lördag 16 oktober 2010

Läst: Satumaista voimaa arkeen av Paula Heinonen och Satu Silvo

Paula Heinonen, vars föredrag jag berättade om i ett tidigare inlägg, har skrivit flera böcker. Den här boken har hon skapat tillsammans med Satu Silvo redan år 2004.

Boken, som har 130 sidor, är väldigt, väldigt lättläst. Den är skriven som en dialog mellan Paula och Satu - Satu ställer frågor och antaganden om hälsa och kost, och Paula svarar. Den går trots det ganska långt på djupet vad gäller näringsfysiologin, men utan att hänvisa till vetenskapliga källor eller undersökningar.

Boken handlar mest om immunförsvaret, och allra mest om tarmen och tarmens bakteriaflora, och hur den hålls frisk. Den behandlar också, men inte lika ingående, bland annat inflammationer, sötsug, övervikt, PMS och motion.

Det mesta i boken kan jag hålla ganska bra med om. Men - som jag berättade om hennes föredrag - Heinonen har helt tydligt haft en viss fettskräck förut, och den syns i dessa böcker. Däremot betonar hon vikten av de fleromättade fettsyrorna, och särskilt omega 3-fetterna. Men eftersom hon är vegetarian måste hon ta de långkedjade omega 3-fetterna (EPA och DHA) som kosttillskott. Enligt mig är det inte riktig mat, inte riktigt!

Kosten hon förespråkar är vegetarisk levande föda. Hon tror, enligt boken, inte på att man kan leva frisk på en strikt animalisk kost. Vilket jag själv inte håller med om, för mänskan är evolutionärt sett faktiskt anpassad till animalisk kost. Det har jag skrivit ett inlägg om tidigare också.

Hon förespråkar en hiskelig mängd fibrer i tid och otid. Med hjälp av fibrer kan man säkerligen nå en bättre hälsa men det kan nog bli för mycket av det goda också, tror jag. Många magar tål inte så mycket fibrer, i synnerhet olösliga fibrer (som vi huvudsakligen får genom fullkornsspannmål). För många är en animalisk kost, med en vettig mängd grönsaker till, mycket bättre. I boken erkänns detta faktum inte - allt handlar om levande föda. Jag tycker man ska vara mer flexibel än så - varken strikt LCHF eller strikt vegankost passar åt alla, även om tusentals mänskor ätit sig friska på just en av dessa, eller andra relativt radikala dieter!

Boken innehåller många recept, som ser helt goda ut, och säkert är nyttiga. Men de är ganska radikala veganrecept. En del mänskor kan tycka att det är svårt att hålla sig till lågkolhydratkost i vardagen, men det är nog minsann svårare att äta bara levande föda. Så recepten kräver en hel del av en. Man måste t.ex. grodda och centrifugera färsk saft dagligen för att kunna äta de smoothies hon anser är grunden i en hälsosam kost.

Med andra ord, en trevligt bok med mycket nyttig information, men ganska snäv i sin vinkling.

5 kommentarer:

  1. Bra recension Nina!
    Det har hänt en del inom näringstänket de senaste åren och i och med det har våra vyer vidgats. Det kan bidra till att boken kanske känns lite omodern.
    Så tror jag också att boken långt är riktad till sjuka personer, sådana som har utvecklat tarmproblem av olika grad. Hur de kan bygga upp sitt försvar och återfå hälsan. I boken finns mycket bra tips som sjuka människor har fått hjälp av. Det betyder inte att man måste övergå till levande föda för det. Faktum är ändå att väldigt många människor väljer levande föda och har återfått sin hälsa med den kosten.
    Det finns många vägar som leder till Rom och kanske det är så att var och en behöver finna sin väg :)

    SvaraRadera
  2. Pia, just så är det, det finns många vägar till Rom och det beror ju på varifrån man kommer :). Jag tror bara att en del av dem som av Paula blir rekommenderade att äta levande föda är mer jägargentypen, och skulle må bättre av t.ex. LCHF/Atkins. Men håller med om att Paula är duktig och att hon hjälpt många med svåra hälsoproblem!

    SvaraRadera
  3. Nog så sant damer, och så är det så att det har alltid i alla tider funnits förespråkare än för det ena, och än för det andra, och alla säkert med den goda intentionen att försöka bidra med goda exempel till en bättre hälsa genom sina egna upplevelser och intryck. Det man glömmer i denna stridens hetta och bland alla dessa tusentals ideer och förslag i detta kostträsk är att vi människor är alla så olika och ingen, jag poängterar ingen är den andra lik, du Pia säger ett sanningens ord som alla kostförespråkare borde tänka på och ta på fullaste allvar, nämligen det att var och en kanske borde få finna sin väg till Rom, det är ju inte sagt att den väg som det där speciella kostrådet ger passar just honom eller henne... hur otroligt eller revolutionerande det än kunde tyckas vara. Men visst kostråd behövs i dagens samhälle på grund av många olika moderna faktorer de slipper vi inte undan även hur mycket vi skulle villa, tyvärr. Det blir som med det Italienska uttrycket att, "kemikalier, substanser med vilka man bygger den moderna maten som gör att människan mår dåligt även om hon inte vet om det" besannas och då är det kostråden som får träda in som en räddare eller ett flankstöd i försöket att bli en friskare människa.

    SvaraRadera
  4. Tack Christian för dina ord. Jag har förresten köpt Brillat-Savarins bok nu (Physiology of taste). Har inte ännu börjat läsa den för A) jag har fem andra böcker på hälft och B)min man blev hooked på Brillat-Savarin :) Så du hade rätt, det är en bra bok!

    SvaraRadera
  5. Yepp och du som är en sådan där boklus och dessutom hooked på mat och fysik bör ju absolut skaffa dig i framtiden boken "Les audiences d'un Gourmande" (gourmanden tar emot) av en annan samtida författare och gastronom också den en bibel för kockar men fram för allt en bok som lär oss kosthåll från grunden, boken skriven av ingen mindre än Grinod de la Reyniére, den moderna gastronomins företrädare och kulinarismens skapare. En bok om etik och filosofi i skapandet av mat, tänk det, redan på 1700 talet visste det mera än vad vi vet i dag.

    SvaraRadera