I måndag har föräldraföreningen i mina barns skola bjudit in mig att föreläsa om kost för barn, och där kommer jag också att tala lite om skolmaten, och hoppas på lite diskussion också.
Det har varit mycket tal om tillsatsämnen i skolmaten i media nu de senaste veckorna. Bland annat helt nyligen här: http://www.ruutu.fi/video?vt=video&vid=136907 där helsingforsmammorna Mariella Paroma och Pia Stoltzenberg kämpar för skolmaten, som i Helsingfors serveras av Palmia. Också idag syns de, och några andra, i Hbl: http://www.hbl.fi/text/helsingfors/2011/4/7/d61642.php. Jag tycker tillsatserna i skolmaten egentligen är ett mindre problem än vissa andra problem skolmaten har. Givetvis är tillsatserna ett tecken, ett tydligt symptom, på en del av de andra problemen.
Problem med skolmaten:
- Långt processade "råvaror". Jag kallar det halvfabrikat hellre än råvara. Råvaror tappar mycket av sitt näringsvärde under processning. Många vitaminer utarmas, antioxidanterna likaså, och enzymerna dör.
- Dålig smak. En följd av den föregående punkten. Förr användes glutamat, som fick all mat att smaka lite lika, nu används andra smakförstärkare, som har lite liknande effekt. Mat ska smaka det som den är gjord av, inte kryddblandningar eller glutamat.
- Tillsatser. En följd av de två föregående punkterna. En del av tillsatserna är skadliga för vissa elever, t.ex. mononatriumglutamatet (E621). En del är cancerframkallande i stora mängder, t.ex. nitrit som finns i korv. De flesta anses vara säkra, men man vet inget om coctail- och långtidseffekterna.
- För lite näringsrika grönsaker. Om man tog in grönsaker i form av råvaror till skolköket och tillredde dem på platsen så skulle de vara godare och mer näringsrika, och också ätas mer av.
- Dåliga, onaturliga fetter. Det finns bland annat flytande margarin i skolmaten. Flytande margarin innehåller härdat fett. På brödet erbjuds inte naturprodukten smör, utan istället endast margarin. Jag har skrivit förr om hur margarin tillverkas.
- För lite fett. När barn äter för lite fett får de lättare sötsug. Många av barnen äter godis och andra onyttigheter varje eftermiddag, redan på vägen hem från skolan. Tillräckligt fett håller barnen mätta längre och ger ett jämnare blodsocker och bättre koncentrationsförmåga. Skolmaten har för lite fett, och mjölken är fettfri.
- För mycket snabba, tomma kolhydrater. T.ex salladssåsen innehåller flera olika sockerarter, och det erbjuds inte t.ex. vanlig olja och vinäger. Stärkelse tillsätts i maten bara som utfyllnad. Sånt gör illa för hälsan och ökar i samband med föregående punkt (för lite fett) risken för bland annat övervikt, trötthet, sötsug, sockerberoende.
- Maten är inte närmat. Man borde givetvis tänka ekologiskt och hållbart och servera närmat i skolorna. Man skulle stöda lokala producenter och undvika onödiga transporter, och maten skulle bli godare och mer näringsrik.
- Skenbar billighet. Råvarukostnaden för en skolmatsportion verkar variera från 65 cent till ca 1 euro i olika kommuner. Själv lagar jag betydligt bättre mat än skolmaten, med smak och av äkta råvaror, för betydligt billigare råvarupeng, och då vet jag att skolkök har tillgång till billigare råvaror än jag. Alltså skulle ha. För råvaror använder de ju inte, utan halvfabrikat och helfabrikat. Processad mat är dyrare än råvaror. Betydligt. Processning är inte gratis!
Barnen är ju vårt lands framtid!! Alla förstår det och medger det, men så handlas det precis tvärtom. Varför får fångar i fängelser bättre mat än skolbarnen? Är våra barn mindre värda som mänskor? Genom att ge barnen goda matvanor sparar man ju dessutom in på framtida sjukvårdskostnader, eftersom matvanorna spelar en väsentlig roll i utveckling av bland annat fetma, diabetes och många andra sjukdomar.
Vad tycker du?
_
Jag håller med av hela mitt hjärta! Har redan länge försökt driva de här frågorna via vår egen hemoskola-förening, skoldirektion osv men det är ganska tufft. Härligt att någon nu har tagit ett ordentligt initiativ också i Helsingfors där Palmia verkligen har fått husera allt för länge utan kritisk granskning. Artikeln i dagens Hbl var väldigt läsvärd.
SvaraRadera-morsa
Skriver under varje ord. Jag tycker tillsatsdiskussionen i Finland har kommit av sig - fast det var väl väntat. Nu ångar man på om huruvida enstaka tillsatsämnen är skadliga för hälsan och så konstaterar Evira entydigt att inga tillsatsämnen är farliga såvitt man inte äter 10 kg korv om dagen typ.
SvaraRaderaJag tycker den centrala frågan är just _god_ mat, som du också lyfter fram. Barnen äter inte skolmaten för att den inte är god. Och det tycks ha blivit alldeles vedertaget att skolmaten inte kan vara god, eftersom den måste vara så billig – vilket ju inte heller stämmer.
Det som oroar mig med tillsatssämnena i maten – inte bara skolmaten –är just fusket. Hur livsmedelsindustirn med stärkelser, smakförstärkare, processningsmetoder m.m. lyckas spara på råvarorna och därmed förbättra marginalerna. Vi får utspädda kompromissprodukter – och det värsta är att vi blir vana vid dem. Vi håller på att förlora vår uppfattning om vad äkta, god mat ska smaka – och skolmaten verkar gå i bräschen för den här utvecklingen.
Naturligtvis handlar det också om oss konsumenter. Vi kräver billig mat, den ska finnas färsk överallt, dygnet runt, året om... Det är en ekvation som inte går ihop.
Jag håller med dig Nina. Så vill jag inflika en sak till som belyser lite det där med mat och hälsa och i förlängningen också skolmaten eller den offentliga måltiden som det så fint heter i Finland. Nåja, så till det jag ville berätta för er, och kom ihåg att detta är en undersökning som gjordes i Frankrike och deras rapport är en av det kändaste i medicinska sammanhang, bland annat går rapporten att läsas i brittiska medical journal, detta är vad undersökningen handlade om. Man samlade 600 män och 600 kvinnor, alla med det gemensamma att det hade haft sin första hjärtinfarkt, oberonde av ålder, dessa människor sattes i två grupper på 300 individer var, för en undersökning om hur maten påverkar deras liv, nämnas bör att undersökningen skulle pågå i 5 år och den första gruppen på 300 män och kvinnor sattes att äta mat som var typiskt europeisk, alltså bestående av hel och halvfabrikat och till en viss del färdigmat, ganska så varierat, den andra gruppen på 300 män och kvinnor sattes att äta normal medlehavskost baserad på husmanskost och mat helt utan tillsatser, inga hel eller halvfabrikat och absolut ingen industrimat. Försöket eller undersökningen fick avbrytas efter 28 månader för i gruppen med det som åt denna industrimat dog 16 st i en ny hjärtinfarkt medan bara 3 st dog i den andra gruppen som åt husmanskost, man ansåg det var oetiskt att fortsätta undersökningen för det blev klart bevisat att maten var orsak till dödsfallen därför avslutades detta så kända försök. Undersökningen har blivit vida känt över hela världen bland Läkare och professorer. Så man kan ju fråga sig vad som kommer att hända om si så där 30-50 år när dessa unga blir gamla kommer de att dö i för tid ???? jag bara undrar. Sen kan man ju ha många åsikter om vad som är nyttigt och onyttigt men den här rapporten bevisar klart sambandet mellan mat och hälsa.
SvaraRaderaTack Morsa och Markus för synpunkter och tack Christian för informationen om undersökningen! Visst är ju riktig mat så mycket mer än kombinerade näringsämnen!
SvaraRaderaJag kommer att fortsätta serien om skolmat, har mycket mer att säga om den, och jag har idag grävt fram mina anteckningar och gamla mejl från två år tillbaka när jag tog reda på vad mina barn äter på dagarna. Stay tuned!
Jättebra att du tar upp detta.
SvaraRaderaFattar bara inte att det är allmänt acceptabelt att servera tom. helfabrikat som skolmat åt barn och påstå den ska ge dem rätt näringsinnehåll etc. för dagen. För vissa barn är det här den enda varma maten de får på dagen. Det måste också kännas eländigt att jobba i ett skolkök nuförtiden då jobbet inte på långt när påminner om det man utbildat sig till. Man borde hitta fast en liten kommun som skulle ta detta på prov och börja med riktig mat i sina skolkök och bevisa hur bra och billigt det går. Skolmaten har ju faktiskt, eller borde ha, en fostrande aspekt också. Både det att ha en egen "köksa" i skolan, som ger ett ansikte åt maten och umgås med barnen och det att man varje dag får äta riktig mat utan märkliga smaktillsatser och utfyllnader tror jag verkligen kan ha långtgående följder. Troligen väljer man också själv på fritiden hellre smaken av riktig mat oftare än den nu så välbekanta fabrikatssmaken.
SvaraRaderaNea, det finns såna skolor redan. Till och med flera. En del av dem belönades i projektet Marthaprojektet Operation skolmat. Du kan läsa mer här http://www.operationskolmat.fi/start/ och här http://www.operationskolmat.fi/Site/Widget/Editor/183/files/Skolmaten%20i%20Fokus%20-%20vinnarna.pdf Jag har också hört en radiointervju med Såka skola, och precis som du sa upplever barnen både matglädje och respekt för maten.
SvaraRaderaJag hejar också på alla som orkar kämpa för detta. Säger bara så här: jag hålls inte mätt en hel dag på Palmias mat. Det är en massa kolhydrater och en del fett men proteinerna lyser med sin frånvaro. Så jag äter inte maten, fast den är min arbetslunch, och jag tycker väldigt väldigt synd om barnen som inte har det alternativ som jag har (att ta mat med mig hemifrån).
SvaraRaderaKanske man borde föreslå en test-grupp, som gör reportage på skolmat.. enligt "stickprovsmetoden".
SvaraRaderaUndrar om skolornas förvaltningar, kommunerna, skulle gå med på det? Varje söndagsmorgon en rapport i tidningen, på vad testgruppen ätit och gett poäng för..
- Ett kvalitetsuppdrag som kanske skulle få effekt..?
Bra idé, Guni. Det jag tycker man också borde göra samtidigt är föra en bit av maten till ett labb och analysera innehållet av vitaminer, antioxidanter och annat. Och matens glykemiska index.
SvaraRaderaJa, det skulle vara intressant att få läsa och lära själv också..Just detta att analysera maten skulle bli en intressant del av hela saken. En tidning som har litet resurser skulle verkligen få en giv av detta.
SvaraRaderaI Sverige gjordes denna test på 90 talet och man kom fram till att skolmaten där då var sämre än, ja tro det eller ej, men kattmat var näringsrikare och hälsosammare föda en den skolmaten som då testades i laboratorium. Det var ingen mindre en Bert Karlsson som uppmanade till den undersökningen, och man kan ha många åsikter om hans politik men en god förebild för hur man kan agera för bättre skolmat var han sannerligen. Det är sådana där människor vi behöver i Finland för att få upp ögonen hos folk hur vi hanterar våra barn genom skolmaten. Den är ingen vacker syn och det märkligaste av allt är att samtidigt som vi kockar har skaffat oss en yrkesstatus så verkar det som att skolköksorna helt har slutat att bry sig. I skolmaten handlar det endast och enbart om attityderna hos personalen och inget annat. Trevligt att även andra börjat vakna för den här misären i skolköken, jag ger gärna stafettpinnen vidare efter 25 års ihärdigt arbete med att förändra skolmaten till någon annan.
SvaraRaderaBra, Christian! Vi är många, hoppeligen allt fler, som behöver ta emot pinnen.
SvaraRadera