Drömmen om ett åldringshem

Redan för flera år sedan drömde jag om att grunda ett åldringshem. Drömmen lever faktiskt ännu, även om vägen dit kommer att få via matfrågor och kostrådgivning. Men kanske det inte är någon dålig väg alls? Visst borde alla åldringar få äta god mat också, varje dag, eller hur?

I den här artikeln (på finska) kan man läsa om ett hemskt exempel på hur åldringar behandlas idag. Jag vill bara gråta när jag läser sånt här. Är det inte bara fel att man går igenom ett helt liv på jorden, studerar flitigt, växer upp till en ansvarsfull vuxen, kanske vakar man med sina små barn, uppfostrar dem med stor kärlek, jobbar som en dåre till 65-årsdagen, samlar på sig en massa visdom, och så behandlas man liksom som en nödvändig samhällsbörda bara för att fysiken (eller huvudet) inte längre klarar av att sköta ett eget hem?

I andra kulturer tar familjerna hand om sina äldre, varför vill inte vi göra det då? Varför hamnar våra gamlingar liksom utanför, varför är det inte välkomna i våra liv?

MIN DRÖM
Jag ska beskriva min dröm för dig. Mitt åldringshem kommer att vara ett hem där åldringarna ses som vanliga mänskor, individer, som bara levt längre på vår jord än vi själva. Ett hem där de själva bestämmer om de vill ha ett glas vin till maten eller inte, om de vill vakna klockan 4 eller klockan 9, om de vill bo i egen vrå eller med andra.

Jag kommer att behöva bl.a. skötare, kock, bokförare, städare, och en massa andra som vill jobba där emellanåt med att förgylla livet för de som bor där. Jag har redan i några år samlat material och artiklar om olika åldringshem som lyckats, och om personer som verkar veta mycket om området.

I den här artikeln kan vi läsa om ett bättre exempel. Just så där vill jag att mitt åldringshem ska vara. Det kom bra fram hur viktigt det är att personalen trivs.

Och jag önskar så att mänskors liv ska vara minst lika meningsfullt och innehållsrikt på livets höst som det varit dittills, oberoende om kroppen är i samma skick som förr eller inte. Tänk er en fest som är rolig i början, intressant på mitten, och så blir den bara tråkigare och tråkigare på slutet, och maten blir ljummen, tråkig och smaklös. Det känns bara jobbigt egentligen, men man är kvar bara för att man måste, man har inte möjlighet att åka hem. Då blir ju hela fiilisen från festen dålig, eller hur?

Jag tycker det är väldigt orättvist att så många gamla mänskor inte får ha ett lika bra liv som vi yngre. Det är också många gånger bevisat hur stor betydelse det psykiska välmåendet har för utvecklandet av både fysiska och mentala problem, bl.a. demens. Med andra ord leder de knappa resurserna för åldringsvården bara till mer kostnader.

Hur vill du leva ditt liv när du blivit gammal?

(bilderna är tagna från en "livskarta" jag gjorde i september 2009. Jag planerade åt vilket håll jag ville styra mitt liv under de kommande 10 åren. Det finns förutom åldringsvården också mycket matrelaterat med på kollaget :) )

Dr Eric Westman

Det här var ett så glädjande exempel på framgångsrik behandling av både övervikt, diabetes (typ 2) och andra hälsoproblem, att jag gärna vill dela med mig.

Kostdoktorn på besök hos Dr Westman

Jag önskar att fler personer med dylika hälsoproblem kunde få lika bra behandling. Det är dessa framgångshistorier som motiverar mig i mina drömmar om ett nytt yrke.

Groddar - Del 9.

Idag har vi ätit av de groddade belugalinserna. De är nog goda, tycker de är godast hittills. Men särskilt dryga är de inte - kanske det är därför som mungböna och alfalfa är de populäraste - det blir verkligen mycket grodd av en handfull frön. Av belugalinserna blir det lite mindre. Jag låter dem växa till sig ännu till imorgon.

Hittade en bra länk om groddar, på finska: Lemmikkilinnut Kaijuli Oy, Idätys

Här kan du läsa alla groddinläggen!

Veckans snabbis: korv, pytt och äggröra

Idag var det nog ingen gourmetmat, utan närmast pyttipanna utan potatis. Eller en potatis var där på hela pannan. Men riktigt gott var det, och vi fick en hel del rester uppanvända.

Tid: 20/15 minuter. För 5 personer.

Strimlad kål, skivad lök och den ensamma kokta potatisen åkte i stekpannan i en rejäl skvätt olivolja. Likaså fem bratwurstar (från Lidl, innehöll varken E621 eller E250) och en liten bit entrecote från igår. Kryddning med grön sås. Efter att spydären var serverad på tallrikar gjorde jag ännu en snabb äggröra på 4 ägg och en rest dippsås (gjord på creme fraiche och grön sås), det tog två minuter, i samma panna. Serverade med lite belugalinsgroddar och riven basilika.

Veckans biff: entrecote med vitlökssmör och coleslaw

Det här var så gott! Entrecote med vitlökssmör och örtsås, serverad med färsk tomat samt vår favorit coleslaw. Kan inget ta av äran denna gång, det var mannen som kockade, jag kom rakt till dukat bord efter skoshopping med stora flickan.

Tid: 40/15 minuter. För 5 personer.

Köttet, ca 1,2 kg entrecote, tog han fram en dryg timme på förhand. Så skar han det i 3 cm tjocka skivor. Han saltade och pepprade biffarna, och stekte dem på riktigt hög värme i smör i gjutjärnspanna, 2 minuter per sida. Så lade han dem i folie i ugnen, 150 grader. Han använde termometer för att se när temperaturen inne i köttet var 55 grader, det tog ca 7 minuter (medium-rare). Sedan ska köttet vila 10-20 minuter i folien.

Vitlökssmöret gjorde han genom att smälta en stor klick smör och krydda med lite vit sås. Örtsåsen bestod av creme fraiche kryddad med grön sås.

Coleslawn har jag skrivit om tidigare. Den här gången gjorde mellanflickan såsen, och hon gjorde lite annorlunda än i receptet jag senast skrev. Hon använde majonnäs, creme fraiche, senap, och lite salt och peppar.

Groddar - Del 8.

Jag har själv också fått blodad tand av groddandet, och då också barnen älskar dem är det ju desto bättre.

I förrgår köpte jag belugalinser som jag började grodda igår morse. Jag har aldrig groddat linser förut, så det ska bli spännande! Jag ska säkert testa tillreda dem som kokta linser också nån dag.


Jag groddade en deciliter den här gången. Så här såg de ut i morse, efter ett dygns groddning.

Veckans fisk: lax med fänkål

Dagens lax var jättegod, och definitivt enkel att laga. Jag hade skaffat ett drygt kilo lax, men det blev en portion över. Så ett kilo hade varit ganska lagom. Även om vi oftast brukar laga en riktigt stor filé och äta två dagar av den. Jag valde två "svansbitar", för jag tycker de är goda. Benfria är de dessutom, även om det inte är nån konst att dra ut laxens ben med pincett heller.

Tid: 45/20 minuter. För 5 personer.

Mannen skivade 3 st fänkålar ganska tjockt. Jag förvällde dem några minuter i en skvätt saltat vatten, så att de säkert skulle bli mjuka. Så smorde jag en form med smör och hällde i de avrunna fänkålsbitarna. Ovanpå lade jag 3 skivade tomater, ca 2-3 dl grädde kryddad med lite grön sås, salt och peppar, och så de saltade och pepprade laxfiléerna med skinnet uppåt.

In i ugnen på 200 grader, tiden beror på hur tjocka filéer du har, det ska vara 10 minuter per cm laxfilé på tjockaste stället. I mitt fall 20 minuter.

Jag kokade faktiskt lite potatis till, men likaväl (och för LCHF-versionen) lämnar du bort potatisen. Det behövs lite mer grädde om du har potatis.

Kompostbänken - Del 1.

Vårens byggprojekt är en kompostbänk. Förra vårens projekt var växthuset, och bredvid det, där den sköna eftermiddagssolen steker som bäst, ska vi nu bygga en bänk som samtidigt är en trädgårdskompost! På det sättet har vi kompostjord nära till hands när mullbänkarna ska fyllas på i växthuset.

Som ni ser på modellen på bilden så är ritningarna nästan klara nu. Men veckosluten har varit ganska bokade på sistone, och inkommande veckoslut är det ju vappen, så det kan dröja nån vecka ännu innan vi kommer igång.

Kärlek

Idag har det gått 13 lyckliga år sedan mannen och jag sade ja till varann framför altaret. För säkerhets skull hade vi tagit nattvard minuten före, så alla gamla synder skulle vara förlåtna och vi skulle få en god start. Men knappast var det den enda hemligheten bakom vår äktenskapslycka. Ja, hur lyckas man egentligen?

Gemensamt för alla par jag känner med ett gott äktenskap är att de alla jobbat på sin relation. Tycker man att ordet ”jobba” är jobbigt, så kan man använda ordet ”vårda” eller ”sköta om”. En god relation kommer aldrig gratis, utom möjligtvis de första åren. Därmed säger jag inte att det alltid behöver vara extremt jobbigt att jobba på sin relation, jobb kan vara väldigt roligt ibland! men jobbas ska det nog.

Det finns säkert hundra olika sätt att vårda en relation. Att varje dag berätta att man uppskattar varann och varför, sätta den andras behov före sina egna (emellanåt i alla fall, så klart inte hela tiden), överraska varann ibland med gåvor eller handlingar. Att fortsättningsvis upprätthålla en öppenhet mot varann, alltså sätta sig i blöt, blotta sig själv och sitt innersta. Att ordna tumistid, även om det känns jobbigt att vara borta från barnen eller dyrt att anställa en skötare.

Jag bläddrade en gång i en väldigt bra bok av Andrew G. Marshall: "I love you but I'm not in love with you - seven steps to saving your relationship". Den har också översatts till svenska. Där stod det vad intimitet består av. Tre saker: sårbarhet, god verbal kommunikation och fysisk närhet (inklusive sex). Det beror på paret vilken av dessa tre som först kan börja halta. Ofta är det sårbarheten, man slutar blotta sitt innersta för varann, för en dag känns det svårare att blotta sig än det kanske kändes under ens första tider tillsammans, man blir ytligare mot varann. Eller så är det den goda verbala kommunikationen - man diskuterar plötsligt bara barnskötsel och matuppköp, sitter inte längre uppe inpå småtimmarna och diskuterar och filosoferar över livet. För man är så trött. Därför känns det jobbigt att göra det. Men man måste göra det nångång ändå!!

När man varit ihop flera år, och särskilt när man fått barn, så kommer plötsligt den dag då man inte mera blir kåt på momangen, typ av att sovrumsdörren stängs eller den andra drar av sina byxor (för så är det ju ofta i början av ett förhållande!). Istället behöver mycket mer fysisk närhet och andra former av intimitet (djupa diskussioner och sårbarhet inför varann) för att sexlusten ska uppehållas / återvända. Just de saker som man ofta får (och ger!) mindre av när åren går! Inte undra på att så många äktenskap går i kras..?

Den fysiska närheten kan vara t.ex handhållning, pussar, hålla om varann framför TV:n, fotmassage, annan massage, hårborstning, killa på ryggen. Och tro det eller inte, också män behöver denna sexfria närhet, även om det inte alltid syns utanpå!

För att inte förlora intimiteten är det alltså nödvändigt att släppa varann inpå livet, att inte utesluta varann från viktiga delar av ens liv. Jag tror nog man måste vara väldigt väldigt delaktig i varandras liv och tankar för att ha ett lyckat äktenskap. Attraktionen kan annars knappast hållas vid liv.

Älskar jag honom mer eller mindre idag än för 13 år sedan? Tja, om möjligt mer! Men åtminstone djupare.

Länkar:
Andrew G. Marshall: "I love you but I'm not in love with you"
Här kan du läsa några sidor i boken

Groddar - Del 7.

Nu är alfalfagroddarna färdiga. På torsdagsmorgon började jag grodda, och på söndagskvällen var de klara. Nu har vi färskt grönt för flera dagar! 0,5 dl alfalfafrön blev en dryg liter färdig grodd.

Här kan du läsa alla groddinläggen!

Veckans pizza: tonfisk, sparris och korv

Idag blev det pizza till kvällsmål. Egentligen äter vi inte kvällsmål, utan bara middag. Men på veckosluten är middagen redan på eftermiddagen, och då behöver man ju ett kvällsmål till kvällen.

Tid: 90/30 minuter. Lite svårt att räkna då de tre söta barnen pyntade pizzan, som de själva säger. För 5 personer.

Mannen brukar göra pizzadegen hos oss. Han blandar bara ihop jäst, mjöl (den här gången 50/50 vitt mjöl och jästbrödsmjöl), varmt vatten och olivolja, lite salt, till en trevlig boll som får jäsa en timme. Under tiden lagade han en tomatsås av passerad tomat, tomatpuré, grön sås och vit sås.

Så bakades degen ut. Barnen bredde ut tomatsåsen och lite olivolja på pizzan. Sedan fyllningen, som bestod av slumpmässiga saker man kan hitta i sina skåp på söndag kväll: några schweizerostrester, 6 svarta oliver, ett halft paket fetaost, en tysk bratwurst, en burk tonfisk, en burk sparris och en halv paprika.

Så åkte pizzan in i ugnen, varmluftsugnar brukar ha en särskild pizzainställning, på 280 grader. Där var den ca 7 minuter tror jag. Tills den fick lagom färg.

Att springa

På veckoslutet lyckades stora flickan få mig att återuppta springandet igen efter en lång vinterpaus. Hon tränar för stafettkarnevalen, och ville ha sällskap. Nå - jag lyckades övervinna min lättja, och det är jag glad för.

Jag har nämligen ända sedan skoltiden avskytt att springa. Skolgymnastiken var inte särskilt motiverande för en elev som jag, som har en typisk mager och senig "distanslöparkropp" som helt enkelt inte kan springa fort. (Ja, inte är jag riktigt lika mager mera, men kroppstypen är ju densamma.) Och vitsorden i gymnastik på min skoltid korrelerade ganska klart med resultatet på 80 eller 100 meters löpning, vilket tyvärr dödade all min motivation i skolgymnastiken, Trots att jag alltid älskat att röra på mig, bland annat dansade jag balett hela lågstadiet. På bilden syns mina förra lenkkitossor från år 1984 och mina nuvarande från år 2007. De gamla är i gott skick ännu, och nu förstår ni varför.

Jag började ändå springa för 3,5 år sedan. Plötsligt fick jag ett enormt behov av att göra nånting för mig själv, att komma i (perfekt) form, att se bra ut, att få en bättre kropp. Men mest var mitt springande ett sätt att handskas med 40-årskrisen, som drabbade mig då även om jag bara var 36, och satte mitt huvud rejält i gungning. Det redde ut mina tankar, i alla fall lite.

Till min stora förvåning märkte jag efter några veckors springande, att jag njöt av att springa! Jag sprang flera gånger i veckan, och var snart uppe vid 7-10 km rundor. Jag har senare lärt mig att när man sprungit i ungefär sex veckor så får de allra flesta ett "sug" att fara ut och springa, tack vare endorfinerna. Lyckas du alltså uthärda de första motiga veckorna så blir det lättare.

Man behöver så klart absolut inte springa fort, och det ska man inte heller göra. Jag, som inte sprungit på hela (långa!) vintern, skäms inte ett dugg över att jag nu sprang hela 4,6 km, och det tog 35 minuter. Har du övervikt så rekommenderar jag att gå ner en del i vikt först, till en sådan nivå att det inte känns jobbigt att springa, för annars kan knäna och andra delar av kroppen skadas.

Man kan så klart gå ner i vikt utan att motionera särskilt mycket eller alls överhuvudtaget, det är en myt att man måste röra på sig för att gå ner i vikt. Kosten är avgörande vid viktnedgång, inte motionen. Motionen gör en dessutom hungrigare, så för många försvåras viktnedgången faktiskt av mycket motion. Däremot är träning väldigt bra för kroppen på många andra sätt än för viktnedgång, och därför rekommenderar jag fysisk aktivitet åt alla mänskor.

Att springa, eller jogga, måste väl höra till de mest praktiska grenar man kan syssla med. Det enda du behöver är ett par skor, och på vintern kanske en reflexväst, så behöver du inte vara rädd att bli påkörd. Och du behöver inte åka nånstans, utan du kan så gott som alltid starta rakt utanför din ytterdörr. Det går att springa nästan året om här på våra breddgrader. Blir det mycket snö ersätter du enkelt din springrunda med en skidrunda.

Välj gärna kläder i syntetmaterial, t.ex. fleece ifall du inte har riktiga löpningskläder, de känns mycket skönare än bomull eller ylle när du svettas, vilket du garanterat gör när du springer.

Så du ser - även för dem som avskyr att springa finns det hopp! Vill du ha mer konkreta tips om att springa så rekommenderar jag tipsen och träningsprogrammen på sidan www.marathon.se.

(något foto av en springande Flo får ni inte idag, men den ritade bilden, som är mellanflickans tolkning, liknar mig på pricken!)

Veckans vege: kikärtsgryta med aubergin

Vi brukar äta mest kött och fisk på vecko-sluten, men idag fick vi lust på kikärter. Eller rättare sagt fick vi lust på dem igår, för de måste blötläggas över en natt innan de tillreds.

Tid: 12 h blötläggning, 90 minuter kokning, och själva maten 35/20 minuter. För 5 personer.

Jag blötlade kikärterna över en natt i vatten. En halv påse, dvs. 250 gram, är ganska lagom. På förmiddagen bytte jag vattnet, och kokade dem 1,5 timme med ett par lagerblad, utan salt. Auberginerna skar jag i stora tärningar och varvade med lite salt i en skål.

När jag började tillreda grytan hällde jag bort vattnet, och tillade en burk hela tomater och ett paket passerad tomat. Jag stekte en stor lök och en halv paprika i olivolja med curry, spiskummin och lite chili, och hällde i grytan. Efter det fräste jag äggplantstärningarna runt om på ganska svag värme i myyycket olivolja. In i grytan åkte de också, liksom lite vit sås (går bra med krossad vitlök också). Så fick det puttra ytterligare en kvart.

Jag serverade grytan med turkisk yoghurt. Jättegott!

Veckans soppa: Gulaschsoppa

I onsdags lagade jag en gulasch. Den räckte nästan till en andra omgång för alla 5 idag, men då det var lite knappt beslöt jag att förvandla den till en soppa i stället.

Tid: 40/5 minuter. Jag hällde i ett par deciliter nötbuljong och kokade några potatisar och morötter till i lite buljong (jag råkade ha buljong i kylskåpet för köttmästarn i lokala K-butiken gav mig ett par benbitar helt gratis för gulaschen i onsdags!). Det blev faktiskt ännu godare än grytan i onsdags, men det berodde nog mest på att köttet hade hunnit möra till sig ytterligare.

Glitter

I onsdags for isen, och glittret kom i stället. Finns det något vackrare?

Men det här är i alla fall skogens vackraste!

Groddar - Del 6.

De små alfalforna har nu ca 1,5 långa svansar. Jag tror vi kan äta av dem redan imorgon!

Veckans klassiker: stekt lever med lök

Visst är stekt nötlever en klassiker? Min definition av klassiker är visserligen helt själv-definierad, men det må vara så! Som dessert åt vi stora flickans specialefterrätt med blåbär.

Tid: ca 30 minuter. För 5 personer.

Ett halvt kg nötlever i skivor. Mannen sköljde skivorna, torkade dem och lät dem ligga med lite pressad citron tills de skulle stekas, sist av allt. Jag började med att steka några skivor bacon. Jag lät dem sedan torka på ett hushållspapper medan jag stekte två stora skivade lökar i samma stekpanna, med en stor klimp smör i. Jag hade några överblivna kokta potatisar, som jag skalade och skar i bitar. Dem stekte jag sedan i samma panna, jag makade bara på löken lite. Sist strimlas baconet och blandas med potatisen.

Under tiden låg morotsslantarna och puttrade i lite smör och en sked buljong, detta har jag beskrivit tidigare, och den här gången lade vi lite grädde med också.

Till allra sist stektes levern i en stor klick smör, 1-2 minuter per sida. Saltades och pepprades efteråt. Nam!!

Stora flickan gjorde dessutom en efterrätt den här gången. Hon vispade först grädde. Sen vispade hon i en stor klick grekisk yoghurt, en glassrest på kanske 1 dl från ett födelsedagskalas nyligen, 200 gram blåbär, en klick jordgubbssylt (en rest från ett plättkalas) samt 1 tsk vaniljsocker. Jättegott!

Utmana Flo: april 2010

Flo Food fyller en månad idag, hurra!

Den stora dagen till ära har jag redan för ett par dagar sedan bytt rubrikbild (pionerna byttes till gröna tomater från vårt växthus).

Och idag lanserar jag månadens Utmana Flo. Nu har alla bloggläsare chansen att utmana mig! Föreslå en råvara eller ingrediens enligt månadens tema och jag ska laga en maträtt av den! Alternativt kan du föreslå en färdig klassiker, enligt månadens tema.

April-utmaningen handlar om fisk. Vilken fisk, eller vilket klassiskt fiskrecept ska jag tillaga?

Jag väljer det mest intressanta och lagom utmanande av de förslag som kommit in via bloggkommentarerna i april. Jag gör mitt yttersta för att få tag på råvaran, tillreder något av den, och gör ett matinlägg om det. Utmaningen förnyas varje månad.

(Firework image by cdcguard)

Jag är med!

Hurra! Jag fick plats på sommarkurserna i Näringslära på Öppna Universitet vid Helsingfors Universitet.

Min första föreläsning är den 19 maj. Kurserna heter Ravitsemustieteen perusteet (grunder i näringslära) och Elintarvikkeet ruokavaliossa (livsmedlen i kosten).

Groddar - Del 5!

Groddserien fortsätter! Idag började jag grodda alfalfafrön, efter att ha haft dem i blöt över natten. Några särskilda anvisningar behövs inte, de groddas helt på samma sätt som mungbönsgrodd, som jag beskrev tidigare.

Om möjligt så är de ännu drygare än mungbönsgroddarna, så nu har jag groddat en halv dl alfalfafrön på min stora ca 2 liters burk. Så här såg de ut nu ikväll när jag gjorde deras första sköljning. Nu står burken uppochnervänd i min torkhylla, med öppningen täckt av en bit lakan och en gummisnodd, burken täckt med en tidning.

Här kan du läsa alla groddinläggen!

Mitt växthus

Förra året byggde vi ett växthus. En bloggläsare önskade för ett par veckor sedan att jag skulle publicera ritningarna till växthuset. Här kommer huvudritningarna! Observera att de inte är i skala.

Grunden är byggd i lecablock. Under dessa finns en grop, ca 200 mm dräneringsgrus (6-16 mm) samt styroxskivor. Även utanför den del av lecablocken som är under marken finns ett lager styroxskivor.

Återanvändning var en viktig princip när vi byggde. Fönsterrutorna kommer från ett växthus som revs på 1980-talet. Murstenarna i gången blev över när vi byggde vårt hus, och kahi-teglen vi murade fondväggen av likaså.

Dörren hittade vi i pappas lider, den blev riktigt snygg när vi målade den. Fanerskivorna som vi byggde luckorna av är gamla restbitar, likaså 220-balkarna som vi byggde växtlådorna av.

Men stolparna och takbalkarna köpte vi nya, samt akrylskivorna på taket.

När vi målade använde vi linoljefärg och petroleum-oljefärg från Uula.

Jag svarar gärna på frågor!

Veckans gryta: gulasch

Vi hamstrade lite kött idag :) när det blev strejk... Nåja, jag skojade lite, men två dagar äter vi nog av den här gulaschen i alla fall för där är mycket kött! (och lök!)

Tid: 80/30 minuter. För 5 personer x 2 gånger.

Först skalade jag 7 stora lökar (!), halverade dem och skar skivor. Jag fräste dem i stekpanna i mycket smör och paprika (kryddan) i några omgångar. De åkte in i en stor gryta anefter tillsammans med en stor slev buljong. Så skar jag 1,3 kg nötkött i stora tärningar och fräste också dem i smör, och in i grytan.

Sedan tillsatte jag två burkar hela tomater och tre krossade vitlöksklyftor. Jag kryddade med ytterligare lite chilipulver, salt och mejram. Så fick den puttra där i en timme! Kokade lite Labby-potatis till.

Alltså jag tror jag aldrig gjort gulasch förut, men det var ju himmelskt gott! Det var närmast en snilleblixt när jag stod vid köttdisken idag och såg en så fin köttbit. Bra val.

Ekomat fram till dörren

Visste du att du kan beställa ekomaten fram till din dörr varannan vecka om du bor i Helsingforsregionen? Och får du dina grannar med blir det ännu mer förmånligt, och framför allt ekologiskt med tanke på transporterna!

Vi har sedan oktober beställt ekologisk mat från Labbys nätbutik till vår "by", ett egnahemsområde i närheten av Helsingfors. Vi gör en sambeställning var fjärde vecka, och en del beställer oftare än det. I sambeställningsgruppen har vi 13 familjer, men det varierar hur många som beställer per gång. Leveransen i sambeställning till en adress kostar 2 euro/beställning, och leverans till egen dörr kostar bara 5 euro ifall du beställer mat för minst 50 euro. Läs mer om priserna på Labbys webbsidor.

Från Labby kan du beställa bland annat spannmål, ägg, grönsaker, potatis, bröd, olivolja, vinäger och frukt. Kött kan du beställa några gånger i året, men det finns också djupfryst malet nötkött nästan året om.

För dig som bor längre bort från Helsingfors har jag också en länk: Antti Heikkiläs lista på ekobutiker i hela landet och för dig som bor i Sverige gäller t.ex. listan på www.aktavara.org

Vad är LCHF?

Jag vet att många av mina läsare vet väldigt bra vad LCHF är, men kanske inte alla. Så här kommer en kort förklaring.

LCHF betyder Low-Carbohydrate High-Fat, på svenska lite kolhydrater och mycket fett. Det är ett sätt att äta som skiljer sig från de officiella rekommendationerna som ges av myndigheterna i de flesta länder i väst. Enligt de officiella rekommendationerna ska man äta mycket kolhydrater och så lite fett som möjligt, samt särskilt undvika mättat fett (t.ex. bacon, smör och feta mjölkprodukter).

I LCHF minskar man istället radikalt på kolhydratintaget, och ökar samtidigt fettintaget. På så sätt minskar sötsuget radikalt och man hålls mätt mycket längre. Det är också en av orsakerna till att man går så effektivt ner i vikt med LCHF, och utan att vara hungrig. En annan orsak är att överlopps kolhydrater omvandlas till fett i kroppen och lätt kan leda till övervikt. Och man ska inte undvika naturligt mättat fett, utan undvika endast processade fetter såsom margarin och industriella transfetter, för naturligt mättat fett hör till mänskans ursprungliga föda och är därför inte skadligt utan nyttigt.

Det finns ingen absolut sanning om hur lågt kolhydratintaget ska vara i LCHF, det varierar en del hur folk vill äta för att må bra och för att hålla sötsuget borta.

Jag äter inte själv för närvarande LCHF, utan närmast "MCMF" (lagom mycket av vardera). Vissa dagar äter jag nästan inga kolhydrater, andra dagar kan jag äta pasta, bröd mm. Det är väldigt gott att äta LCHF, för själva potatisen och pastan smakar ju inte så mycket, det blir mer smak på maten, tycker jag, ju mer annat man äter. Men jag rekommenderar att testa LCHF för de allra flesta som har övervikt, typ2-diabetes, eller ett klart sockerberoende. Ofta kan det räcka att t.ex. halvera kolhydratintaget och öka fettet betydligt för att börja gå ner i vikt och/eller bli av med sitt sockerberoende. Men för vissa överviktiga hjälper bara en minimering av alla sorters kolhydrater för att lyckas gå ner i vikt. Diabetiker har i regel alltid klar nytta av att minska kolhydraterna och öka fettet, eftersom alla kolhydrater ombildas till socker i kroppen, och socker är den sak diabetiker inte tål.

Inte bara diabetiker, överviktiga och sockerberoende har nytta av LCHF, utan många andra av oss också. Det beror bland annat på att kolhydrater gör en tröttare, och de innehåller betydligt mindre näring (vitaminer, mineraler, probiotika) än all annan typ av energi. Bland annat uthållighetsidrottare har stor nytta av LCHF-kosten. Den är också botat barnlöshet, svampinfektioner, förstoppning, ätstörningar och otaliga andra problem.

Jag markerar alla recept som har tillräckligt lågt kolhydratinnehåll på min blogg med etiketten LCHF.

Läs mer t.ex. här:
Kostdoktorns sida om LCHF
Allt om LCHF
... eller i någon annan av de länkar jag har på min länklista nere till höger i bloggen.

Veckans pasta: spaghetti med sås på färsk spenat

Vi hade faktiskt pasta med spenatsås för bara några veckor sedan, men den var gjord på frysspenat och den här på färsk spenat. Så jag berättar också det här receptet. Den på frysspenat är lite snabbare, men den här är lite godare!

Tid: 30/20 minuter. För 5 personer.

Två askar färsk spenat gick det åt - 70 g per ask. Jag började med att nypa loss spenatstjälkarna och skölja bladen (de var lite sandiga). Så satte jag spaghettivattnet att koka, och kokade sedan spaghettin 8-9 minuter.

Jag stekte 5 baconskivor som jag haft i blöt i 15 minuter och torkat av (för att få bort nitrit). (För en vegetarisk version lämnar du bara bort baconet, eller ersätter det med pinjenötter!)

Jag hackade en lök som jag stekte i baconfettet plus en rejäl klick smör. Sen vände jag spenaten, som jag rev i lite mindre bitar, med ett par minuter. 3 dl grädde på, ett par skedar buljong som jag ännu råkade ha från veckoslutet, och en krossad vitlöksklyfta. Sist i med baconen som jag strimlat. Smakade av med salt och peppar. När spaghettin var klar blandade jag allt i samma kastrull. Nyriven parmesan till. Nam!

Om mina "recept"

Jag skrev nyligen en särskild sida med kort information om de så kallade recepten i min blogg: Recept-info. Du hittar sidan i menyn till höger under etiketterna men ovanför inläggsarkivet.

Vad tycker du om recepten/mattipsen överlag? Skulle du behöva mer information? Noggrannare anvisningar? Bättre illustrationer? Mer information om ingredienserna och deras hälsopåverkan? Hurdana recept önskar du mer av? Berätta!

Påläggstips: Rillettes

Det här är mitt bästa e-fria påläggstips. Som många andra fina rätter uppstod den i misstag. Det var en gång jag försökte göra aladåb av griskött. Och så blev det inte som jag tänkt mig, utan istället - rillettes. Men det visade sig vara ännu godare än aladåb! Här är en länk till vad riktig rillettes är. Så här gör man.

Gör gärna din rillettes i samband med kokt grisbit med ben.

Tid: 2 minuter (!). Blir ca 2 dl.

Ta undan lite kött och "fläsk" (alltså av den vita dallriga), och lite lök.

Lägg i stavmixerns kärl. Häll på buljong från griskoket så att köttet du har där täcks till hälften. Salta lite extra, eller kolla saltningen efteråt om du är osäker. Stavmixa snabbt. Flytta den färdiga rilletten till ett skilt rent kärl, och låt det svalna en stund innan du lägger in ditt färdiga pålägg i kylskåpet. Klart!

Söndagsmiddag: Grisytterfilé med endivgratäng och smörstuvad morot

Till söndagsmiddagen idag hade vi besök av min gudmor och min pappa.

Förrätt: rågbröd med smör, rillettes och groddar.

Huvudrätt: yttre filé av gris, endivsallad gratinerad med bechamelsås, morotsslantar stuvade i smör med timjan, samt kokt potatis, och rödvinssås.

Efterrätt: små plättar med jordgubbssylt och vispad grädde, som pappa hämtade.

Tid för för- och huvudrätt: 60/60 minuter. För 7 personer. Eller egentligen var vi 2-3 kockar i köket så vi jobbade nog mer än 60 minuter ihop. Alltid lite svårt att räkna dessa festligare middagar, men en relativt enkel meny var det nog.

Köttet: mannen skar upp ett snitt i grisytterfilén, och fyllde med grön sås (se "kocktips"). Så fräste han den i hög värme på alla kanter i gjutjärnspanna, innan han lindade in den i bakplåtspapper och satte den i ugnen med termometer. När termometern visade 68 grader tog han ut den och den fick vila 10-15 minuter innan han skar upp den i ca 1 cm skivor.

Endivgratängen: Jag kokade dem i saltat vatten med lite pressad citron i tills de var mjuka - ca 25 minuter. Sedan lät jag dem rinna av i ett durkslag. Jag smörjade en form med smör, klyvde endiverna på längden - de minsta halverades, de största delades i fyra. De träigaste ändorna tog jag lite av. Medan de kokade lagade jag en liten bechamelsås: först smör, så vetemjöl, sedan mjölk under vispning. Sist salt och peppar, och riven ost. Jag hade schweizerost, men det blir ännu bättre med gouda-typs ost! Endivbitarna i formen, bechamelsåsen på, och in i ugnen för ca 15 minuter, 220 grader, tills såsen fått lite färg. Den får gärna svalna 10 minuter innan den äts.

Morötterna: Jag lade en stor klick smör i en kastrull, sedan sex skivade morötter, som jag svängde runt i några minuter, och så några skedar buljong, några timjankvistar, och så fick de koka sakta i ca 30 minuter.

Såsen: rödvin och lite buljong får koka in. Sedan när köttet kommit ut hällde mannen skyn i såsen, och redde genom att vispa ner en liten smörboll med vetemjöl i, och koka upp såsen snabbt.

Däremellan kokade jag lite potatis. För en LCHF-version lämnas potatisen helt enkelt bort, och bechamelsåsen ersätts med t.ex. hollandaisesås.

Förrätten: mellanflickan tog torkat rågbröd (skulle också bli bra med Väinämöinens paltåknappar eller surskorpa/finncrisp), bredde smör på det, sedan rillettes (receptet kommer imorgon) och lite mungbönsgrodd.

Supergott!