På söndagen, då jag besökte mässan Terveys (Hälsa) i Helsingfors mässcentrum, var det inte så mycket program som handlade om kost och näring. Men en intressant föreläsning verkade det finnas, näringsterapeut Anette Palssa med ämnet "Haasteena syömisen hallinta. Miksi ravitsemustietous ei aina riitä muutokseen elämäntavoissa", dvs om hur man håller koll på sitt ätande. Anette Palssa är bekant från bland annat Valio Olo, en tjänst för företag för att befrämja välmående på olika plan.
Palssa talade en knapp halvtimme totalt. Hon började med att säga något riktigt klokt - att var och en har sitt eget maskineri och behöver därför lite olika kost.
Sen berättade hon sin åsikt om varför mänskor är överviktiga. Det beror enligt Palssa på att generna hos de mänskor som kan lagra överflödig energi som fettvävnad har varit starka, och idag i överflödet av mat och det stillasittande levernet är genen till besvär. Det här är en allmän förklaring hos dietisterna. Visst ligger det något i det, men mänskan lär faktiskt under stenåldern bara ha tillbringat 2-4 timmar om dagen med att samla eller jaga, resten av dagen kopplade man av och hade trevligt tillsammans. Satt och sjöng och berättade historier, dansade. Lite som idag, tror jag, men mer avkopplat.
En annan bra sak Palssa betonade var att man inte ska stirra sig blind på sin vikt. Det är hur man mår och hur man känner sig som är viktigt. Hon ansåg också att man ska ha konkreta målsättningar som man kan mäta, men att de inte behöver anges i kg eller cm.
Hon talade länge om ändringsprocessen. Hur man motiverar sig själv. Helt bra saker. Men en sak höll jag absolut inte med om - att man inte får gå till ytterligheter t.ex. genom att avstå helt från godis. Men hallå? Säger du åt en alkoholmissbrukare att han inte ska sluta upp utan ta ett litet glas då och då? Jag blir väldigt irriterad på att de allra flesta dietister lär ut saker så här. Förstår dom inte att en del mänskor faktiskt behöver ta helt avstånd från socker i alla former, och att sockersuget ofta också försvinner automatiskt med lågkolhydratkost?
Många bra saker, och definitivt bland de klokare dietisterna jag hört. Dessutom ser hon väldigt sund ut själv! Men det där med att alla bör utgå från att man måste kämpa och kontrollera sitt ätande stör mig. Som om dietisterna är blinda för att det finns feta som finner balans, utan hunger och kämpande med kolhydratkost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar