Highlights från 13-årsfesten: ugali

På stora flickans 13-årsbjudning häromdagen serverades mat från 8 länder. Ett var Tanzania och fröken hade beställt ugali. Jag fick slå upp det för att ha nån aning... det visade sig vara majsgrötsbollar som man formar i handen, gör en grop i, som man fyller med olika grejs, och äter upp.

Tid: inte såå länge, inga svåra moment. Polentan kokade en stund.

Vi använde polenta för majsgröten. Det finns också majsmjöl, som är vitare. Jag kokade polentan enligt anvisningarna på påsen. Sedan fick den svalna till handtemperatur.

Under tiden gjorde jag "fyllningen". Googlade upp vilka kryddor som kunde kännas afrikanska. Eftersom vi hade lagom mycket malet kött kvar efter en annan rätt så blev sedan malet kött och hackad lök och morot, kryddad med mortlad kardemumma, nejlika, kanel och vitpeppar, samt kokosmjölk för lagom konsistens.

Även såsen fick svalna lite grann. Så serverade majsgröten och röran i skålar tillsammans med en skål vatten att doppa och blöta händerna i.

Själv tyckte jag ugalin var mer intressant än god, men flickorna tyckte om den! Majsbollarna smakade nästan ingenting, men röran var ju smakrik. Och sättet att äta var trevligt och annorlunda. Kanske en trevlig idé också för yngre barn? Röran kunde i så fall vara något lite mer sammanhängande, så blir det mindre sottigt kanske.
_