Ska man alltid kunna lita på vad myndigheterna säger? Många av oss litar på dem. När myndigheterna säger att man ska äta enligt tallriksmodellen, då gör de flesta hälsomedvetna finländare (och svenskar) det. Tallriksmodellen innebär, uttryckt i procenter, att 50-60 % av ditt energiintag ska bestå av kolhydrater (= stärkelse och socker), 10-20 % av proteiner (som du närmast får från kött, fisk, ägg och baljväxter), samt 25-35 % av fett.Men är det något som garanterar att detta är bra för vår hälsa? Knappast. Det som myndigheterna rekommenderar, särskilt ifall denna myndighet liksom i Finland (och Sverige) lyder under jordbruksministeriet, är antagligen det som är bra för jordbruksindustrin. Och annan industri som finansierar dessa instansers arbete.
Hur skulle myndigheterna nånsin kunna avråda oss helt från att äta socker, då sockerindustrin är beroende av att folk äter socker? Eller vitt mjöl, eller för mycket bröd? Tvärtom, vi rekommenderas ju äta mycket mer av detta än vi rimligtvis kan hållas friska av! Vi rekommenderas att äta väldigt mycket bröd, för annars kan vi omöjligt få den mängd fibrer som skyddar oss från cancer. Men - hur skyddade sig mänskan från cancer innan jordbruket uppfanns då? Läs mera här om hur det går till i Sverige: Livsmedelsverket är korrupt (Sanna Ehdins blogg)
I Finland är systemet ganska långt motsvarande. Här är vår motsvarande myndighets webbsidor: Statens näringsdelegation, Näringsrekommendationer
Jag tycker det är synd att många LCHF-förespråkare ställer sig så negativt till just tallriksmodellen. Jämfört med vad många i Finland äter nu (halva tallriken ris/pasta/potatis, dryg fjärdedel kött&sås, knapp fjärdedel grönt) blir det faktiskt en markant förbättring om man fyller tallriken på lunchrestaurangen enligt rekommendationen!
SvaraRaderaSådär annars håller jag helt med om att det är helt sjuka mängder t.ex. bröd man 'officiellt' borde äta. Men jag tycker det är näringspyramiden som borde skakas om rejält, tallriksmodellen är en ganska ok utgångspunkt som man sen kan optimera från med att sluta undvika fett och kanske nu och då skippa potatisen. ;)
Rekommendationerna kommer dessutom aldrig att vara precis det som senaste forskningen säger - de är alltid en kompromiss mellan hur folk nu äter och hur man borde äta. Detta för att så många som möjligt ska ha en realistisk möjlighet att följa rekommendationerna. (Källa: Mikael Fogelholm i nån intervju on lågkolhydratkost och nuvarande/kommande rekommendationer)
Ursula, jag förstår hur du menar. Jag ska berätta varför jag egentligen är kritisk till just tallriksmodellen. Måltiden i sig blir ganska OK i balans och till och med i näringsvärde. Men... i praktiken så består grönsakshalvan av grönsallad/gurka/tomat (samt frysmajs, ananasbitar, vad det nu råkar vara), alltså istället för t.ex. broccoli, och jag tycker faktiskt att det blir för lite energi i den mängden mat som ryms på resten av tallriken! Fint med råkost, men mina hälsomedvetna kolleger är hungriga på nytt efter 3 timmar! Och vad äter de då? Inga proteiner eller fett, utan rena kolhydrater, mer av dem, och ofta helt tomma kalorier. Smörgås, frukt, bulle, kex, godis, choklad.
SvaraRaderaDet tycker jag faktiskt är den största bristen med tallriksmodellen (jag tar salladen på en skild tallrik så det ryms mer mat på den riktiga tallriken). Plus det att det ska vara fettfri mjölk till, och 1-2 skivor bröd med margarin på. Hellre då vatten eller ordentlig mjölk, och hellre då brödet nån annan gång än bredvid lunchtallriken, och hellre då med smör och god ost på...