torsdag 13 oktober 2011

New Nordic Food-konferensen 11-12.10.2011 Tankar - del 1

Jag tillbringade tisdagen (inklusive kvällen) och onsdagen på en väldigt intressant konferens, nämligen New Nordic Food, på danska Ny Nordisk Mad och på svenska Ny Nordisk Mat, på Fiskartorpet i Helsingfors. Konferensen hade drygt 220 deltagare, de flesta från Finland (inklusive Åland), Sverige, Danmark och Norge, men även Island var representerat och några länder utanför Norden. Konferensens språk var både "skandinaviska" (i praktiken svenska, danska eller norska) och engelska.


Konferensens två eftermiddagar var plenumsessioner, medan förmiddagarna var indelade i två eller tre parallellsessioner. De olika alternativen var offentlig måltid, barnens kost och hälsa samt de nordiska havredagarna. Jag var lite inne och lyssnade på alla delar, men mest på kost för barn.

På kaffepauserna och luncherna serverades nordisk, lokal mat. På bilden ser du lingonpannacotta som serverades till en av kaffepauserna.

Här kommer en del av det jag förundrade mig över och lärde mig på konferensen. Under tisdagsförmiddagen lyssnade jag på föredrag om sjukhuscatering (i Finland), skolmat (i Island), hållbar utveckling i kommunens verksamhet (i Sverige), undersökningar om bland annat korns och havres inverkan på hälsan (i Sverige), och nya havreprodukter (i Finland). I de två undersökningarna, som ansågs påvisa goda hälsoeffekter hos havre och korn, hade många andra ändringar också gjorts, såsom undvikande av vitt vetemjöl och socker. Vilket är synd, för jag skulle gärna vilja veta om havre och korn verkligen är gynnsamma för hälsan eller om man egentligen mår lika bra utan dem.

Under tisdagseftermiddagen hörde vi bland annat minister Jari Koskinen, Finland. Han sade bland annat att mat inte bara är näring, utan reflekterar hela vårt samhälle, samt att hälsosam kost är en av regeringens högsta prioriteter, och att mat framför allt är njutning, glädje och smak.

Vi hörde programkoordinator för Ny Nordisk Mat, Magnus Gröntoft, Sverige, säga att vi behöver lägga en gastronomisk nivå ovanpå de officiella kostråden. Han betonade matglädje, innovation och mångfald.

Vi hörde professor Sirpa Kurppa, Finland, berätta att bara 30 % av den mat som produceras i Finland äts upp. Det tycker jag är grymt, faktiskt.

Vi hörde Andreas Viestad, Norge, tala om Geitmyra matkultursenter för barn. I Norge äter barnen inte varm skollunch, och inte heller har man obligatorisk hushållsundervisning i skolorna. Geitmyra grundades för att erbjuda barnen en möjlighet att syssla med matlagning som hobby, att lära dem om riktig mat. Det är beläget på en gammal bondgård mitt i Oslo! Det handlar om att njuta och lära sig. De har verksamhet för barn i åldern 5-15 år, både eftermiddagsverksamhet, kurser, lägerskolor och verksamhet för hela familjer. Ett fantastiskt koncept tycker jag! Andreas Viestad sade om sig själv att hans eget förhållande till mat har blivit allt enklare med åren. Matlagning är att lära sig, matlagning är hälsa, matlagning är gemenskap, mat är skönhet, sade han.

Sedan hörde vi ett par anföranden om social media och kost. Harriet Strandvik berättade om hur hon använder sin blogg och barnens mobiltelefoner i hushållsundervisningen. Barnen får ta bilder av mat de lagat som läxa, och om de vill publiceras de på Harriets blogg. En fantastiskt bra idé. Tommy Mård, Arcada, berättade många bra tips om videobloggning. Man ska inte vara rädd för att vara personlig!

Läkaren Henrik Höjgaard Rasmussen, Danmark, berättade om varför det skulle vara så viktigt för patienter att få näringsrik mat. Det skulle vara kostnadseffektivt att använda mer pengar på detta, då det är bevisat att patienterna tillfrisknar snabbare, vilket besparar samhället kostnader. Även han betonade att mat inte är bara näring, utan också kultur, gourmet, social samvaro, sensorik, miljö och mycket mer. En tätare länk mellan patient och kök visade sig i deras försök vara oerhört viktig, och det ger också kökspersonalen tillbaka deras yrkesstolthet.


Allra sist på tisdagen talade professor Kaisa Poutanen, Finland (på bilden), om betydelsen av havre, korn och råg i de nordiska mattraditionerna. Idag äter finländare nästan 100 kg vete/person varje år, men bara ca 12 kg råg, 5 kg havre och 4 kg korn. För bara några årtionden sedan stod råg för majoriteten.



Tisdagen avslutades med en supé i form av en matshow i Fiskartorpets runda sal. Showen hade planerats av Finlands kock i årets Bocuse d'Or-tävling, Matti Jämsen. Maten var finsk, bland annat sik, älg och lingon, och smakade fantastiskt. Salen var dekorerad enligt tema (Nordisk mat) med granar, tallar och ett havrefält. Varje rätt föregicks av en rolig show av Liisa Ruuskanen.
_

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar