Jag hade tänkt använda saltet till både matlagning och som badsalt. Badsaltet är ju en enkel grej - man slänger en klimp i badkaret och saltet börjar lösa sig. Men... hur ska jag månne lyckas söndra saltet för att använda i matlagning? Klimparna är stenhårda och ryms inte ens i min mortel. Det smular sig lite, men det tar evigheter. Har någon erfarenhet?
_
Fina klimpar men verkar komplicerat. Det kristallsaltet jag köpt har varit malet. Lite grövre än vanligt salt men lätt att använda. Tyvärr vet jag inte :(
SvaraRaderaHar du sett saltsten? Jag såg en sådan på en hylla för Himalayasalt i en ganska nyöppnad, lite svårdefinierad butik i Tölö som heter Aitoja makuja (tror jag...) Men saltstenen, som ser ut ungefär som en tegelsten ska man tydligen värma och laga mat på, på något sätt. Någon dag ska jag nog köpa en, testa och rapportera ;-)
SvaraRadera-morsa
Det borde ju gå att slå sönder med hammare? Linda in det i en plastpåse och handduk så inte innehållet flyger all världens väg så borde det gå att få in i en saltkvarn om du vill ha det som små korn. Gissar jag på, jag vet inte. Jag har salt från Himalaya som är malet. Det ger en annan sälta än det havssalt jag annars använder så tänk på det när du saltar.
SvaraRaderaJag köpte havssalt idag. Men bara grovkornigt var utan E (klumpförebyggande medel). Så jag får också ta till morteln. Fast du får förstås ta släggan ;)
SvaraRaderaMorsa, låter spännande den där saltstenen.
SvaraRaderaJa Miisa, bra idé med saltkvarn, hoppas min klarar av lite större bitar. Fast jag borde egentligen skaffa ny saltkvarn sowieso, vår har bråkat lite. Och jag ska tänka på sältan.
Vi har i flera år använt grovkornigt havssalt. En påse finare malt havssalt har vi också haft. Havssalt är ju bara helt enkelt godare än s.k. "vanligt" mineralsalt. Det mesta vi lagar har ingen skillnad med de stora kornen, det hinner lösa sig. Annars mal vi det i kvarnen, som iofs nu inte funkar, och då har vi mortlat det istället. Det går ganska OK men det är lite svårt att få det att inte stritta, det strittar mellan fingrarna även om man håller handen för mortelns öppning...
Jag var afktiskt ganska häpen när jag insåg hur otroligt behandlat och "renat" vanligt s.k. koksalt är. Att salt inte alls behöver vara bara natriumklorid (med klumpförebyggande medel) utan kan innehålla en massa nyttiga mineraler, och då kanske inte ens vara så illa för blodtryck o annat. Tänk nu på förr i världen när man åt jätte hårdsaltad mat, och väl ändå knappast dog just av blodtrycks- o hjärtproblem. Var det för att saltet var naturligare?
SvaraRadera-morsa
Morsa, visst ligger det något i det där. En orsak till att jag förespråkar att laga maten från grunden är att näringsämnen i riktig mat sitter i ett naturligt förhållande. De samverkar på så många sätt att det är kucku att nån professor eller näringsexpert i hela världen kan förstå alla tusentals samverkningar. Vitaminer, mineraler, makronutrienter, antioxidanter, de behöver alla varann. I fabriksmat och annan processad mat ligger den helt slumpvis. Kroppen kan inte ta upp saker då på samma sätt som i riktig mat!!
SvaraRaderaDu kan riva det med rivjärn!
SvaraRaderaTack för tipset om att riva saltet! Det funkar ganska bra. Lite långsamt kanske. Ska testa med hammaren och saltkvarnen till nästa.
SvaraRadera