen antiperspirant, utan tillåter hudens normala funktion. Det tycker jag är bra. Den finns i både manlig och kvinnlig doft. Mannen använder också, och är supernöjd.

En del använder helt enkelt kokosolja som deodorant. Kallpressad ekologisk kokosolja. Det lär funka. Jag har inte ännu testat, men vill gärna testa nån gång.

söndag 15 augusti 2010

Fisksoppa på sik, gädda, kungsfisk och räkor

Det låter ju brokigt! Men det var så att vi hade en liten sats buljong gjord på sik från dagen innan, en liten ask gäddbuljong i frysen, och till detta köpte vi en liten kungsfiskfilé och räkor.

Tid: 30/15 minuter. För 5 personer.

Sammanlagt en knapp liter fiskbuljong kokade vi upp. I det lade jag saker jag hittade i trädgården: tre morötter, en handfull sockerärter, två tomater, tre mycket klena minipurjolökar och lite dill. Jag lade också i något mannen hittat i butiken: två paprikor och en lök med blast.

Vi spädde med 2 dl grädde. Sist i med den tärnade kungsfiskfilén och ca 250 gram djupfrysta räkor. När fisken och räkorna var varma var soppan klar. Vi dekorerade med lite ringblomskronblad.

Jag tycker nog att fisksoppa gjord på hemkokt buljong är överlägsen all annan fisksoppa!

lördag 14 augusti 2010

Yes, jag kan äta råg!

Efter att ha varit glutenfri en månad, och symptomfri från rosacean jag led av i 13 år, testade jag att äta rågbröd. Det gick bra! Har ätit både efterugnsbröd (100 % råg, surdeg) och knäckebröd. Absolut inga utslag, inte ens en rodnad i ansiktet.

Det tycks med andra ord inte vara en intolerans mot direkt gluten, utan något annat i spannmålet, möjligtvis bara i vetet. Korn har jag inte testat ännu. Ska göra det när jag har en chans, för det ska ju vara rent korn, utan andra spannmål.

Vetet innehåller flera olika proteiner som kan orsaka överkänslighet. Jag läste också lite på om skillnader mellan olika former av glutenintolerans och veteallergi. En stor skillnad är den att symptomen från allergi kommer snabbt, ofta inom några minuter, eller i alla fall inom några timmar. Det är ju så det gjort för mig. Jag har i många år känt kliande hud när jag ätit bulle, t.ex. (fast ändå inte av t.ex. pasta). Men irritationen, inflammationen i huden, har funnits där precis alla dessa 13 år, även om jag i perioder varit utan vete i en eller två veckor, t.ex när jag fastat samt en gång när jag testade en diet utan bland annat vete.

Åren 2002-2004 behandlades min rosacea på hud- och allergisjukhuset i Mejlans. De testade flera olika antibiotika på mig, bland annat tetracykliner. Jag fick alltid biverkningar av medicinerna, som stora röda bulor på benen, eller kliande armar. Den sista medicinen jag testade var värst - jag fick hemska magkramper. När jag ringde läkaren fick jag råd att minska dosen tills magontet gick om. Jag tog till sist bara en halv tablett istället för tre om dagen, och hade fortfarande lite ont i magen. Men medicinens verkan var ju också borta. Jag var år 2002 på laserbehandling också. Det var smärtsamt, men en del av rodnaden försvann. Men småningom kom det tillbaka och år 2004 såg jag lika illa ut som innan. När inget av det de föreslog hjälpte sade de att jag får leva med det här ansiktet. Aldrig föreslog det någon koständring, eller ens allergitest, trots att de behandlar allergier på samma sjukhus.

I veckan ringde jag hud- och allergisjukhuset, för jag ville berätta vad som gjort mig frisk. Nå - läkarna som behandlat mig hade alla bytt jobb, och ingen var intresserad av att dokumentera vad som gjort mig frisk. Det här säger mig mycket om dagens läkekonst. I tid och otid ska det tutas giftiga mediciner i mänskor, med otäcka biverkningar redan på kort sikt och Gud vet vilka de långsiktiga biverkningarna är, när något så enkelt som att utesluta vete ur kosten skulle ha gjort tricket.

Fiskfredag: stekt sik, rosenbönor och spenatstuvning

Vi har satt igång med fiskfredag igen! Igår hämtade mannen hem en sik, som dom hade filéat åt honom vid fiskdisken. Givetvis hade han ryggraden och huvudet med i ett skilt paket, så vi fick en god buljong på köpet!

Tid: ca 35 minuter. För 5 personer.

Mannen fjällade ytterligare filéerna, för om de är fjällade kan man äta skinnet också, och det är ju både gott och nyttigt. Hade nog varit lättare att fjälla en hel fisk än filéer, men det gick.

Jag gick ut i trädgården och hittade en skål spenat, en hel hög rosenbönor, ett par morötter, en bunt smålökar, 10 mini-djungelgurkor och en skål potatis.

Jag kokade potatisen, och rosenbönorna. Bönorna, som är ganska stora, blir lagom mjuka på ca 10 minuter.

Jag klippte spenaten i lite mindre bitar. Fräste hackad lök och spenat i smör, hällde på grädde och crème fraiche (hade inte tillräckligt med grädde), lätt puttra tills resten var färdigt. Kryddade med salt och peppar.

Mannen stekte fiskfiléerna i smör i gjutjärnspanna, kryddade med salt och peppar.

Rivde till sist morötterna grovt, och de fick ge smak åt hela rätten. Bönorna fick en extra smörklick till sist. Citron blev gott till fisken. Verkligen, det blev supergott!

(Lägger en LCHF-etikett, för behöver du undvika kolhydrater lämnar du bara bort potatisen)

fredag 13 augusti 2010

Fetafylld maletköttbiff med marinerad aubergin

Det här var sååå gott! Särskilt äggplantan. Vi var på tumis ännu när vi åt det här, barnen var på stugan.

Tid: 60/30 minuter, kanske. För två personer.

Mannen skar en äggplanta i ganska tunna skivor, ca 0,5 cm. Saltade och lade under tyngd för en stund, minst 15 minuter. Så blandade han malet nötkött med harissa och några andra kryddor.

Han sköljde, kramade ur och stekte auberginskivorna med mycket olja. Varvade dem sedan med tunn skivad tomat och lite vinäger, persilja och basilika direkt på tallrikarna, där de fick marineras medan köttet stektes.

Han formade små biffar av köttet som vi fyllde med fetaostbitar (jag hjälpte bara lite till!) och stekte i smör i. De flesta biffarna höll nog fetaosten i sig, men på bilden syns en som sprack upp lite. Men det gör inget, det var lika gott ändå!

Dom rodnar!

De första tomaterna, av bägge sorter, har börjat rodna! Det här är dagen jag väntat på sedan i mars när jag sådde fröna! Hurra!



Ovanför de stora moneymaker-tomaterna, nedanför de mindre busktomaterna.

Smoothie: kokosmjölk, vattenmelon och citron

Den här var supergod - stora flickan sa att det är den godaste hon nånsin smakat. Och hon har smakat en hel del ska jag säga! :)

Smoothiekock idag: jag. För 5 personer.

Två bananer, en liten bit vattenmelon, 2 dl kokosmjölk (en halv burk), en halv pressad citron, 2 plommon, lite vatten, en handfull isbitar.

torsdag 12 augusti 2010

Grillad lever med smörstekta kantareller

Det här åt vi faktiskt för ett par veckor sedan, har bara inte "hunnit" blogga det. Väldigt gott var det i alla fall. Hoppas det kommer inhemska kantareller snart, de här var från Estland.

Tid: över en timme. För 5 personer.

Mannen började med att skiva en bit nötlever och marinera dem i mjölk i några timmar. Det låter konstigt, men detta testades, och bra verkade det funka. Strax innan grillningen kryddade han leverskivorna med salt och peppar. Grillningen ska ske snabbt, och grillen får inte vara för het och inte för kall.

Kantarellerna stekte han i smör. Det ska vara tillräckligt het pannan, helst gjutjärn, så de blir lite knapriga. Lite ny lök med blast fick fräsa med. Serverades med egen kokt nypotatis med smält smör och dill.

onsdag 11 augusti 2010

Starta upp firma på deltid

Igår träffade jag en person som hjälper företag att starta upp, på Espoon Seudun Uusyrityskeskus. Kvällen innan slog det mig att det ju är nästan som att gå på arbetsintervju - om inte ännu viktigare! Ska hon tycka min businessidé är värd att satsa på, eller inte? Och vad ska ja ha på mig?! Men ändå var jag inte ett dugg nervös.

Och bra gick det ju. Min preliminära businessplan, som jag skrapat ihop under veckorna innan, hade visserligen många luckor. Med expertens förklaringar kändes luckorna självklara för mig, och jag ska nu jobba vidare med planen. Det är färdiga kontakter, potentiella kunder och marknadsföringsmetoder som till stor del ska utvecklas ännu och skrivas ner. Själva businessidén fick jag fullt stöd för, tolkade jag det som. Jag vågar definitivt gå vidare!

Den stora frågan var om jag ska våga säga upp mig cold turkey och satsa 100 % på firman, i vilket fall jag kan ansöka om startpeng för de första 6 månaderna, eller om jag ska jobba kvar på mitt nuvarande jobb medan jag startar upp. Det lutar nu mot det senare. Starkt. Jag har inte tålamod att hålla på och bygga upp kontaktnät utan egen brand. Jag vill börja bygga upp mitt nätverk och marknadsföra mitt brand samtidigt.

Jag ska ännu imorgon kontakta en så kallad businessinkubator och kolla vad de har att erbjuda. Försökte ringa henne redan idag, men telefonnumret var inte i funktion. Hoppas hon inte är länge mer på semester... jag börjar bli så otålig. Beroende på hur det låter där, så kanske jag grundar firman redan nästa vecka. Jag vet inte alls hur inkubatorsystemet funkar, bara att där kan röra sig både understödspengar och mentorskap. Vilket ju är värt att kolla upp.

Augustifrågan: Hur ofta äter du fisk?

Fisk är ju nyttigt. De bästa fettsyrorna, som överraskande nog alla läger är överens om, dvs. omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, finns nästan bara i fisk. Dessa två är egentligen inte essentiella fettsyror, utan alfalinolensyran ALA är den enda essentiella av omega-3-fettsyrorna. Vår kropp kan nämligen tillverka de mer långkedjade EPA och DHA av ALA.

Men - ju mer omega-6-fettsyror vi får i oss (spannmål, solrosolja, majsolja, margarin), desto mindre kan vår kropp ombilda ALA till de livsviktiga EPA och DHA. Det är nämligen så att samma enzym ska sköta både denna ombildning som ombildningen av omega-6-fettsyran linolsyra LA till de mer långkedjade omega-6-fettsyrorna också.

Med andra ord - ät fisk! Växla gärna mellan olika fisksorter, så är det mindre risk att få i sig för mycket av miljögifterna, som förekommer i olika grad i olika fiskar.

Hur ofta äter du fisk? Svara gärna på enkätet uppe till höger. Gillar du fisk? Vill du äta fisk oftare? Borde jag blogga fisk oftare? Kommentera gärna!

Körsbärsfest igen: körsbärskräm med vispgrädde

Underbart god kräm blev det av körsbärssaftens efterkok.

Tid: ca 20 minuter. Blev en dryg liter, skulle räckt till 8-10 personer som dessert.

Startade då med silat körsbärskok. Det går lika bra med efterkok från annan bärsaft, t.ex. vinbär eller lingon, eller med saft som bas. Kokade upp det, och smakade av med lite extra socker. (Jag sockrade inte mycket, för med lagom mycket vispgrädde till smakar det inte för surt.) Jag hade inte potatismjöl hemma utan bara maizena, så jag gjorde en redning med den: 6 msk på en liter vätska som jag vispade ner via . Så fick krämen svalna. Vi åt den kylskåpskall med en stor klick lättvispad grädde!

tisdag 10 augusti 2010

Den här intervjun är absolut värd att lyssna på ifall du vill ha en välformulerad förklaring av både den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten för lågkolhydratkost för diabetiker, överviktiga och andra med metabolt syndrom, t.ex. med förhöjt blodtryck. Visserligen skrev jag om detta redan i april, men vi kan kalla det favorit i repris. Det är den svenska läkaren Andreas Eenfeldt som intervjuar Dr Eric Westman. (Videon tar 10 minuter.)

Smoothie: gröna vinbär och citron

En lite syrlig en igen. Smoothiekock idag: jag. För 2 personer.

En stor banan, ett par dl gröna vinbär, en liten bit gurka, en halv pressad citron, en skvätt vatten, 5 isbitar. Gooood!

måndag 9 augusti 2010

Sommarsallad för två med grönkål, morot och pocherat ägg

Insåg först vid bordet att endast äggen, osten och såsbasen kom från butiken. Resten från egen backe. I like!

Tid: 15 minuter. För 2 personer.

Började med att hämta mat från trädgården: sallad, ett stort grönkålsblad, två morötter, en lök, en ringblomma och en knippa dill. Så kokade upp vatten att pochera äggen i (läs här hur det går till!). Rev grönkålen i strimlor, tvättade och centrifugerade den och salladen. Skar morot och lökblast i tunna skivor. Tärnade en stor bit gräddost.

Lade upp salladen och grönkålen på ett ovalt fat för två personer. Ovanpå det moroten, sedan de färdigpocherade äggen, osttärningarna, lökblasten, och ringblomskronbladen.

Blandade snabbt ihop en sås av några skedar majonnäs, en stor slurk grädde, en halv tesked senap, lite peppar och en klippt liten dillknippa.

Såsen hällde vi på innan vi började äta. Supergott!

Läsvärt: Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes

Det här är en bok jag önskar varje läkare och dietist skulle läsa. Utgångspunkten för det sätt att se på kost och hälsa som jag representerar är evolution, vetenskap och beprövad erfarenhet. Gary Taubes' bok står huvudsakligen för vetenskapen. Han går igenom all forskning inom området kost - diabetes - övervikt som gjorts sedan 1800-talet och synnerligen sakligt och kritiskt.

Det är ingen lätt bok! Och tyvärr har den inte översatts till svenska eller finska. Den innehåller mycket vetenskaplig och medicinsk terminologi. Det tog mig nästan hela semestern att plöja igenom den. Men det var det minsann värt.

Gary Taubes är en prisbelönt vetenskapsjournalist som specialiserat sig på kontroversiell vetenskap. Han har skrivit för Science och andra stora tidskrifter i tiotals år. Bara för den här boken intervjuade han över 500 personer, bland annat läkare och forskare. Källförteckningen är häpnadsväckande.

Boken, som är över 500 sidor lång, är indelad i tre huvuddelar. På de första knappt 100 sidorna behandlas fett-kolesterol-hypotesens uppkomst och antagning. I den andra delen, på drygt 100 sidor, behandlas kolhydrathypotesen, som fanns långt före fett-kolesterol-hypotesen, och vilka undersökningar som stödde den. I den tredje och största delen behandlas övervikt och fetma.

En av de saker som kommer fram i boken är hur otroligt svaga grunder fett-kolesterol-hypotesen ens nånsin stod på. Idag finns det inga grunder för den. Jag talar alltså om hypotesen att fett i kosten leder till högre kolesterol som i sin tur leder till hjärtsjukdom. På 50-talet fanns en enda studie, och det var Six countries-studien, som ansågs stöda hypotesen. För det första var det enda resultatet av den studien ett statistiskt samband, som inte är samma som ett orsakssamband. För det andra  var studiens resultat tillfuskade - närmare tjugo länder hade lämnats bort från de publicerade resultaten för att ge ett vackert samband. Läggs alla länder dit, försvinner sambandet.

En annan sak som kommer fram i boken är hur otroligt starka grunder det finns för kolhydratshypotesen, det vill säga att ett stort intag raffinerade kolhydrater (socker, vitt mjöl) leder till hjärtsjukdom. Och alla andra sjukdomar som associeras till det metabola syndromet, bland annat övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, demens och cancer. Praktiskt taget all forskning som gjorts ända sedan 1800-talet har visat detta samband. Men sedan fett-kolesterol-hypotesen antogs som en sanning har kolhydratshypotesen hamnat helt i skymundan.

Om du är intresserad kan du läsa mer om fett-kolesterol-hypotesen genom att klicka på etiketterna fett eller kolesterol.