Testar omega-3-kosttillskott

Ja-a hörni. Det där med kosttillskott. Det är ett ämne jag inte ännu bildat mig en klar åsikt om. Ska man ta kosttillskott eller inte? Vem ska ta? Borde alla ta? Skulle alla må bättre av att ta? Åsikterna är delade.

Det man vet är att mänskor som använder kosttillskott har bättre hälsa än personer som inte använder kosttillskott. Och att vitaminer och mineraler i form av kosttillskott upptas bara till en bråkdel av kroppen, jämfört med vitaminer och mineraler i riktig mat.

Det man också vet är att mänskor som använder kosttillskott är personer som annars också bryr sig mer om sin hälsa, och följaktligen äter hälsosammare, t.ex. mer grönsaker. Så man vet inte om kosttillskotten har nån betydelse alls faktiskt.

Personligen har jag varit mera på motståndarsidan. Riktig mat är det som gäller. Svårigheten ligger i det att dagens riktiga mat är så mycket näringsfattigare än t.ex. stenålderns riktiga mat. Vi kanske behöver tillskotten i alla fall?

I vintras tog hela vår familj D-vitamintillskott för första gången. Vi hade aldrig tagit några tillskott förut, inga multivitaminer eller dylikt. Erfarenheten är god, jag tror fyra av oss fem gick igenom svininfluensan men det tog bara ett par dagar, och den femte var helt frisk hela hösten. Trots att hela klasser var däckade. Men så klart kan jag inte veta om det var D-vitaminets förtjänst.

Omega-3-tillskott är något många rekommenderar. Det är nämligen så att omega-3- och omega-6-fettsyrorna är essentiella, och deras balans påverkar superhormonerna i vår kropp, de så kallade eikosanoiderna, som styr en otrolig mängd andra hormoner i kroppen. Förhållandet mellan omega-3 och omega-6 är i dagens kost förvrängt. Förhållandet borde ligga på högst 1:4. På stenåldern antas förhållandet ha varit 1:1 hos folk som lever på fisk och skaldjur (omega-3-fettsyror finner man mest där), och 1:2...1:4 hos andra folk. I dagens läge är förhållandet hos personer som äter västerländsk kost i genomsnitt 1:15! Det innebär att vi får på tok för lite omega-3 i oss och för mycket omega-6.

Ett felaktigt förhållande mellan omega-3 och omega-6 fungerar inflammatoriskt för kroppen, och antas vara en riskfaktor i bland annat åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Omega-3-fettsyrorna eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) är de mest långkedjade omega-3-fettsyrorna, med 20 respektive 22 kolatomer i fettsyremolekylen. I strikt mening är bara alfalinolensyra (ALA), med 18 kolatomer, essentiell, men syntetiseringen av den till EPA och DHA är begränsad. Dessutom får vi för lite alfalinolensyra också. Därför behöver mänskokroppen också EPA och DHA för att må bra. Vi får dem endast ur fisk samt i viss mån ur gräsbeteskött, som det är ganska svårt att få tag på. Dagens processade mat kryllar av omega-6-fettsyror, t.ex. solrosolja och majsolja, och även säd är rik på omega-6. För mycket av dem förvränger balansen ytterligare.

Nå - nu har vi (familjens vuxna) beslutat att testa omega-3-tillskott, med just dessa långkedjade EPA och DHA, för ett par månader. Jag har nu tagit två kapslar. Det finns många av dessa på marknaden, och tyvärr är inte alla bra. En del lär innehålla härsken olja. Det får man reda på genom att söndra kapseln och smaka på oljan. Kapslarna ska för övrigt hållas mörkt och svalt. Omega-3-fetterna härsknar mycket snabbt - ni vet hur gammal fisk kan lukta. Duo har klarat sig bra i test, så jag valde det märket. Återkommer senare med rapport om hur vi mår!