lördag 2 april 2011

Värt att höra: Zarah Öberg om kost och hälsa för barn

mf-Hälsoutbildningars alumnidag för kostrådgivare och personal trainers i Stockholm förra veckoslutet fick jag höra en 1,5 h lång föreläsning av Zarah Öberg. Zarah Öberg har hunnit med mycket. Hon är bland annat kostrådgivare, hälsopedagog, yogalärare och journalist samt är utbildad inom flera medicinska områden. Hon driver flera webbsidor inom kost och hälsa, och barnens hälsa står hennes hjärta allra närmast.

Zarah började med att berätta vad hon lärde sig när hon jobbade i sina föräldrars godisbutik i tonåren. Hon upptäckte då redan, för så länge sedan, att det finns sockerberoende. Långt innan det erkändes, och jag tror inte alla erkänt det ännu heller.

I föreläsningen berättade Zarah hur barns kost ska skilja sig från vuxnas, samt vilka som är de största problemen i barns kost idag. Något jag själv inte tänkt på förut var att barns kost inte får vara lika proteinrik som vuxnas. Det är nämligen så att barnens njurar kan ta skada, de är liksom inte riktigt färdigutvecklade när barnet föds. Man ska undvika för proteinrik mat tills barnet är i 10-årsåldern. Det är en orsak till att barn inte ska äta så kallad strikt lågkolhydratkost heller.

Att barns kost inte får vara för fiberrik visste jag från tidigare. Men nu fick jag höra orsaken. För mycket fibrer kan skada tarmslemhinnan. Barn under två år har särskilt känslig tarmslemhinna, för att de ska kunna ta upp näring från maten så effektivt som möjligt. Samtidigt skadas den också lättare. Dessutom kräver fullkorn fett för att kunna åka genom tarmen, så fettfattig kost förvärrar fullkornsfibrernas skadliga verkan.

Jag fick också veta att barn till mammor med läckande tarm oftare föds med en läckande tarm också. Då är kroppen lite i obalans från början. Läckande tarm är en bidragande orsak till bland annat MS och autism.

Något Zarah särskilt betonade, mitt i all näringsfysiologiska kunskap, var vikten av att sitta ner när man äter, och att tugga all mat noggrant. Det är otroligt viktigt att äta lugnt. Bara då kan kroppen förberedas på att ta emot näringen och spjälka den på rätt sätt. Det är så många saker som ska fungera rätt, inklusive hela det endokrina systemet. Saltsyran ska ta hand om både främmande bakterier i maten och starta proteinernas spjälkning. Sedan ska gallan hjälpa att spjälka fettet, och flera enzym ska sedan spjälka både fett, proteiner och kolhydrater, av vilka kolhydraternas spjälkning med enzymet amylas faktiskt ska börja redan i munnen.

Också alla gifter barnen får i sig påverkar kroppen. Bland annat så kan levern producera för lite galla ifall den är upptagen med att ta hand om gifter, och för lite galla kan leda till matsmältningsproblem. Dålig matsmältning kan via dåligt näringsupptag leda till vitaminbrist, bland annat på B-12.

Zarah gick så långt i sina slutsatser efter att ha sett så många barn (och vuxna) med läckande tarm att vete inte är bra för någon. Vete i den form vi äter det idag fungerar på många sätt som ett gift i kroppen. Även om man inte är celiakiker så förstör vetet ofta tarmslemhinnan genom att göra den mer eller mindre läckande. Många barn med astma, allergier, och olika former av neuropsykiatriska funktionshinder (t.ex. ADHD, asperger) blir bra om de lämnar bort vetet, eller allt gluten. En annan sak som påverkar särskilt astmatiska problem är mjölkproteinet.

Burkmat, som så många småbarn föds upp på idag, fick ris av Zarah, och det är något jag själv också brukar tala start emot. En burk då och då skadar inget barn, men att aldrig få riktig mat tror jag skadar barnen. Barnmat på burk är en helkonserv, och helkonserver är död mat. Alla enzymer är döda. Enzymer hör till naturlig föda, och får kroppen onaturlig föda tar den förr eller senare stryk, tror jag. Zarah berättade också att grönsakerna som används i barnmaten odlas i reningsverkens rötslam, som innehåller tungmetaller, bland annat kadmium. Kadmium är skadligt för småbarn i synnerhet.

En annan sak hon tyckte skulle helt bort var de söta fruktpuréerna. Jag kände mig lite nöjd att jag undvikit dem konsekvent med mina barn. Fruktpuré på burk måtte vara stora företags påfund, för vilken nytta kan de göra åt ett litet barn, en baby? Död mat, än en gång, med små mängder tillsatta c-vitaminer och majsstärkelse på genmanipulerad majs! Och vad får folk att tro att ett litet barn inte kan bli beroende av sött, när vuxna bevisligen kan det? Det finns otaliga barn som är sockerberoende. Varför göra problemet värre.

Apropå genmanipulerad majs, även all soja och raps som man i praktiken kan få tag på i Sverige, innehåller manipulerade gener. Även de rena arterna kontamineras med de genmanipulerade på fälten. En genmanipulerad sojaplanta producerar själv bekämpningsmedel, och det har visat sig att den fortsätter göra det ännu i mänskokroppen när vi ätit sojan. Ingen soja för mig, tack, säger jag då!

Jag har skrivit mycket om vad som är dålig mat och du kanske känner dig uppgiven nu. Vad är då bra mat? Om vete är dåligt, kan jag inte ge välling då? Vill man ge välling, gröt och bröd åt småbarnen är alternativen bovete, skrädmjöl och kikärtsmjöl bra. Skrädmjöl motsvarar talkkuna i Finland, men talkkuna kan innehålla olika spannmål (dock inte vete, vad jag har sett) och ärtmjöl, medan skrädmjöl baseras på havre. Också ris och potatis är OK, och bröd gjort på surdeg, där spannmålets skadliga effekter blir mycket mindre.

Och annars är all ursprunglig, riktig mat bra. Man behöver inte spara på grönsaker, frukter, kött, fisk, ägg, nötter, och naturliga fetter. En bra idé är att servera barnen mycket grönsaker varje dag. I olika form. Barn vars mödrar ätit mycket grönsaker av varierande sort under graviditeten lär sig snabbare att tycka om grönsaker, visste ni det? Det lär finnas undersökningar om saken också. Barnet i magen känner smak från ca 30 veckor.

Fettet är otroligt viktigt för barn, inte minst för deras immunförsvar och för hjärnans utveckling. Både de fleromättade omegafettsyrorna och de mättade fettsyrorna är viktiga för hjärnans utveckling redan i fosterlivet.

För barn med övervikt rekommenderade Zarah, vilket också är i linje med vad jag gör, mer fett och mindre kolhydrater. På det viset kommer barnens fettförbränning igång, småätandet minskar, och de kan få en bättre vikt.

Det här vara bara ett snabbt sammandrag av en del av de saker jag lärde mig av Zarah Öberg. Vill du veta mer, även om inte all info finns där heller, kan du läsa på hennes webbsidor:
http://www.zarahssida.se
http://www.friskabarn.se
http://www.piggabarn.se och
http://www.kostkoll.se

(Tyvärr var jag så begeistrad av Zarahs stora kunskap att jag glömde ta en bild av henne - hoppas hon tycker det är OK att jag lånar en bild av henne från programmet!)
_

9 kommentarer:

  1. Tack för en bra summering av föreläsningen. Verkligen intressant. Men så blev jag och fundera, om barn inte ska äta varken proteiner, kolhydrater eller fibrer så återstår ju enbart fett? Svårt att veta nuförtiden... Både jag och min man kör lchf så långt det går, men speciellt dottern gillar ju mest kolhydrater såsom pasta och bröd... Mycket svårt att få i henne proteiner överhuvudtaget!

    SvaraRadera
  2. Flo, det där påståendet om att barn i magen lär känna smaker redan efter 30 veckor skall du inte föra fram som en sanning. Ingen forskning kan dra den slutsatsen. Det man däremot vet med all säkerhet är att vi alla har ett smaksinne men det är helt tomt och måste läras från det att vi föds, för vi föds utan att känna smak. Ett typiskt och effektivt bevis och exempel på det är hur du och jag definierar en citron, och hur den smakar, en reaktion som vi som redan smakat citron en gång kan uppleva är att det drar i mungipan redan när vi tänker på citron, det kan inte ett ofött barn när det aldrig fått smaka eller ens se och röra denna frukt. Gastrologiskt och fysiologiskt är vi helt utan smakreferenser ända tills vi får känna en första gång en smak, det råder det inget tvivel om i dag bland alla forskare som har med gastronomi och nutrition att göra.

    SvaraRadera
  3. Jessica, det är absolut inte frågan om att undvika protein eller kolhydrater! Det är fråga om att inte äta för mycket. Vanlig kost eller moderat lchf-kost brukar inte ha mer protein är vad som är tryggt för barnet, ifall barnet ändå äter också kolhydrater i nån form.

    SvaraRadera
  4. Tack för kommentaren Christian. Forskningen jag (och Zarah Öberg) hänvisar till är gjord av bl.a. Jan Winberg, du kan gärna forska mer i saken om du är intresserad. Fostervattnet åker in och ut barnets näsa och mun och fostervattnet tar smaker av den mat mamman äter.

    SvaraRadera
  5. Jan Winberg var professor i pediatric på Karolinska institutet, känner till honom och han satt samman med mig för övrigt i gastronomiska akademien samt måltidsakademien så länge han levde, dog i februarin 2003, frid över hans minne. Men det han forskade i var om fostervatten kan påverka ett barns minnesbank genom smak, resultatet han kom till var att smaken kan inte kombineras i hop med upplevelser gjord i födslostadie, referenspunkter saknas, och beteendemönstret för smakupplevlsen bildas först efter födsel, däremot påverkar olika substanser kroppens försvarsmekanismer genom fostervattnet i ett tidigt stadium, allergier är en orsak som kan kombineras med mat modern äter tex för mycket av under en viss period av graviditeten, men smaken som sagt kan inte påverkas före födsel, det var även hans bestämda åsikt och forskning bekräftar det på det bestämdaste. Här finns en hel del material för just detta ändamål: Pediatric: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.1974.tb05718.x/abstract eller: http://www.springer.com/medicine/pediatrics/journal/467. Vill bara rätta till ett litet missförstånd bland kostrådgivare i allmänhet.

    SvaraRadera
  6. Det där med att grönsakerna till barnmaten odlas på slam från reningsverk låter som en skröna. Är det vanligt att slam från reningsverk säljs som gödsel? Hur får jag veta om det faktiskt är sant? Zarah verkade lite för ovetenskaplig när jag kikade som hastigast på en av hennes bloggar. Finns det studier som stöder uppgiften att fibrer skadar barnens tarm, eller är det något hon sett själv?

    Angående vete är jag själv skeptisk eftersom både min mamma och moster är glutenintoleranta. Är spelt ok? (för ett barn).

    Hur utbredd är användningen av vete i världen? Används vete i tex Afrika?

    SvaraRadera
  7. Jeanette, jag refererar ju vad jag hört och läst på min blogg, och vad jag tycker varit värt att höra och läsa, med tydlig källa. Eftersom jag sett personen live har jag en viss uppfattning om informationen känns pålitlig, och i det här fallet verkade Zarah MYCKET kunnig och påläst. Hon har många utbildningar bakom sig och läser för tillfället till magister inom medicin, och har där valt kurser på ett synnerligen tvärvetenskapligt sätt just för att få så mycket kunskap som möjligt. Det här är så klart bara mitt omdöme om henne.

    Angående slam så har jag uppfattningen att det är mycket vanligt att slam från reningsverk används som gödsel, jag känner personer som använder sådant i sin trädgård, så. Om jag nu inte helt missförstått.

    Att för mycket fiber skadar barns tarm är väl allmänt känt, eftersom även myndigheter inte rekommenderar fullkornsvälling eller -gröt till de yngsta. När jag hade babysar var gränsen 8 månader, och den fullkornsvälling som fanns efter det var inte särskilt fiberrik den heller. Det brukar inte finnas kontrollerade studier på babysar, utan de grundar sig på annan typ av forskning. Hon hade i alla fall också sett detta själv.

    Användningen av vete är synnerligen utbredd. Vete används också i Afrika och Asien. Traditionellt är ju vete (gäller alla spannmål) däremot framställt på helt annat sätt än vårt vetemjöl, t.ex. genom uppblötning, surdeg, långkok och så stenmalet framom metallkvarnsmalet. Traditionella metoder gör vetet mycket snällare för magen, bland annat förstör ju surdegsbehdling fytinsyran, som förhindrar mineralupptaget hos sädeskornen. Renat vete är mycket sämre för hälsan än fullkornsvete framställt på traditionellt vis (och då menar jag inte de minsta barnen utan större barn och vuxna). Modernt förädlat vete har också annorlunda och mer gluten än alla ursprungliga sorter, även jämfört med spelt. Det är betydligt färre mänskor som reagerar negativt på spelt än på vete. Likaså reagerar färre på råg, korn och havre även om de alla innehåller former av gluten.

    Man kan inte ge ett definitivt svar på om spelt är OK för barn, eftersom mänskor reagerar individuellt på saker. Samma gäller andra spannmål, laktos, komjölk, getmjölk osv.

    SvaraRadera
  8. Hej

    Jag är också orolig över alla kostråd och tror att det borde finnas klarare råd för barns kost hela vägen genom dagis/skola/tonåren efter rådgivningens första kopierade papper som man får med sig hem med den nyfödda och som är en bra början men inte mer än det.

    Men min oro hänger nog ihop med att det finns så många "sanningar" som kan vara skrönor...

    Jag är inte pro det ena eller det andra men en nära väninna har jobbat för två av de största burkmatsföretagen de sista 15 åren och då jag lyssnar på henne så har jag bl.a fått följande information: kraven på babyburkmats ingrediensernas renhetsgrad (gifthalter jfrt med annan processmats ingredienser) är av myndigheter och EU så strikta att de har verkliga problem att hitta råvaror emellanåt som uppfyller de kraven och därmed är ibland någon produkt slut. Minns en gång att äppelmos eller någon likanande mycket "vanlig" babymat var slute en tid och då frågade jag henne om detta. Och då jag undrade i det samanhanget om inte biodynamisk odling är en växande trend fick jag höra att biodynamisk mat sällan klarar myndighetskraven för gifterna.. Och det här får nog mig att betvivla "sanningen" om att det skulle odlas barnmatsingredienser i giftig slam. Men att barnmaten då den tillverkas kokas sönder i processen kan mycket väl vara en sanning som stämmer och den sanningen har jag lättare för att omfatta.

    Jag erkänner att jag är en mittemellan balanserare som ibland ger burkmat och lådmat till barnen och ibland tillreder allt själv men mest där mittemellan. Skolmaten bekymrar mig mest just nu då dess andel av barnens totala kostintag är stor och som förälder är det så omöjligt att veta kvaliten på den..

    SvaraRadera
  9. Tack Agneta för kommentaren, den var värdefull! Jag menar verkligen inte att skrämma upp någon, och som sagt refererar jag här vad jag hört på föreläsning.

    Hur som helst så är orsaken till att jag undvikit burkmat åt mina barn inte tungmetaller (som jag inte ens visste om då, och som då eventuellt inte ens stämmer, jag vet inte), utan tre andra:
    1. Burkmat är död på naturliga enzymer
    2. Egen barnmat är rolig att göra
    3. Egen mat har mer näring, t.ex. vitaminer och antioxidanter i behåll
    4. Egen mat är billigare
    5. Egen mat är godare och kan varieras hur man vill.
    6. Egen mat innehåller positiv energi som jag lagt dit med mina egna händer (det får ni tro vad ni vill om, men om inte annat, så är de fem föregående punkterna mer "entydiga"!

    Och det blev tydligen hela sex orsaker, inte tre :).

    SvaraRadera