måndag 11 oktober 2010

Är du rädd för ketos?

Du har kanske hört om ketos någon gång. Troligen har du nångång själv upplevt ketos, kanske under eller efter en magsjuka, till exempel. Eller vid bantning. Jag vill nu berätta för dig vad ketos är, för jag råkade idag på en person som sade att hon inte vill rekommendera lågkolhydratkost åt någon, för ketos är farligt. Men är det det?

Ketos är ett tillstånd som uppstår i kroppen vid svält eller tillfällig energibrist. Kroppens muskler och organ är väldigt flexibla, de kan nämligen använda både glukos (blodsocker) och fett som energikälla. Men hjärnan, den kan inte använda fett! Hjärnan vill ha glukos, annars strejkar den.

Får hjärnan inte glukos så har kroppen ett reservsystem som träder i bruk snabbt: ketos. Under ketosen tillverkar levern ketonkroppar, som hjärnan glatt nöjer sig på ända tills kroppen kan ge den glukos igen, antingen via kosten eller via stimulerad glukosproduktion (glukoneogenes) av aminosyror och glycerol i levern. Aminosyrorna kommer från proteiner i kosten, och glycerolen från fetter.

Ketos är ett helt naturligt tillstånd, som troligen förekom titt och tätt hos våra förfäder redan under stenåldern. Det har inte hittats några skadliga effekter med ketos.

Tyvärr blandar många ihop ketos med ketoacidos, som är ett helt annat tillstånd. Det enda gemensamma med dessa är att levern bildar ketonkroppar vid bägge. Vid ketos bildar den just så mycket som hjärnan behöver för att fungera, men vid ketoacidos mångfalt mer, vilket kan leda till att blodets pH-värde sjunker kraftigt (ketonerna är syror), och är livsfarligt. Men ingen mänska får ketoacidos av lågkolhydratkost! Ketoacidos förekommer nämligen endast hos personer med obehandlad diabetes typ 1 eller långvarig svår alkoholism.

Ketosen är med andra ord inte farlig. Den är ganska behaglig faktiskt, enligt min egen upplevelse. Jag har fastat några gånger i mitt liv i ungefär en vecka, och varit i ketos. Kroppen känns lätt, och hungerkänslorna försvinner (men kommer tillbaka när man börjar äta normalt igen). Man har massor med energi.

Vid lågkolhydratkost kan kroppen vara mer eller mindre i ketos emellanåt, eller så inte. Mänskans energianvändning har stora individuella skillnader. När glukoneogenesen väl kört igång upphör ketosen ofta helt. Hur som helst, kommer sockret inte via maten ser kroppen till att hjärnan får den energi den behöver, antingen med ketonkroppar eller genom glukos som levern tillverkat. Jag tycker det är fiffigt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar