Föreläste för barn

För några veckor sedan höll jag två kostföreläsningar för barn på Rehabilitering Orton i Helsingfors. Där rehabiliteras bland annat personer med reumatiska sjukdomar. De hade organiserat en  familjerehabiliteringsvecka för svenskspråkiga familjer, och jag föreläste skilt för föräldrarna och barnen.


Jag talade två timmar med föräldrarna om bland annat anti-inflammatorisk kost och förebyggande av övervikt hos barn, och hade sedan två timmar med barnen.

Det yngsta barnet var i fyraårsåldern, och det äldsta redan en ung vuxen, så det var minst sagt utmanande att hitta på två "föreläsningar" som skulle engagera allihopa. Jag beslöt att hålla en mer "teoretisk föreläsning", där jag talade om sammansättning av tallrikar och hurdan mat som är nyttig och bra, och hurdan mat man gärna ska äta mindre av, samt en med smakskola.

På den första lektionen talade och frågade jag först. Barnen var mycket aktiva! Sedan fick barnen klippa ut maträtter ur tidningar jag haft med, och lägga dem på papperstallrikar. Några av resultaten ser du på bilden. Alla lyckades mycket bra. Det yngsta barnet klippte visserligen ut lite andra saker än mat också :).

På den andra lektionen hade jag valt morot som tema för en sapere-inspirerad smakskola. Sapere är metod för att lära känna sina sinnen och sin egen smak med hjälp av olika smakövningar. Metoden utarbetades i Frankrike på 1970-talet av Jacques Pui­sais som var orolig för att den massproducerade västerländska maten som serverades bland annat skolbarn riskerade att skapa så kallade ketschup-barn, som blev beroende av livsmedelsindustrins söta och salta, förenklade, smaker.

Vi smakade på morot i sex olika former, och analyserade och diskuterade utseende, doft, känsla i munnen, ljud och smak. Det fanns rå morot av två sorter - inhemsk och italiensk. Så fanns det kokt morot, morotspuré, och riven morot på två sätt - finriven och grovriven.

Nästan alla barnen kände en klar skillnad mellan den finska och italienska moroten och tyckte den finska moroten var godare. Flera sade att den italienska hade en bismak av kemikalier (!).

Nästan alla barnen föredrog den finrivna moroten framöver den grovrivna. Det som serveras i skolor och andra lunchrestauranger är oftast närmare den grovrivna. Jag, liksom barnen, tyckte den finrivna hade mer smak och var saftigare.

För övrigt hade barnen använt väldigt fyndiga beskrivningar av både utseenden, dofter, känslor och smaker. Bland dofterna fanns somrig doft, björksav, maskros, nässlor och diskmedel. Bland utseendena sågspån, "äckligt" och randig, och bland smakerna erikeeper (lim), babymat, och så sött, beskt, gott, saftigt, med mera.

Det var givande att tala om mat för dessa familjer. De hade många bra frågor också. Feedbacken var också positiv.

I höst kanske det blir mer verksamhet med skolbarn, men mer om det senare.
_