Jag höll nyligen ett föredrag, eller kanske närmare en session med frågor och svar, för en stödgrupp för unga personer med ätstörningar på De Ungas Akademi.
Jag tog emot uppdraget med stor entusiasm och intresse, samtidigt som det kändes ganska svårt. Vet jag tillräckligt om ätstörningar? Kan jag säga något fel, som leder till mer skada än nytta hos åhörarna?
Jag beslöt att hålla föredraget på väldigt allmän nivå. Jag ville berätta för de unga hur olika näringsämnen verkar i kroppen. Varför man inte ska minimera sitt fettintag, varför det är bra med ett stabilt blodsocker, hur man uppnår det, varför insulinet behövs. Vilka produkter som är bra val, varför det inte skadar att äta godis då och då.
Frågorna jag fick var delvis helt av samma typ som under andra föredrag jag haft. Om det är skadligt att äta fett, om det är skadligt att äta t.ex. potatis. Men en del frågor var svårare, som hur ofta man ska äta, och hur stora portioner. Alla mänskor är ju så olika, det optimala sättet att äta beror på så mycket. Eller hur mycket godis som är OK att äta. Det beror på hurdant förhållande och hurdan känslighet man har för socker, och om sockret orsakar hetsätning eller inte.
En kost mer mer naturligt fett och mindre snabba kolhydrater har för personer med ätstörningar åtminstone två klara fördelar. För bulimiker (hetsätningsproblem) minskar det sötsuget, och brukar markant minska hetsätningsattackernas antal och styrka. För anorektiker kan en större andel fett i kosten göra vikten stabilare utan risk för att de varken går ner för mycket eller blir överviktiga. Här är en väldigt intressant länk till Annika Dahlqvists blogg till ett inlägg där ätstörningar och LCHF-kost diskuterats i kommentarerna: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=%C3%A4tst%C3%B6rningar_anorexi_bullimi
Hur som helst, det var intressant och givande, och jag skulle gärna fortsätta att jobba med dessa saker på någon nivå.
_
Ätstörningar som anorexi och bulemi är svåra psykiska sjukdomar som tyvärr drabbar allt för många människor nuförtiden. Viktigt att komma ihåg i debatten om dessa ätstörningar är att det handlar inte om vad, hur och när det äter utan det handlar om varför, varför äter jag, varför ser jag ut som jag gör, varför och måsten som blir en fruktansvärd plåga. Vi bör komma ihåg att enda sjukdomen som är matrelaterad och som man faktisk kan dö i och redan allt för många unga människor har dött i är anorexi.
SvaraRaderaJag sitter själv i en forskningsgrupp som forskar kring dessa ätstörningar och varje gång slår det mig lika överraskande hur svårt det är att sätta sig in i den här problematiken, men en sak har vi lärt oss under vägen och det är att när man talar med någon som har dessa ätstörningar lönar det sig att alltid närma dem med ödmjukhet och absolut totalt utan pekpinnar, klarar man det skapar man en slags kontakt och kan gå vidare, gör man inte det, slår porten som oftast igen och man kan göra ont värre.
Annika Dahlqvist i all ära men när det gäller hennes råd till dessa ätstörningsdrabbade människor är hon ute på fullständig bärtur, tro mig vi har haft allt för många återfall genom åren som bekräftar den bittra verkligheten med dessa ätstörningar, och kostråd i all ära men det är inte detta som en bulemiker eller anorektiker behöver i första hand, sedan när diagnosen är behandlad och kurerad då kan man slå in dessa råd, men aldrig i förkant, det är ju just de som är en av många faktorer som bidragit till deras störning. Ätstörningar kan inte behandlas med kost utan måste behandlas med hjärnan.
Bra tillägg Christian, givetvis är diagnosen och behandlingen viktigare än själva kosten, jag (eller någon annan) försökte inte bestrida det. Alla ätstörningsdrabbade behöver professionell vård, och sjukdomen är psykisk och svårbehandlad. Sorry om jag skrev oklart - kunde så klart även ha poängterat detta. Utöver detta kan de ha stor hjälp av att äta rätt sorts kost, det var min poäng här. Jag tycker nämligen det är fel att tro att typen av kost _inte_ skulle ha betydelse (vilket jag inte påstår att du heller skrev, men många kanske tänker så!).
SvaraRadera